16.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/27

(1)

Den 17 februari 2010 meddelade Europeiska kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till unionen av zeolit A i pulverform med ursprung i Bosnien och Hercegovina.

(2)

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som ingavs den 4 januari 2010 av Industrias Quimicas del Ebro SA, MAL Magyar Aluminium, PQ Silicas BV, Silkem d.o.o. och Zeolite Mira Srl Unipersonale (nedan kallade klagandena), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 25 %, av unionens totala produktion av zeolit A i pulverform. Klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning av produkten i fråga och för att detta vållat väsentlig skada, och bevisningen ansågs tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen underrättade officiellt klagandena, andra kända unionstillverkare, gruppen av exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina, importörer, användare och andra parter som man visste var berörda samt företrädare för Bosnien och Hercegovina om att förfarandet hade inletts. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4)

Klagandena, unionstillverkare, gruppen av exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina, importörer och användare lämnade synpunkter. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(5)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal tillverkare och importörer i unionen, anges det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kan besluta att genomföra ett stickprovsförfarande enligt artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads alla kända tillverkare och importörer i unionen att ge sig till känna genom att kontakta kommissionen och, i enlighet med tillkännagivandet om inledande, lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet när det gäller den berörda produkten (se definitionen i avsnitt 2.1) under perioden 1 januari 2009–31 december 2009.

(6)

Såsom anges i skäl 16 lämnade åtta unionstillverkare de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i stickprovet. På grundval av informationen från de samarbetsvilliga unionstillverkarna valde kommissionen ut de fyra unionstillverkare som stod för den största produktions- och försäljningsvolymen i unionen.

(7)

Såsom anges i skäl 20 lämnade endast tre icke-närstående importörer de begärda uppgifterna och gick med på att ingå i stickprovet. En av dessa importerade/köpte emellertid inte den berörda produkten. Till följd av det begränsade antalet importörer beslutade kommissionen därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(8)

Kommissionen sände frågeformulär till alla kända berörda parter samt till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande, dvs. gruppen av exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina, de fyra unionstillverkare som ingick i stickprovet och tre icke-närstående importörer/användare.

(9)

Svar inkom från gruppen av exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina, inklusive närstående företag till dessa, från de fyra unionstillverkare som ingick i stickprovet och från tre icke-närstående importörer/användare i unionen.

(10)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som ansågs nödvändiga för ett preliminärt avgörande i fråga om dumpning, om den skada som vållats och om unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag:

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2009–31 december 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för skadebedömningen omfattade perioden från och med januari 2005 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(12)

Den berörda produkten är zeolit A i pulverform, även kallad zeolit NaA i pulverform eller zeolit 4A i pulverform (nedan kallad den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2842 10 00.

(13)

Den berörda produkten är avsedd för sluttillämpningar som en komplexbindare, och används vid tillverkningen av pulvertvättmedel och vattenavhärdningsmedel.

(14)

Den berörda produkten, den produkt som säljs på Bosnien och Hercegovinas hemmamarknad samt den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionstillverkarna befanns ha samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden. De anses därför som likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(15)

Gruppen av bosniska exporterande tillverkare hävdade att den berörda produkt som exporteras av både Fabrika Glinice Birac AD och dess närstående företag Alumina d.o.o. (nedan kallade Birac-gruppen) skiljer sig från den likadana produkt som tillverkas av några unionstillverkare i fråga om tillverkningskostnader, tillverkningsprocesser och kvalitet. Man hävdade dessutom att Birac-gruppens tillverkningsprocess baseras på en lösning av aluminiumoxid från tillverkningsprocessen för aluminiumoxid i stället för aluminiumhydroxid, medan tillverkningen i unionen normalt baseras på hydratiserade kristaller som, genom uppvärmning och tillsättning av kaustiksoda, återförs till ett flytande tillstånd för tillverkningen av zeolitslurry. Det ska dock påpekas att de uppgifter som lämnats av Birac-gruppen inte påverkar det faktum att oavsett eventuella påstådda skillnader i fråga om tillverkningsprocesser, kostnader eller kvalitet, har den berörda produkten samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden som den likadana produkten.

(16)

Åtta unionstillverkare som stod för omkring 50 % av unionstillverkarnas försäljningsvolym på marknaden lämnade de uppgifter som i tillkännagivandet om inlämnade begärdes för stickprovet. Ursprungligen valdes de fem största unionstillverkarna ut att ingå i urvalet. Ett företag beslutade sig emellertid för att inte fortsätta att samarbeta i undersökningen. Följaktligen består urvalet i denna undersökning av de fyra återstående unionstillverkarna.

(17)

Dessa fyra tillverkare stod för omkring 37 % av unionstillverkarnas sammanlagda försäljningsvolym på unionsmarknaden under undersökningsperioden, och för mer än 75 % av försäljningsvolymen för de åtta tillverkare som lämnade uppgifter för stickprovet. De fyra tillverkare som togs med i urvalet ansågs vara representativa för alla tillverkare i unionen.

