19.7.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 214/12

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 788/2014

av den 18 juli 2014

om närmare bestämmelser för föreläggande av böter och viten och återkallelse av erkännande av organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg enligt artiklarna 6 och 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 391/2009 av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg (1), särskilt artikel 14.2, och

av följande skäl:

(1)

Genom artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 391/2009 ges kommissionen befogenhet att förelägga erkända organisationer böter och viten, såsom de definieras i artikel 2 i den förordningen, eller att återkalla deras erkännande, för att säkerställa efterlevnaden av de villkor och skyldigheter som fastställs i den förordningen i det tydliga syftet att åtgärda de brister som kan utgöra ett hot mot säkerheten eller miljön.

(2)

För tydlighets skull ska, i enlighet med artikel 14.2 i förordning (EG) nr 391/2009, närmare förfaranden för beslutsfattande fastställas, samt metoden för kommissionens beräkning av böter och viten så att den är känd i förväg av de berörda organisationerna, inklusive särskilda kriterier för kommissionens bedömning av hur allvarligt fallet är och av den utsträckning i vilken säkerheten eller miljöskyddet har äventyrats.

(3)

Genom införandet av böter och viten bör kommissionen ha tillgång till ett kompletterande verktyg, som ger den möjlighet till en mer nyanserad, flexibel och anpassad reaktion på överträdelser av bestämmelserna i förordning (EG) nr 391/2009 av en erkänd organisation, jämfört med en återkallelse av dess erkännande.

(4)

Viten torde vara ett effektivt sätt att garantera att åsidosättande av skyldigheterna och kraven i förordning (EG) nr 391/2009 snabbt och på lämpligt sätt åtgärdas. Genom förordning (EG) nr 391/2009 ges kommissionen därför befogenhet att tillämpa viten om en erkänd organisation inte vidtar de förebyggande och avhjälpande åtgärder som kommissionen kräver, efter en rimlig tidsperiod och fram till dess att åtgärderna har vidtagits av den berörda erkända organisationen. Vid behov, mot bakgrund av omständigheterna i ärendet, får det dagliga vitesbeloppet gradvis ökas för att ta hänsyn till hur brådskande de begärda åtgärderna är.

(5)

Att beräkna böter och viten som en andel av organisationens omsättning, med beaktande av det tak som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 391/2009, är en enkel metod att göra dem avskräckande samtidigt som de förblir proportionella till både sakens allvar och den berörda organisationens ekonomiska förmåga, med beaktande av skillnaderna i storlek mellan de erkända organisationerna.

(6)

Av öppenhetsskäl och i rättssäkerhetens intresse bör det tydligt anges under vilka omständigheter taket för högsta sammanlagda beloppet av böter och viten ska tillämpas. Av samma skäl bör det fastställas hur den sammanlagda genomsnittliga omsättningen under de föregående tre räkenskapsåren för verksamhet som omfattas av förordning (EG) nr 391/2009 beräknas för varje erkänd organisation.

(7)

Vid ett beslut att återkalla en organisations erkännande på grundval av villkoren i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 391/2009 är det lämpligt att ta hänsyn till alla faktorer som är knutna till det övergripande målet att övervaka de erkända organisationernas verksamhet och övergripande prestationsnivå, inbegripet effektiviteten hos eventuella böter och viten som redan införts för upprepade och allvarliga överträdelser av den förordningen.

(8)

Ett särskilt förfarande bör fastställas för att göra det möjligt för kommissionen att på eget initiativ eller på begäran av en eller flera medlemsstater återkalla en organisations erkännande i enlighet med förordning (EG) nr 391/2009, med hänvisning till kommissionens befogenheter att bedöma erkända organisationer och förelägga böter och viten med tillämpning av de därmed sammanhängande förfaranden som anges i denna förordning.

(9)	Det är viktigt att ett beslut om böter, viten eller återkallelse av ett erkännande i enlighet med denna förordning baseras enbart på de grunder som den berörda erkända organisationen har haft möjlighet att kommentera.

(10)

Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheter, särskilt när det gäller rätten till försvar, konfidentialitetsprincipen och principen ne bis in idem, i enlighet med allmänna rättsprinciper och rättspraxis från Europeiska unionens domstol.

(11)	Beslut om att förelägga böter och viten i enlighet med denna förordning bör vara verkställbara i enlighet med artikel 299 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och kan prövas av Europeiska unionens domstol.

(12)

För att garantera rättvisa och rättssäkerhet vid genomförandet av förfarandet är det nödvändigt att fastställa detaljerade bestämmelser för beräkning av de tidsfrister som fastställs av kommissionen under förfarandets gång och de preskriptionstider som gäller för kommissionen i fråga om föreläggande och verkställighet av böter och viten, också med beaktande av dagen för ikraftträdandet av förordning (EG) nr 391/2009.

