5.1.

För att avgöra vilken del av den producerade elen som inte anses vara kraftvärmeproducerad måste man först beräkna kraftvärmepannans totalverkningsgrad.

5.2.

Kraftvärmeanläggningens totalverkningsgrad beräknas enligt följande: Kraftvärmeanläggningens energiutbyte (el, mekanisk energi (1) och nyttiggjord värme) under en fastställd rapporteringsperiod delas med bränsletillförseln till kraftvärmeanläggningen under samma rapporteringsperiod, dvs.

Totalverkningsgrad = (energiutbyte)/(bränsletillförsel)

5.3.

Beräkningen av totalverkningsgraden ska grundas på faktiska driftsdata, tagna från den berörda kraftvärmepannans verkliga/registrerade uppmätta värden över rapporteringsperioden. Tillverkarens generiska eller certifierade värden (grundade på den specifika tekniken) får inte användas (2).

5.4.

Med rapporteringsperioden avses den driftsperiod för vilken elutbytet fastställts för kraftvärmepannan. Normalt sett sker rapporteringen på årsbasis. Kortare perioder kan dock tillåtas. Den maximala perioden är ett år, och den minimala en timme. Rapporteringsperioden kan skilja sig från mätfrekvensen.

5.5.

Energiutbytet är den sammanlagda elektriska energin (kraftvärmeproducerad och icke-kraftvärmeproducerad) och nyttiggjorda värmen (HCHP) som produceras i en kraftvärmeanläggning under rapporteringstiden.

5.6.

I enlighet med definitionerna i artikel 3 b och 3 c i direktiv 2004/8/EG kan följande typer av värme anses vara nyttiggjord värme (HCHP): värme som används för processuppvärmning eller rumsuppvärmning, eller som levereras för kylningsändamål; värme som levereras till fjärrvärme-/fjärrkylsystem; avgaser från en kraftvärmeprocess som används för direktuppvärmnings- och torkningsändamål.

5.7.

Exempel på värme som inte ska räknas med i den nyttiggjorda värmen som betraktas som kraftvärmevärme är bland annat: värme som avges till omgivningen utan någon nytta (3); rökgasförluster; värme som avges i utrustning som kondensatorer eller andra värmeväxlare; värme som används internt för avluftning, kondensatuppvärmning, uppvärmning av späd- och matarvatten för drift av pannor inom kraftvärmeanläggningen, exempelvis värmeåtervinningspannor. Värmeinnehållet i det kondensat som återförs till kraftvärmeverket (t.ex. efter att ha använts för fjärrvärme eller i industriprocesser) anses inte vara nyttiggjord värme och kan dras av från det värmeflöde som förknippas med ångproduktionen i enlighet med medlemsstaternas praxis.

5.8.

Exporterad värme som används för elproduktion i andra anläggningar kan inte anses vara nyttiggjord värme, men anses däremot vara del av den interna värmeöverföringen inom en kraftvärmeanläggning. I sådana fall räknas den el som genereras från sådan exporterad värme med i den sammanlagda elproduktionen (se figur 4).

5.9.

Icke-kraftvärmeproducerad el är den el som under rapporteringsperioden genereras i en kraftvärmeanläggning under tider då någon av nedanstående situationer råder: kraftvärmeprocessen genererar ingen värme, eller en del av den producerade värmen kan inte anses vara nyttiggjord värme.

5.10.

El-generation från andra källor än kraftvärme (icke-kraftvärmeproducerad) kan föreligga i följande fall:

5.11.

Med bränsletillförseln avses den sammanlagda bränsleenergin (kraftvärme och icke-kraftvärme) beräknat med lägre värmevärde som krävs för att generera elenergi (kraftvärme och icke-kraftvärme) och värme som produceras i kraftvärmeprocessen under rapporteringsperioden. Exempel på bränsletillförsel är all tillförsel av bränslen, ånga och annan värme, liksom process-spillvärme som används för elgenerering i kraftvärmeanläggningen (4). Kondensat som returneras från kraftvärmeprocessen (vid ångproduktion) anses inte vara bränsletillförsel.