(18)

Gruppen av bosniska exporterade tillverkare hävdade att tre unionstillverkare (MAL Magyar Aluminium, Silkem d.o.o. och Industrias Quimicas del Ebro SA) borde betraktas som icke-samarbetsvilliga i undersökningen. Man hävdade att dessa företag lämnade icke-konfidentiella svar på skrivelser om att de lämnat ofullständiga svar på frågeformuläret några dagar efter det att den fastställda tidsfristen hade löpt ut. Med hänsyn till ovanstående bör det påpekas att de uppgifter som lämnades av dessa parter lämnades i god tid och påverkade inte på något sätt hur undersökningen fortskred eller parternas rätt att försvara sig.

(19)

Man hävdade vidare att en unionstillverkare (MAL Magyar Aluminium) i sina svar på stickprovsfrågorna hade underlåtit att nämna att det var närstående en annan unionstillverkare (Silkem d.o.o.). Det senare företaget fanns inte med i urvalet och ingick inte i MAL Magyar Aluminiums svar på frågeformuläret. Man ansåg därför att båda dessa två unionstillverkare borde betraktas som icke-samarbetsvilliga i den aktuella undersökningen. I detta avseende noteras att förhållanden mellan dessa två parter var känt för kommissionen vid den tidpunkt då klagomålet ingavs och att förhållandet angavs i svaren på stickprovsfrågorna från en av de två parterna. Dessutom framgick förhållandet i MAL Magyar Aluminiums svar på frågeformuläret. Slutligen bör det klargöras att Silkem d.o.o. och MAL Magyar Aluminium har samarbetat fullt ut i undersökningen. När det gäller Silkem d.o.o. lämnade denna tillverkare uppgifter i stickprovsskedet men ingick inte i urvalet och ombads följaktligen inte att besvara ett frågeformulär. När det gäller MAL Magyar Aluminium fanns det ingen orsak för denna tillverkare att lämna ett konsoliderat svar som inkluderade Silkem d.o.o. eftersom Silkem d.o.o. är en separat rättslig enhet.

(20)

Endast tre icke-närstående importörer lämnade de uppgifter som i tillkännagivandet om inledande begärdes för stickprovet. Det visade sig senare att ett av dessa företag inte importerade eller köpte den berörda produkten. Det beslutades därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt för icke-närstående importörer.

(21)

I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen undersökte kommissionen först huruvida Birac-gruppens två exporterande tillverkares försäljning av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden var representativ, dvs. huruvida vardera tillverkarens sammanlagda inhemska försäljningsvolym motsvarade minst 5 % av den sammanlagda volymen av exportförsäljningen till unionen. Det visade sig att försäljningen på hemmamarknaden inte var representativ.

(22)

Kommissionen undersökte därefter om varje exporterande tillverkares inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen. Detta gjorde man genom att för varje produkttyp fastställa andelen lönsam inhemsk försäljning till oberoende kunder.

(23)

Inhemska försäljningstransaktioner ansågs lönsamma om priset per enhet motsvarade minst produktionskostnaden. Följaktligen fastställdes produktionskostnaden på den inhemska marknaden under undersökningsperioden.

(24)

Analysen visade att all försäljning på hemmamarknaden var lönsam för båda dessa exporterande tillverkare, eftersom nettoförsäljningspriset per enhet överskred den beräknade produktionskostnaden.

(25)

Eftersom försäljningen på hemmamarknaden inte skedde i representativa mängder var det nödvändigt att beräkna ett normalvärde, i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(26)

I syfte att beräkna ett normalvärde enligt artikel 2.3 i grundförordningen adderades de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vägda genomsnittliga vinst för den inhemska försäljningen av den likadana produkten vid normal handel under undersökningsperioden med dessa tillverkares genomsnittliga tillverkningskostnad under undersökningsperioden. Vid behov justerades tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna innan de användes för att undersöka om försäljningen skett vid normal handel och för att beräkna normalvärden.

(27)

Eftersom all export till unionen skedde via en närstående importör beräknades exportpriset på grundval av återförsäljningspriset till oberoende kunder, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall justerades återförsäljningspriset till den första oberoende kunden i unionen för alla kostnader som uppstått mellan importen och återförsäljningen, inklusive tullar och skatter, och för en skälig marginal för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. När det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader användes den närstående importörens egna kostnader för detta. Eftersom inga icke-närstående importörer samarbetade i undersökningen användes en rimlig vinstmarginal på 5 %, på grundval av uppgifter som erhållits av användare som också importerade den berörda produkten under undersökningsperioden.