(13)

Genomförandet av denna förordning förutsätter ett verkningsfullt samarbete mellan de berörda medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Därför är det nödvändigt att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter var och en av dessa parter har inom de förfaranden som fastställs i denna förordning, för att garantera ett ändamålsenligt genomförande av utredning, beslutsfattande och uppföljning i enlighet med artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 391/2009.

(14)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2099/2002 (2),

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs regler för kommissionens tillämpning av artiklarna 6 och 7 i förordning (EG) nr 391/2009.

Det fastställs även kriterier för beräkning av storleken på böter och viten och för beslutsförförandet för att förelägga böter och viten eller återkalla en erkänd organisations erkännande på kommissionens eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning ska de definitioner som fastställs i artikel 2 i förordning (EG) nr 391/2009 gälla.

Dessutom gäller följande definition:

Varje medlemsstat som har anförtrott en erkänd organisation ansvaret för inspektion, besiktning och certifiering av fartyg som för dess flagg för uppfyllande av de internationella konventionerna, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/15/EG av den 23 april 2009 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (3), inklusive de medlemsstater som har överlämnat begäran om erkännande av den organisationen till kommissionen, i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 391/2009.

KAPITEL II

BÖTER OCH VITEN

Artikel 3

Fastställande av överträdelser

1.   Kommissionen ska fastställa att det föreligger en överträdelse enligt artikel 6.1 i förordning (EG) nr 391/2009 i följande fall:

a)

Allvarliga eller upprepade underlåtelser av en erkänd organisation att uppfylla ett av de minimikriterier som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 391/2009 eller skyldigheterna enligt artikel 8.4, 9, 10 och 11 i förordning (EG) nr 391/2009 avslöjar allvarliga brister i dess struktur, förfaranden, rutiner eller interna kontroller.

b)	En försämrad prestationsnivå inom en erkänd organisation, med beaktande av kommissionens beslut 2009/491/EG (4), avslöjar allvarliga brister i organisationens struktur, förfaranden, rutiner eller interna kontroller.

c)	Den erkända organisationen har avsiktligt gett kommissionen felaktig, ofullständig eller vilseledande information för kommissionens bedömning eller på annat sätt försvårat denna bedömning.

2.   I förfaranden om överträdelse enligt denna förordning ska kommissionen bära bevisbördan för att ett åsidosättande förekommit.

Artikel 4

Beräkning av böter

1.   Ett grundläggande bötesbelopp på 0,6 % av den sammanlagda genomsnittliga omsättningen i den erkända organisationen, fastställd i enlighet med artikel 9, ska först föreläggas för varje överträdelse som har fastställts på grundval av artikel 6.1 i förordning (EG) nr 391/2009.

2.   För beräkningen av böterna för varje enskild överträdelse ska det grundläggande bötesbelopp som anges i punkt 1 höjas eller sänkas på grundval av hur allvarlig överträdelsen är och vilka följder den kan få, i synnerhet den utsträckning i vilken säkerheten eller miljöskyddet har äventyrats, i enlighet med artiklarna 5 och 6.

3.   Maximibeloppet för varje enskilt bötesbelopp får inte överstiga 1,8 % av den erkända organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning.

4.   Om en åtgärd eller underlåtelse av en erkänd organisation utgör den enda grunden för två eller flera överträdelser enligt artikel 6.1 a i förordning (EG) nr 391/2009 som fastställts i enlighet med artikel 3.1 a i denna förordning, ska det parallella enskilda bötesbeloppet vara det högsta av de enskilda bötesbelopp som har beräknats för de underliggande överträdelserna.

5.   Det totala bötesbelopp som föreläggs en erkänd organisation i ett beslut ska vara summan av alla enskilda böter som härrör från tillämpningen av punkterna 1–4 i denna artikel, utan att det påverkar det högsta tak som fastställts i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 391/2009, på det sätt som anges i artikel 8 i denna förordning.

Artikel 5

Bedömning av hur allvarlig en överträdelse är

Vid bedömningen av hur allvarlig varje överträdelse är ska kommissionen beakta alla relevanta försvårande och förmildrande omständigheter, särskilt

a)	om organisationen har handlat oaktsamt eller med uppsåt,

b)	antalet åtgärder eller underlåtelser av den erkända organisationen som ger upphov till överträdelsen,

c)	huruvida överträdelsen berör enskilda kontor, geografiska områden eller hela organisationen,

d)	huruvida de åtgärder eller underlåtelser av den erkända organisationen som ger upphov till överträdelsen är återkommande,

e)	överträdelsens varaktighet,

f)	en falsk framställning av fartygens faktiska skick i de certifikat och dokument om godkänd säkerhetsorganisation som lämnas av den erkända organisationen, eller felaktig eller vilseledande information i dessa,

g)	om samma erkända organisation tidigare har ålagts sanktioner, inklusive böter,

h)	huruvida överträdelsen följer av ett avtal mellan erkända organisationer eller ett samordnat förfarande, som har till syfte eller resultat att bryta mot kriterierna och skyldigheterna i förordning (EG) nr 391/2009,

i)	den noggrannhet och samarbetsvilja som den erkända organisationen visar vid upptäckten av de relevanta åtgärderna eller underlåtelserna, liksom vid fastställandet av överträdelserna av kommissionen.

