Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62009CA0061

    Mål C-61/09: Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberverwaltungsgericht Rheinland-Pfalz — Tyskland) — Landkreis Bad Dürkheim mot Aufsichts- und Dienstleistungsdirektion (Gemensam jordbrukspolitik — Integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa stödsystem — Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 — Systemet med samlat gårdsstöd — Gemensamma bestämmelser för system för direktstöd — Begreppet stödberättigande hektar — Annan verksamhet än jordbruksverksamhet — Villkor för att jordbruksareal ska anses som jordbruksareal inom ett jordbruksföretag)

    EUT C 346, 18.12.2010, p. 10–11 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

    18.12.2010   

    SV

    Europeiska unionens officiella tidning

    C 346/10


    Domstolens dom (första avdelningen) av den 14 oktober 2010 (begäran om förhandsavgörande från Oberverwaltungsgericht Rheinland-Pfalz — Tyskland) — Landkreis Bad Dürkheim mot Aufsichts- und Dienstleistungsdirektion

    (Mål C-61/09) (1)

    (Gemensam jordbrukspolitik - Integrerat administrations- och kontrollsystem för vissa stödsystem - Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 - Systemet med samlat gårdsstöd - Gemensamma bestämmelser för system för direktstöd - Begreppet stödberättigande hektar - Annan verksamhet än jordbruksverksamhet - Villkor för att jordbruksareal ska anses som jordbruksareal inom ett jordbruksföretag)

    2010/C 346/16

    Rättegångsspråk: tyska

    Hänskjutande domstol

    Oberverwaltungsgericht Rheinland-Pfalz

    Parter i målet vid den nationella domstolen

    Klagande: Landkreis Bad Dürkheim

    Motpart: Aufsichts- und Dienstleistungsdirektion

    Saken

    Begäran om förhandsavgörande — Oberverwaltungsgericht Rheinland-Pfalz — Tolkning av artikel 44 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, s. 1, rättad genom EUT L 94, 2004, s. 70) — Tolkning av begreppen jordbruksareal och areal som inte används för jordbruksändamål när det huvudsakliga syftet är att bevara landskapet och skydda miljön och inte jordbruksproduktionen — Villkor för att jordbruksareal ska anses som areal inom ett jordbruksföretag.

    Domslut

    1.

    Artikel 44.2 i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2003, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2013/2006 av den 19 december 2006, ska tolkas så att den inte utgör hinder för att en areal är stödberättigande, när den visserligen används för jordbruksändamål men det huvudsakliga syftet är att bevara landskapet och skydda miljön. Den omständigheten att jordbrukaren är skyldig att följa naturskyddsmyndighetens instruktioner innebär inte att en verksamhet som täcks av definitionen i artikel 2 c i förordningen berövas sin karaktär av jordbruksverksamhet.

    2.

    Artikel 44.2 i förordning nr 1782/2003, i dess lydelse enligt förordning nr 2013/2006, ska tolkas så att

    det inte är nödvändigt för att jordbruksarealen ska anses utgöra en del av jordbrukarens jordbruksföretag att den har ställts till förfogande mot ersättning enligt ett arrendeavtal eller ett annat liknande hyresavtal,

    det inte utgör hinder för att arealen ska anses utgöra en areal inom ett jordbruksföretag att den har ställts till jordbrukarens förfogande utan ersättning, mot att denna betalar in avgifterna till branschorganisationen, för att användas på visst sätt och under en begränsad period i enlighet med målet att skydda naturen, under förutsättning att jordbrukaren kan använda arealen med en viss självständighet under minst tio månader, och att

    det saknar betydelse för om den berörda arealen ska anses tillhöra jordbrukarens jordbruksföretag att denne ska tillhandahålla vissa tjänster mot ersättning för tredje mans räkning, under förutsättning att arealen även används av jordbrukaren för dennes jordbruksverksamhet i hans namn och för hans räkning.


    (1)  EUT C 113 av den 16.5.2009


    Top