(28)

Birac-gruppen hävdade att de uppgifter som utförs av dess närstående importör var mer snarlika de för en exportavdelning än för en importör, och att exportpriset därför inte borde beräknas i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen, utan snarare fastställas i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, på grundval av det exportpris som faktiskt betalas eller ska betalas. I detta avseende noteras att i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen beräknas exportpriset på grundval av återförsäljningspriset till oberoende kunder när den berörda produkten säljs vidare till oberoende kunder av företag som är närstående exportören i exportlandet. Undersökningen visade att det närstående företaget är beläget i unionen. Det sköter bland annat beställningarna från kunder och faktureringen av den berörda produkt som tillverkas av Birac-gruppen. Vidare konstaterades att Birac-gruppen säljer den berörda produkten till det närstående företaget i unionen för återförsäljning till oberoende kunder i EU. Följaktligen avvisas påståendet. Det ska noteras att det faktum att vissa uppgifter utförs av det närstående företaget före importen inte innebär att exportpriset inte kan beräknas på grundval av återförsäljningspriset till den första oberoende kunden efter nödvändiga justeringar i enlighet med artikel 2.9.

(29)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset tog man genom justeringar hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. Lämpliga justeringar gjordes för transportkostnader, frakt- och försäkringskostnader, bankavgifter, förpackningskostnader och kreditavgifter i de fall där dessa ansågs vara skäliga, korrekta och kunde beläggas.

(30)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen för de båda exporterande tillverkarna på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset.

(31)

De individuella dumpningsmarginalerna för de båda exporterande tillverkarna vägdes på grundval av de mängder som exporterades till unionen, vilket resulterade i en dumpningsmarginal, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, på 28,1 % för Birac-gruppen.

(32)

Enligt uppgift i klagomålet och från gruppen av samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina finns det inga andra kända tillverkare av den berörda produkten i Bosnien och Hercegovina. Den landsomfattande dumpningsmarginal som ska fastställas för Bosnien och Hercegovina bör därför motsvara den dumpningsmarginal som fastställs för den enda gruppen av samarbetsvilliga exporterande tillverkare i Bosnien och Hercegovina.

(33)

Det erinras om att det i detta fall endast finns en bosnisk exporterande tillverkare (Birac-gruppen). För att skydda företagshemligheter går det därför inte att ange några exakta siffror i fråga om importvolymer, importpriser, marknadsandelar och produktionen i unionen eller försäljningsvolymer. I stället anges indikatorer i indexform eller intervall.

(34)

I enlighet med avsnitt 3.1 utgör de fyra unionstillverkare som ingick i urvalet unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen och kommer nedan att kallas för unionsindustrin.

(35)

I det preliminära skedet av undersökningen grundades beräkningen av förbrukningen i unionen på siffror i klagomålet och kompletterades med kontrollerade siffror från tillverkare och importörer/användare som omfattas av undersökningen. Dessa uppgifter skickades till alla berörda parter för synpunkter. Det inkom inte några synpunkter som ifrågasatte uppgifterna om förbrukningen i unionen.

(36)

Förbrukningen i unionen fastställdes därmed på grundval av försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten som tillverkades av unionsindustrin, försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten som tillverkades av de andra kända unionstillverkarna och importvolymen av den berörda produkten från tredjeländer.

(37)

På grundval av detta fastställdes förbrukningen i unionen till följande:

(38)

Förbrukningen av den berörda produkten och den likadana produkten i unionen minskade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Detta beror på att användarna gradvis börjat tillsätta allt mindre mängder av den berörda produkten i till exempel tvättmedel. Dessutom innehåller allt fler produkter från användarindustrin inte längre zeolit.

(39)

Volymen av importen av den berörda produkten ökade med 359 % under skadeundersökningsperioden.

(40)

Det genomsnittliga importpriset var stabilt mellan 2005 och 2008 och ökade med omkring 10 % under undersökningsperioden. Detta berodde främst på att läget på EU-marknaden förbättrades vilket gjorde det möjligt för alla tillverkare att höja priset på den berörda produkten.

(41)

Marknadsandelen för importen från det berörda landet nästan fyrdubblades under skadeundersökningsperioden och motsvarade en marknadsandel på 10–15 % under undersökningsperioden.

(42)

Vid analysen av prisunderskridandet jämfördes priserna på importen från den bosniska exporterande tillverkaren med unionsindustrins priser under undersökningsperioden, på grundval av en jämförelse av genomsnittliga värden. Unionsindustrins priser justerades till nettonivån fritt fabrik och jämfördes med importpriserna cif. Inga tullar beaktades eftersom den bosniska exporterande tillverkaren omfattades av en förmånstull på 0 % under undersökningsperioden.

(43)

Den vägda genomsnittliga marginalen för prisunderskridandet, uttryckt i procent av unionsindustrins priser, uppgår till 20–25 %.