Artikel 6

Bedömning av följderna av en överträdelse

Vid bedömningen av vilka följder varje överträdelse kan få, i synnerhet den utsträckning i vilken säkerheten eller miljöskyddet har äventyrats, ska kommissionen beakta alla relevanta försvårande och förmildrande omständigheter, särskilt följande:

a)

Arten och omfattningen av de brister som faktiskt berört eller kan beröra den flotta som certifierats av organisationen och som denna organisation till följd av överträdelsen har underlåtit att upptäcka eller inte kan upptäcka, eller vars åtgärdande i rätt tid denna organisation inte har krävt eller inte kan kräva, med hänsyn till de kriterier för kvarhållande av ett fartyg som fastställs i bilaga X till Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/16/EG om hamnstatskontroll (5).

b)	Den del av flottan som certifierats av organisationen och som faktiskt berörts eller kan beröras.

c)	Varje annan omständighet som medför särskilda identifierbara risker, såsom typ av fartyg som faktiskt berörts eller kan beröras.

Artikel 7

Viten

1.   De viten som avses i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 391/2009 får av kommissionen föreläggas organisationen i fråga, utan att det påverkar tillämpningen av de böter som föreläggs i enlighet med artikel 3, i syfte att se till att de förebyggande och avhjälpande åtgärder som kommissionen under sin bedömning av den erkända organisationen kräver vidtas.

2.   I beslutet om att förelägga böter i enlighet med artikel 3 får kommissionen också fastställa att viten ska föreläggas den erkända organisationen om, och så länge som, den underlåter att vidta avhjälpande åtgärder eller utan godtagbar anledning dröjer med att få överträdelsen att upphöra.

3.   I beslutet om viten ska den tidsfrist fastställas inom vilken den erkända organisationen ska vidta den begärda åtgärden.

4.   Viten ska tillämpas från och med dagen efter den dag då den tidsfrist som fastställts i enlighet med punkt 3 löper ut till och med den dag då lämpliga avhjälpande åtgärder har vidtagits av organisationen, förutsatt att de avhjälpande åtgärderna anses tillfredsställande av kommissionen.

5.   Grundbeloppet på det dagliga vitet för varje enskild överträdelse ska vara 0,0033 % av den erkända organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning som beräknats i enlighet med artikel 9. För beräkningen av de enskilda vitesbeloppen för varje överträdelse, ska grundbeloppet justeras på grundval av hur allvarlig överträdelsen är och med beaktande av den utsträckning i vilken säkerheten eller miljöskyddet har äventyrats, mot bakgrund av artiklarna 5 och 6 i denna förordning.

6.   Kommissionen får, mot bakgrund av omständigheterna i det aktuella fallet, och i synnerhet med hänsyn till hur brådskande de avhjälpande åtgärder som ska vidtas av organisationen i fråga är, öka det dagliga vitesbeloppet upp till följande tak:

a)

När den erkända organisationen överskrider den tidsfrist som fastställs enligt punkt 3 med mer än 120 dagar, ska det dagliga vitesbeloppet vara 0,005 % av organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning, som beräknas i enlighet med artikel 9, från och med den etthundratjugoförsta till och med den trehundrade dagen efter tidsfristens utgång.

b)

När den erkända organisationen överskrider den tidsfrist som fastställs enligt punkt 3 med mer än 300 dagar, ska det dagliga vitesbeloppet vara 0,01 % av organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning, som beräknas i enlighet med artikel 9, från och med den trehundraförsta dagen efter tidsfristens utgång.

7.   Det totala beloppet av de viten som, enskilt eller vid sidan av böter, föreläggs enligt denna artikel får inte överstiga det högsta tak som fastställs i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 391/2009 på det sätt som anges i artikel 8 i denna förordning.