5.12.

Med bränsleenergi från kraftvärme avses den bränsleenergi grundad på det lägre värmevärdet som krävs i en kraftvärmeprocess för att kraftvärmeproducera el och nyttiggjord värmeenergi under en viss rapporteringsperiod (se figur 1).

5.13.

Med bränsleenergi från icke-kraftvärme avses den bränsleenergi grundad på det lägre värmevärdet som krävs i en kraftvärmeanläggning för produktion av värme som inte anses vara nyttiggjord värme och/eller icke-kraftvärmeproducerad elenergi under en viss rapporteringsperiod (se figur 1).

6.1.

All uppmätt produktion av elenergi och all uppmätt nyttiggjord värmeproduktion kan tas med i beräkningen vid tillämpning av metoden för att beräkna kraftvärmeprocessens effektivitet, om kraftvärmeanläggningens totala effektivitet minst är

i enlighet med bilaga II till direktivet.

6.2.

För mikrokraftvärmepannor (upp till 50 kWe) med verklig kraftvärmedrift får den beräknade totalverkningsgraden (enligt steg 1) jämföras med de certifierade värden som tillverkaren tillhandahåller, förutsatt att primärenergibesparingarna enligt punkt b i bilaga III till direktiv 2004/8/EG är större än noll.

7.1.

Om kraftvärmeanläggningens totalverkningsgrad är lägre än tröskelvärdena (75–80 %) kan icke-kraftvärmeproduktion äga rum och enheten kan delas i två olika virtuella delar, den kraftvärmeproducerade delen och den icke-kraftvärmeproducerade delen.

7.2.

För kraftvärmedelen ska operatören av anläggningen utgående från driftsförhållandena (efterfrågan på nyttiggjord värme) välja ut en period då enheten drivs i full kraftvärmedrift. För denna period ska operatören mäta den verkliga värme- och elproduktionen från kraftvärmeanläggningen. Dessa uppgifter gör det möjligt att bestämma det verkliga alfa-värdet (Cactual) (5).

7.3.

Det verkliga alfa-värdet gör det möjligt att beräkna vilken del av den el som uppmätts under rapporteringsperioden kan godkännas som kraftvärmeproducerad el enligt formeln ECHP = HCHP × Cactual.

7.4.

För kraftvärmeanläggningar som befinner sig under konstruktion eller i sitt första driftår, och där mätuppgifter saknas kan konstruktionsvärdena för el-värmeförhållandet (Cdesign) i full kraftvärmedrift användas. Den kraftvärmeproducerade elen beräknas enligt formeln ECHP = HCHP × Cdesign.

8.1.

Om kraftvärmeanläggningens verkliga alfa-värde inte är känt kan anläggningsoperatören använda det standardvärde för el-värmeförhållandet (Cdefault) som definieras i bilaga II till direktiv 2004/8/EG för att beräkna den kraftvärmeproducerade elen. Den kraftvärmeproducerade elen beräknas enligt formeln ECHP = HCHP × Cdefault.

8.2.

I sådana fall ska operatören emellertid till den nationella myndigheten eller det behöriga organ som utsetts av varje enskild medlemsstat enligt artikel 5 i direktivet anmäla skälen för att det verkliga el-värmeförhållandet inte är känt, den period för vilken värdet saknas och de åtgärder som vidtagits för att åtgärda situationen.

9.1.

Den beräknade elmängden i steg 3 och 4 kommer att beaktas vid tillämpningen av metoden för att bestämma kraftvärmeprocessens effektivitet, och även för att beräkna kraftvärmeprocessens primärenergibesparingar.

9.2.

För beräkning av primärenergibesparingarna måste bränsleförbrukningen vid icke-kraftvärmedrift bestämmas. Bränsleförbrukningen vid icke-kraftvärmedrift beräknas som mängden icke-kraftvärmeproducerad el delat med den anläggningsspecifika verkningsgraden vid elproduktion.