(44)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och index av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

(45)

De indikatorer som avser makroekonomiska faktorer (t.ex. produktion, kapacitet, försäljningsvolym, marknadsandel etc.) grundas på uppgifter som fastställts av kommissionen och skickats till berörda parter för synpunkter (se skäl 35). Uppgifterna för dessa indikatorer representerar alla unionstillverkare. Vid användning av uppgifter som rör unionstillverkarna som helhet baseras informationen i nedanstående tabeller på makroekonomiska uppgifter. Andra indikatorer baseras på kontrollerade uppgifter från tillverkarna i urvalet. Dessa indikatorer kallas mikrodata. När det gäller makrodata hävdade den bosniska exporterande tillverkaren att det, på grund av oenigheten om det KN-nummer som använts för att klassificera produkten, är osannolikt att dessa data är tillförlitliga. I detta avseende noteras att skadeindikatorerna inte på något sätt påverkas av den påstådda oenigheten beträffande KN-nummer. Det erinras om att definitionen av den berörda produkten tillhandahölls i det offentliggjorda tillkännagivandet om inledande. Denna definition är tydlig och går inte att misstolka. Berörda parter uppmanades att lämna information på grundval av produktdefinitionen oavsett KN-nummer, eftersom det i tillkännagivandet om inledande anges att KN-numret endast nämns upplysningsvis. Vidare erinras om att den bosniska exporterande tillverkaren inte har bestridit uppgifterna avseende förbrukningen i unionen. De flesta av uppgifterna om importen hämtades direkt från den bosniska exporterande tillverkarens uppgifter, medan resten avsåg en liten importvolym från andra länder. På grundval av ovanstående och det faktum att det inte lades fram några konkreta bevis till stöd för påståendet om otillförlitliga uppgifter, avvisades detta argument.

(46)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 14 %. Under 2008–2009 lade en unionstillverkare (Sasol Italy SpA) helt ner sin tillverkning. Dessutom lade Henkel AG ner sin tillverkning av zeolitslurry (som inte är den berörda produkten utan en flytande version som används som ett substitut). Denna utveckling bidrog i viss mån till att förbättra situationen för de andra tillverkarna.

(47)

Trots denna utveckling var kapaciteten relativt stabil under skadeundersökningsperioden, baserat på den beräkningsmetod som industrin normalt använder. Kontrollerna av uppgifterna för de tillverkare som ingick i urvalet visade emellertid att beräkningen av kapaciteten för denna industri kan fluktuera beroende på den relativa situationen på marknaden för den berörda produkten och för marknaden för andra produkter som kan tillverkas i samma anläggningar.

(48)

Siffrorna för kapacitetsutnyttjandet ovan visar en minskning på 14 %. Dessutom nådde denna nivå inte vid något tillfälle 80 % vilket tyder på viss överkapacitet. Detta diskuteras närmare under orsakssamband.

Lager

(49)

Unionsindustrins lagernivå var låg och stabil under hela skadeundersökningsperioden. Tillverkningen av den likadana produkten planerades för att motsvara beställningar och lagren hölls alltid till lägsta möjliga nivå. Detta var därför inte någon viktig faktor i undersökningen.

Försäljningsvolym och marknadsandel

(50)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 18 % under skadeundersökningsperioden.

(51)

Unionsindustrins marknadsandelar minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

Försäljningspriser

(52)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående parter i EU ökade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Detta speglade främst högre råvaru- och energipriser och, betraktat separat, ansågs därför inte utgöra någon meningsfull indikator.

Lönsamhet

(53)

Unionsindustrins lönsamhet var låg under hela skadeundersökningsperioden. Detta berodde på industrins oförmåga att höja sina priser av de skäl som diskuteras under avsnittet ”Orsakssamband” nedan, och särskilt till följd av de ökande volymerna av dumpad import. Det berodde också på det låga kapacitetsutnyttjandet (se skäl 47).

(54)

Mellan 2005 och 2008 föll unionsindustrins lönsamhet kraftigt och under 2008 gick industrin med förlust. Under undersökningsperioden återhämtade sig den till den högsta nivån under den granskade perioden, men nådde ändå inte upp till den lönsamhet på 5,9 % som industrin kunde ha uppnått i avsaknad av dumpad import (se skäl 67).

(55)

Den exporterande tillverkaren hävdade att unionstillverkarna hade en sund lönsamhet under 2009. Detta antagande styrktes inte av några faktiska bevis, utan det hänvisas i stället till ospecificerade ”offentligt tillgängliga uppgifter”. De tillverkare som ingick i urvalet hävdade att den lönsamhetsnivå som redovisades under 2009 var en engångsföreteelse som inte var hållbar till följd av de bosniska exporterande tillverkarnas kraftfulla inträde på marknaden, med stora kvantiteter och låga dumpade priser. De tillverkare som ingick i urvalet hävdade att lönsamheten under 2010 sannolikt kommer att falla tillbaka till 2008 års nivåer.

(56)

Kommissionen undersökte dessa påståenden. Denna undersökning omfattade bland annat utvecklingen av råvaru- och försäljningskostnader, utifrån priser som angavs i relevant avtal. Det konstaterades att unionsindustrin under 2009 gynnades av vissa tillfälliga faktorer som trots de stora volymerna dumpad import ökade deras lönsamhet:

(57)

På grundval av detta pekade utvecklingen av vinstmarginalen fortfarande på skada, eftersom lönsamheten skulle ha blivit avsevärt mycket högre utan den dumpade importen.

Investeringar, räntabilitet, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga

(58)

Den bosniske exporterande tillverkaren hävdade att investeringarna var låga under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrin förklarade att räntabiliteten var alltför låg för att motivera kraftiga investeringar i den berörda produkten.

