Minimikrav för återanvändning av vatten

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

• I förordningen fastställs harmoniserade parametrar för att garantera säkerheten vid återanvändning av vatten vid bevattning inom jordbruket, i syfte att uppmuntra denna praxis och bidra till att ta itu med torka och vattenstress.
• Det syftar också till att bidra till FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 6 om tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla och mål 12 om hållbar konsumtion och produktion.

VIKTIGA PUNKTER

I förordningen fastställs minimikrav för vattenkvalitet och övervakning samt bestämmelser om riskhantering, för en säker användning av återvunnet vatten inom ramen för en integrerad vattenförvaltning.

Det bygger på två meddelanden från Europeiska kommissionen:

• Strategi för att skydda Europas vattenresurser från 2012 (se sammanfattningen), och
• Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin från 2015 i vilken fastställdes ett åtagande till en rad åtgärder för att främja användningen av renat avloppsvatten och till ett lagförslag med minimikrav för återanvändning av vatten.

Tillämpningsområde

• Förordningen gäller när renat avloppsvatten från tätbebyggelse återanvänds i enlighet med artikel 12.1 i direktiv 91/271/EEG om avloppsvatten från tätbebyggelse, för bevattning inom jordbruket (se sammanfattningen).
• En EU-medlemsstat får besluta att det inte är lämpligt att återanvända vatten för bevattning inom jordbruket i ett eller flera av dess avrinningsdistrikt eller i delar därav, baserat på följande kriterier:
  • De geografiska förhållandena och klimatförhållandena i distriktet eller delar därav.
  • Belastningarna och statusen på andra vattenresurser.
  • Belastningarna och statusen på de ytvattenförekomster i vilka renat avloppsvatten från tätbebyggelse släpps ut.
  • Miljö- och resurskostnaderna för återvunnet vatten och andra vattenresurser.
• Sådana beslut måste vederbörligen motiveras och ses över regelbundet med särskild hänsyn till förändrade omständigheter, såsom klimatförändringsprognoser och nationella strategier för klimatanpassning, samt med beaktande av de förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som upprättats enligt vattenramdirektivet (direktiv 2000/60/EG – se sammanfattningen).
• Förordningen tillåter tidsbegränsade undantag för forskningsprojekt eller pilotprojekt, på vissa villkor.

Kvaliteten på återvunnet vatten

Operatören av en återvinningsanläggning måste säkerställa att återvunnet vatten avsett för bevattning inom jordbruket uppfyller följande:

• De minimikrav för vattenkvalitet som anges i bilaga I till förordningen – som omfattar mikrobiologiska element (såsom mängden Escherichia coli-bakterier) och övervakningskrav för rutin- och valideringsövervakning.
• Andra eventuella krav angående vattenkvalitet som angetts av den relevanta myndigheten i det relevanta tillståndet.

Riskhantering

• Den relevanta nationella myndigheten måste se till att en riskhanteringsplan för återanvändning av vatten utarbetas för att producera, leverera och använda återvunnet vatten.
• Riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten kan upprättas av operatören av återvinningsanläggningen, andra parter i projektet för återanvändning av vatten eller slutanvändarna, beroende på vad som är lämpligt, och den måste fastställa riskhanteringsansvaret för alla parter i projektet för återanvändning av vatten.
• Den måste i synnerhet fastställa eventuella ytterligare krav för vattenkvalitet, identifiera lämpliga förebyggande och/eller möjliga korrigerande åtgärder och eventuella andra barriärer eller åtgärder för att säkerställa systemets säkerhet.

Skyldigheter som rör tillstånd

• Produktion och tillhandahållande av återvunnet vatten för bevattning inom jordbruket förutsätter ett tillstånd.
• Berörda parter måste lämna in en ansökan till den relevanta nationella myndigheten.
• Tillståndet anger de skyldigheter som operatören av återvinningsanläggningen och, i förekommande fall, andra ansvariga parter har. Tillståndet bygger på riskhanteringsplanen och måste innehålla ett antal uppgifter, bland annat följande:
  • Kvalitetsklassen eller kvalitetsklasserna för återvunnet vatten och den användning inom jordbruket för vilken det återvunna vattnet har ett tillstånd, platsen för användning, återvinningsanläggningarna och uppskattad årlig volym av det återvunna vatten som ska produceras.
  • Villkor avseende de minimikrav för vattenkvalitet och övervakning.
  • Villkor avseende ytterligare krav på operatören av återvinningsanläggningen, som anges i riskhanteringsplanen för återanvändning av vatten.
  • Eventuella andra villkor som är nödvändiga för att eliminera eventuella oacceptabla risker för miljön och för människors och djurs hälsa
  • Tillståndets giltighetsperiod.
  • Efterlevnadspunkten.
• Tillstånd ska ses över regelbundet och vid behov uppdateras, åtminstone när det gjorts betydande förändringar i behandlingsprocesserna eller förhållandena på platsen.

Kontroller av efterlevnaden

• Den relevanta myndigheten måste kontrollera om de villkor som anges i tillståndet uppfylls. Detta kan göras genom
  • kontroller på plats,
  • övervakningsdata som erhållits i synnerhet enligt denna förordning,
  • annan lämplig metod.
• I förordningen fastställs också de åtgärder som ska vidtas i händelse av bristande efterlevnad.
• Den relevanta nationella myndigheten måste också regelbundet kontrollera att riskhanteringsplanerna följs.

Insyn och informationsutbyte

• Nationella kontaktpunkter måste inrättas för att underlätta gränsöverskridande samordning vid behov.
• För att säkerställa insyn innehåller förordningen även bestämmelser om
  • medvetandehöjande,
  • information som ska lämnas till allmänheten,
  • information som rör övervakning av genomförandet.
• Kommissionen kommer att göra en utvärdering av förordningen senast den 26 juni 2028.

Riktlinjer

Kommissionen har offentliggjort riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna och berörda parter att tillämpa reglerna om återanvändning av vatten. Riktlinjerna kompletteras med flera praktiska exempel för att underlätta tillämpningen av reglerna.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den gäller från och med den 26 juni 2023.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Återanvändning av vatten (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/741 av den 25 maj 2020 om minimikrav för återanvändning av vatten (EUT L 177, 5.6.2020, s. 32).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Kommissionens tillkännagivande Riktlinjer till stöd för tillämpningen av förordning (EU) 2020/741 om minimikrav för återanvändning av vatten 2022/C 298/01 (EUT C 298, 5.8.2022, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015) 614 final, 2.12.2015).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Strategi för att skydda Europas vattenresurser (COM(2012) 673 final, 14.11.2012).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om problemet med vattenbrist och torka i Europeiska unionen (KOM(2007) 414 slutlig, 18.7.2007).

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1). Texten offentliggjord på nytt i rättelse (EUT L 226, 25.6.2004, s. 3).

Fortlöpande ändringar av förordning (EG) nr 852/2004 har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EUT L 135, 30.5.1991, s. 40).

Se den konsoliderade versionen.

Senast ändrat 30.08.2022