(59)

Räntabiliteten, uttryckt som förhållandet mellan unionsindustrins nettovinst och dess investeringars nettobokföringsvärde, utvecklades i linje med den ovan angivna lönsamheten. Det bör noteras att de berörda nettotillgångarna till stor del redan hade skrivits av.

(60)

Unionsindustrins kassaflöde utvecklades också i linje med lönsamheten. Kassaflödessituationen var allvarlig under 2008, eftersom tillverkarna var tvungna att uppfylla sina avtalsmässiga skyldigheter för inköp av råvaror trots att försäljningsvolymerna sjönk.

(61)

Frågan om kapitalanskaffningsförmåga togs inte upp av unionsindustrin.

Sysselsättning, produktivitet och löner

(62)

Antalet anställda hos samtliga företag i unionen som tillverkade den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden i linje med minskade produktions- och försäljningsvolymer. Den genomsnittliga arbetskostnaden per anställd ökade, vilket speglade en ökad inflation.

(63)

Produktiviteten, uttryckt som produktion per anställd, minskade med 14 % under skadeundersökningsperioden på grund av att försäljningsvolymen minskade mer än sysselsättningen. Denna negativa utveckling kommer sannolikt att leda till ytterligare förluster av arbetstillfällen framöver.

(64)

Med hänsyn till volymen av och priserna på den dumpade importen från det berörda landet kan verkan av den faktiska dumpningsmarginalen på EU-marknaden inte anses vara försumbar.

(65)

Under skadeundersökningsperioden vållades unionstillverkarna betydande skada, vilket tydligt framgår av analysen ovan av deras produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandelar, sysselsättning och produktivitetsutveckling.

(66)

Även med avseende på priser och lönsamhet råder en skadevållande situation. Denna analys kompliceras emellertid av höjningar av råvaru- och energipriser som har påverkat priserna på den berörda produkten. Lönsamheten, kassaflödet och räntabiliteten försämrades under perioden 2005–2008. Läget för industrin var särskilt svårt under 2008 eftersom företagen var bundna av råvaruavtal samtidigt som de förlorade mer än 20 % av sin försäljningsvolym.

(67)

Under 2009 lättade situationen på marknaden och prishöjningar möjliggjorde en förbättrad lönsamhet, men som förklaras i skälen 55 och 56, stod det klart att detta var ett tillfälligt andrum och att den situation som rådde på marknaden 2009 sannolikt var en engångsföreteelse. Det bör emellertid påpekas att inte heller under 2009 nådde lönsamheten den andel på 5,9 % som betraktas som en normal vinst för denna industri.

(68)

Skadan bedömdes för unionsindustrin som helhet (makroekonomiska indikatorer), även om man för några indikatorer endast gjorde en bedömning i fråga om de tillverkare som ingick i urvalet (mikroekonomiska indikatorer). Inga betydande skillnader kunde konstateras mellan de mikro- och makroekonomiska indikatorerna.

(69)

Mot denna bakgrund dras preliminärt slutsatsen att en väsentlig del av unionsindustrin har lidit skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(70)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet hade vållat unionsindustrin skada i så stor omfattning att skadan skulle kunna anses som väsentlig. Andra kända faktorer utöver den dumpade importen som samtidigt med denna kunde ha vållat unionsindustrin skada undersöktes också, för att säkerställa att den eventuella skada som dessa andra faktorer hade vållat inte tillskrevs den dumpade importen.

(71)

Under skadeundersökningsperioden ökade importen från det berörda landet med nästan 400 % och marknadsandelarna ökade väsentligt, från mindre än 5 % till 10–15 %. Parallellt med detta skedde en direkt och jämförbar försämring av den ekonomiska situationen för unionsindustrin, som var den enda andra viktiga aktören på EU-marknaden eftersom importen från andra källor är försumbar.

(72)

Samtidigt som den dumpade importen fick allt större marknadsandelar, minskade förbrukningen i EU med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(73)

Den dumpade importen, som ökade i volym, underskred unionsindustrins priser med 20–25 % under undersökningsperioden. Det är rimligt att dra slutsatsen att en sådan ökad import på en krympande marknad orsakade den prissänkning som ägde rum 2008 och 2009. Den dumpade importens verkan på priserna förvärrades av det faktum att merparten av försäljningen skedde på grundval av ettårsavtal. Den dumpade bosniska importen kunde därför användas för att hålla nere prisökningar för stora försäljningsvolymer trots ökade råvarupriser. Under 2009 dämpades denna verkan men inte tillräckligt mycket för att göra det möjligt för industrin som helhet att uppnå den normala vinstnivån på 5,9 %.

(74)

Mot bakgrund av det uppenbara tidsmässiga sambandet mellan å ena sidan den kraftiga plötsliga ökningen av dumpad import till priser som underskred unionsindustrins priser och, å andra sidan, unionsindustrins minskade försäljnings- och produktionsvolymer, förlust av marknadsandelar samt det faktum att priserna hölls nere, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen spelade en avgörande roll för den skada som unionsindustrin vållats.

(75)

Exportvolymen för samtliga unionstillverkare ökade under skadeundersökningsperioden, men stod i genomsnitt endast för omkring 10 % av produktionen. De tillverkare som ingick i urvalet ökade sin export, vilket delvis kompenserade för EU:s förlorade försäljningsvolym.

(76)

Således bidrog unionstillverkarnas exportresultat till att hålla verksamheten igång, och bidrog inte till den väsentliga skada som lidits.

(77)

Importen från tredjeländer var försumbar under skadeundersökningsperioden och kan inte ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. Den bosniska exporterande tillverkaren hävdade att unionstillverkarna hade förlorat marknadsandelar till import från Kina och Korea, men detta påstående understöds inte av de verkliga omständigheterna eftersom importen från dessa länder var marginell.

(78)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen med omkring 24 000 ton (7 %) vilket beror på att tvättmedelsindustrin gradvis började använda allt fler alternativa ingredienser i sina produkter för att ersätta den berörda produkten. Den exporterade tillverkaren hävdade att detta ledde till ”överfyllda lager, avbeställningar och minskad lönsamhet”.

(79)

Det bör framhållas att två tillverkare på EU-marknaden lade ner sin tillverkning mot slutet av skadeundersökningsperioden och att kapaciteten därför har justerats för att kompensera för den minskade förbrukningen. Dessutom, vilket anges i skäl 49, har lagernivåerna förblivit låga och stabila vilket innebär att tillverkningen har anpassats till den minskade förbrukningen.

(80)

Även om det inte går att utesluta att den minskade förbrukningen har bidragit till den skada som unionstillverkarna lidit, har denna verkan troligtvis inte någon större betydelse.

(81)

Den exporterande tillverkaren hävdade att skadan orsakades av skyldigheten att iaktta Reach-lagstiftningen. Såsom anges i skäl 58 kunde emellertid detta, med tanke på investeringarna i den berörda produkten under hela skadeundersökningsperioden, inte ha bidragit till den vållade skadan i någon större omfattning. Dessutom har kostnaderna i samband med Reach varit måttliga.

(82)

Vissa parter hävdade att högre råvaru- och energikostnader bidrog till skadan. Dessa kostnader ökade mycket riktigt kraftigt, främst under 2008. Detta påverkade utan tvekan till viss del lönsamheten det året, eftersom ökningen skedde vid en tidpunkt då försäljningsvolymen minskade. De ökade energikostnaderna speglades till viss del i ökade försäljningspriser (se skäl 52), men på grund av att den dumpade importen hållit nere priserna har prisökningarna inte varit tillräckliga.

(83)

De högre råvaru- och energikostnaderna anses därför inte har bidragit till den skada som vållats.

(84)

Frågorna rörande överkapacitet och lågt kapacitetsutnyttjande diskuterades i skäl 46. Kapacitetsfrågornas verkan på lönsamheten måste undersökas både utifrån denna industris strukturella egenskaper och förekomsten av dumpad import. Verkan på lönsamheten beror på de höga fasta kostnader som skulle betala tillbaka sig vid ett högre kapacitetsutnyttjande.

(85)

Frågorna rörande överkapacitet och lågt kapacitetsutnyttjande kan emellertid till viss del förklara några av de negativa skadeindikatorerna för unionstillverkarna, men inte de stora minskningarna i fråga om produktion, försäljningsvolym och marknadsandelar under 2009. Det framgår därför tydligt att detta inte bryter orsakssambandet mellan den kraftigt ökade importen till dumpade priser och den skada unionstillverkarna lidit.

(86)

Vissa berörda parter hävdade att den globala kreditkrisen och den allmänna ekonomiska krisen bidrog till skadan. Faktum är att förbrukningen av den berörda produkten minskade under 2008–2009 när dessa kriser inträffade.

(87)

Detta kan emellertid inte förklara varför unionstillverkarnas marknadsandelar kraftigt minskade under 2009, samtidigt som den bosniska importens marknadsandelar ökade och underskred EU-priserna med över 20 %. Även om den svagare förbrukningen under 2008–2009 i sig skulle ha påverkat unionsindustrin, hade den kraftigt ökade importen från Bosnien och Hercegovina en mycket större effekt på unionsindustrins försäljningsvolymer och, med tanke på underskridandet, på priserna. Följaktligen bröt kriserna inte orsakssambandet mellan den kraftigt ökade importen till dumpade priser och den skada unionstillverkarna lidit.

(88)

Även om fler än tio företag tillverkade den berörda produkten under undersökningsperioden bestod den huvudsakliga användarindustrin (tillverkare av tvättmedel och vattenavhärdningsmedel) i princip av fyra stora grupper (Reckitt Benckiser, Henkel, Procter & Gamble och Unilever). De två största samarbetsvilliga användarna stod faktiskt för nästan 40 % av inköpen av den berörda produkten i EU. Dessa fyra koncerner kan hålla nere priserna på den berörda produkten genom centraliserade inköp.

(89)

Detta är emellertid inte något nytt utan har pågått i flera år. Det kan därför inte heller förklara de stora minskningarna i fråga om produktion, försäljningsvolym och marknadsandelar under 2009. Orsakssambandet mellan den kraftigt ökade importen till dumpade priser och den skada unionstillverkarna lidit bryts alltså inte av denna anledning.

(90)

På grundval av ovanstående dras preliminärt slutsatsen att den väsentliga skada som unionstillverkarna lidit orsakades av den berörda dumpade importen.

(91)

Förutom den dumpade importen undersöktes ett antal andra faktorer, men ingen av dessa kunde förklara de allvarliga förluster i fråga om marknadsandelar, produktions- och försäljningsvolymer som inträffade 2008 och 2009 och som sammanfaller med de ökade volymerna av dumpad import.

(92)

I analysen har det gjorts en klar åtskillnad mellan alla kända faktorer som har en inverkan på unionsindustrins situation och de skadliga verkningarna av den dumpade importen. Den preliminära slutsatsen av analysen är att importen från Bosnien och Hercegovina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(93)

Kommissionen undersökte huruvida det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att vidta åtgärder i detta fall. I detta syfte och i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen övervägde kommissionen på grundval av all inlämnad bevisning vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för alla parter som berörs av detta förfarande samt vilka följderna skulle bli om åtgärder inte vidtogs.

(94)

Skadeanalysen visade tydligt att den dumpade importen har vållat unionsindustrin skada. Den ökade volymen av dumpad import de senaste åren ledde till att unionsindustrins försäljning sjönk på unionsmarknaden och till att unionsindustrin tappade marknadsandelar. Detta förhindrade unionsindustrin från att uppnå liknande lönsamhetsnivåer som de som uppnåddes för andra produkter.

(95)

Undersökningen har visat att alla ökningar när det gäller marknadsandelarna för den dumpade importen från det berörda landet sker på unionsindustrins direkta bekostnad. Trots den omstrukturering som gjordes i fråga om unionstillverkarna (två företag lade ner tillverkningen) har situationen inte förbättrats. I detta avseende noteras att zeolit A i pulverform är en viktig produkt för omsättningen för de företag som ingick i urvalet och står för upp till 30 % av deras omsättning på försäljningen. Om inga åtgärder införs skulle unionsindustrins situation uppenbart försämras ytterligare. Om åtgärder införs kommer detta att leda till att importpriserna återställs till icke-skadevållande nivåer, vilket kommer att göra det möjligt för unionsindustrin att konkurrera på rättvisa handelsvillkor.

(96)

Följaktligen dras preliminärt slutsatsen att införandet av åtgärder tydligt ligger i unionsindustrins intresse.

(97)

Åtgärdernas sannolika inverkan på importörer har beaktats i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. I detta avseende noteras att de icke-närstående importörer som gav sig till känna även var användare. Den analys som avser dem presenteras därför i det avsnitt som rör användarnas intresse.

(98)

Konsumentorganisationerna inlämnade inga synpunkter efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande. Analysen har därför begränsats till åtgärdernas verkan på användarna.

(99)

Frågeformulär sändes till åtta kända användare. Användbara synpunkter inkom emellertid bara från två av dessa användare. Analysen av unionens intresse grundas därför på svaren från två relativt stora användare, som tillsammans står för nästan 40 % av förbrukningen i unionen.

(100)

De två samarbetsvilliga användarna i unionen representerar stora aktörer inom tvättmedels- och vattenavhärdningsmedelsindustrin i unionen. De uttalade sig båda mot införande av åtgärder.

(101)

Undersökningen visade att med avseende på de samarbetsvilliga unionsanvändarnas förbrukning importeras mindre än en tredjedel från den bosniske exporterande tillverkaren. Resten köps från unionstillverkarna, som fortfarande är de samarbetsvilliga användarnas huvudsakliga försörjningskälla. Med beaktande av unionstillverkarnas låga kapacitetsutnyttjande (se skälen 47 och 48) står det klart att ett eventuellt införande av åtgärder inte förväntas leda till någon utbudsbrist eller till prisökningar på grund av detta.

(102)

Dessutom verkar användarindustrin i unionen redan ha börjat undersöka möjligheten att importera från Kina. Det faktum att det finns ett sådant alternativ och att det verkar tillförlitligt visar att ett eventuellt införande av åtgärder inte på något sätt kommer att leda till en brist på den berörda produkten.

(103)

Man undersökte även andelen av omsättningen för de slutprodukter i vilka den berörda produkten ingår. I detta avseende noteras att i båda fallen står de relevanta produkterna för mindre än 10 % av omsättningen.

(104)

Man undersökte även hur stora andelar av den berörda produkten som införlivas i slutprodukterna. Undersökningen visade att det i allmänhet rör sig om extremt små andelar (i genomsnitt mindre än 5 % av den totala kostnaden), och den berörda produkten står därför inte för ett särskilt betydande kostnadsinslag i slutprodukterna.

(105)

Kommissionen undersökte även om införandet av åtgärder skulle få någon väsentlig negativ inverkan på situationen för dessa två användare. Kommissionen tog fram två scenarier: ett värsta scenario och ett mer realistiskt scenario.

(106)

I det värsta scenariot antogs att både import- och unionspriser ökade med nivån på tullen. Detta skulle i genomsnitt öka kostnaderna för användarna med mindre än 2 %,

(107)

Denna situation måste jämföras med de samarbetsvilliga unionsanvändarnas lönsamhetsnivåer. Användarnas lönsamhet för produkter i vilka den berörda produkten ingår ligger på omkring 11 % och lönsamheten för alla deras produkter på över 20 %. Även om åtgärderna skulle få fullt genomslag på både import- och unionspriserna skulle de därför ändå inte ha en oproportionerlig effekt på dessa parters finansiella situation.

(108)

Ett mer realistiskt scenario är emellertid att införandet av åtgärderna skulle leda till en situation där endast priserna på importen från Bosnien och Hercegovina ökar samtidigt som unionsindustrin gynnas av ökade stordriftsfördelar. Faktum är, vilket anges ovan, att utbudssituationen för den berörda produkten inom EU är helt tillräcklig, eftersom de flesta av unionstillverkarna långt ifrån utnyttjar sin fulla kapacitet.

(109)

Det bör även noteras att undersökningen visade att det finns produkter som skulle kunna ersätta den berörda produkten. Både de samarbetsvilliga och de icke-samarbetsvilliga användarna tillverkar tvättmedel som inte innehåller den berörda produkten. I detta mer realistiska scenario skulle kostnaderna för de samarbetsvilliga användarna endast öka med en bråkdel av en procent. Mot bakgrund av lönsamhetsuppgifterna kommer med andra ord införandet av åtgärder endast att ha försumbara effekter på användarna.

(110)

Av ovanstående står det klart att införandet av åtgärder inte skulle leda till någon väsentlig inverkan på användarna och det är därmed mycket osannolikt att konsumentpriset skulle öka.

(111)

På det hela taget förväntas unionsindustrin gynnas av åtgärder. Den skulle framför allt kunna dra nytta av ökade stordriftsfördelar till följd av det ökade kapacitetsutnyttjande som följer av ökad produktion och försäljning.

(112)

Med hänsyn till ovanstående dras den preliminära slutsatsen att införandet av åtgärder mot dumpad import av den berörda produkten från Bosnien och Hercegovina inte i någon större omfattning kommer att påverka användarna i unionen och att det på det hela taget ligger i unionens intresse.

(113)

Mot bakgrund av ovanstående slutsatser beträffande dumpning, den skada som vållats och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas beträffande import av den berörda produkten från Bosnien och Hercegovina för att förhindra att dumpad import vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(114)

De provisoriska antidumpningsåtgärderna bör införas på en nivå som, utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids, är tillräcklig för att undanröja den skada som den dumpade importen vållar unionsindustrin.

(115)

Vid beräkningen av det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen ansågs det att eventuella åtgärder borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en vinst före skatt som rimligen skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte förekom någon dumpad import. En vinstmarginal före skatt på 5,9 % av omsättningen användes för beräkningen. Detta var den vinstnivå som unionsindustrin uppnått under undersökningsperioden för alla sina produkter, däribland den berörda produkten. Med tanke på att lönsamheten för den berörda produkten påverkades av den dumpade importen står det klart att detta är en försiktigt beräknad vinstnivå, som inte är för hög. Man övervägde dessutom om man borde använda de vinstnivåer som unionsindustrin uppnådde 2005–2007, men dessa var låga med avseende på den lönsamhet som företagen uppnått för liknande produkter och ansågs inte vara representativa för en livskraftig industri. Detta berodde på att priserna för den bosniska importen underskred unionsindustrins priser med 10–20 % under dessa tre år och sådana skillnader skulle ha spelat en betydande roll vid årliga avtalsförhandlingar. Dessa vinstmarginaler kunde därför inte betraktas som representativa för en normal situation på EU-marknaden. På denna grundval beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrin för den likadana produkten. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovan nämnda vinstmarginalen lades till produktionskostnaden.

(116)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset, som fastställts i samband med beräkningen av prisunderskridandet, och det genomsnittliga icke-skadevållande priset för unionsindustrins produkter vid försäljning på EU-marknaden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan som andel av det genomsnittliga importvärdet cif. På grundval av detta beräknades en underskridandemarginal på 31,5 %.

(117)

Mot denna bakgrund och i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen görs bedömningen att provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import med ursprung i Bosnien och Hercegovina till en nivå motsvarande den konstaterade dumpningsmarginalen.

(118)

På grundval av ovanstående uppgår den preliminära antidumpningstullen för Bosnien och Hercegovina till 28,1 %.

(119)

Enligt god förvaltningssed bör en period fastställas inom vilken de berörda parter som gav sig till känna inom tidsfristen i tillkännagivandet om inledande får lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda. Det bör också anges att de slutsatser som dras om införande av tullar i denna förordning är provisoriska och kan komma att behöva omprövas innan eventuella slutgiltiga tullar antas.