Artikel 8

Fastställande av det högsta sammanlagda beloppet av böter och viten

Det högsta sammanlagda beloppet av de böter och viten som föreläggs den erkända organisationen i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 391/2009 ska bestämmas enligt följande:

a)

Det sammanlagda beloppet av de böter som föreläggs en erkänd organisation enligt artikel 4 under loppet av organisationens räkenskapsår, med hänsyn tagen till tidpunkten för beslutet att förelägga böterna och, vid mer än ett beslut om att förelägga denna organisation böter, till tidpunkten för det första beslutet om att förelägga organisationen böter, får inte överstiga 5 % av organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning som beräknats i enlighet med artikel 9.

b)

Det sammanlagda beloppet av de böter som föreläggs en erkänd organisation enligt artikel 4 under loppet av organisationens räkenskapsår, som fastställs i enlighet med punkt 1, och de viten som föreläggs i samma beslut i enlighet med artikel 7.2 och som är upplupna till dess att lämpliga avhjälpande åtgärder genomförs av organisationen, får inte överstiga 5 % av organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning som beräknats i enlighet med artikel 9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 får de viten som drivs in av kommissionen inte överskrida taket på 5 %.

c)

Det sammanlagda beloppet av de viten som föreläggs en erkänd organisation i enlighet med artikel 7.1, och som är upplupna till dess att lämpliga preventiva eller avhjälpande åtgärder genomförs av organisationen, får inte överstiga 5 % av organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning som beräknats i enlighet med artikel 9. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 21 får de viten som drivs in av kommissionen inte överskrida taket på 5 %.

Artikel 9

Beräkning av omsättning

1.   I denna förordning ska den berörda erkända organisationens sammanlagda genomsnittliga omsättning vara en tredjedel av det belopp som erhålls genom att, under de tre räkenskapsår som föregår kommissionens beslut, lägga ihop den totala omsättningen i den moderenhet som innehar godkännandet och i samtliga de juridiska enheter som omfattas av det erkännandet i slutet av varje år.

2.   Om det rör sig om en koncern med certifierad koncernredovisning, ska den omsättning som avses i punkt 1 vara den konsoliderade inkomsten i den moderenhet som innehar godkännandet och i samtliga de juridiska enheter som omfattas av det erkännandet i slutet av varje år.

3.   Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska endast den verksamhet som faller inom tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 391/2009 beaktas.

KAPITEL III

ÅTERKALLELSE AV ERKÄNNANDE

Artikel 10

Återkallelse av erkännande

1.   Kommissionen får på eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat anta ett beslut om att återkalla en organisations erkännande i de fall som avses i artikel 7.1 a–e i förordning (EG) nr 391/2009.

2.   För att avgöra om en upprepad och allvarlig underlåtelse utgör ett oacceptabelt hot mot säkerheten eller miljön i enlighet med artikel 7.1 a och b i förordning (EG) nr 391/2009 ska följande aspekter beaktas:

a)	De uppgifter och omständigheter som avses i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 391/2009, särskilt med hänsyn tagen till de omständigheter som avses i artiklarna 5 och 6 i denna förordning.

b)	De kriterier och, i förekommande fall, gränsvärden som fastställs i kommissionens beslut 2009/491/EG.

3.   När de böter och viten som föreläggs en erkänd organisation når det högsta tak som fastställts i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EG) nr 391/2009 och lämpliga avhjälpande åtgärder inte har vidtagits av den erkända organisationen, får kommissionen utgå från att dessa åtgärder inte har uppnått målet att åtgärda de brister som kan utgöra ett hot mot säkerheten eller miljön.

Artikel 11

Förfarande för att återkalla erkännande på begäran av en medlemsstat

1.   Om en medlemsstat begär att kommissionen ska återkalla en organisations erkännande i enlighet med artikel 7.3 i förordning (EG) nr 391/2009, ska begäran göras skriftligen och ställas till kommissionen.

2.   Den medlemsstat som begär återkallelse ska ange skälen till sin begäran ingående och med hänvisning, när så är lämpligt, till de kriterier som anges i artikel 7.1 och de omständigheter som förtecknas i artikel 7.2 i förordning (EG) nr 391/2009 samt de omständigheter som förtecknas i punkterna 2 och 3 i artikel 10 i denna förordning.

3.   Den medlemsstat som begär återkallelse ska förse kommissionen med alla nödvändiga skriftliga bevis till stöd för sin begäran, vederbörligen klassificerade och numrerade.

4.   Kommissionen ska bekräfta mottagandet av medlemsstatens begäran skriftligen.

5.   Om kommissionen anser att ytterligare upplysningar, förtydliganden eller bevis är nödvändiga för att kunna fatta ett beslut, ska den meddela medlemsstaten detta och uppmana den att komplettera sin begäran på lämpligt sätt inom en angiven tidsfrist, som inte får vara kortare än fyra veckor. Medlemsstatens begäran ska inte anses vara fullständig förrän alla nödvändiga uppgifter har lämnats.

6.   Inom ett år från mottagandet av en fullständigt ifylld begäran från medlemsstaten ska kommissionen, om den drar slutsatsen att den är berättigad, rikta ett meddelande om invändningar till den berörda organisationen i enlighet med artikel 12, i syfte att återkalla dess erkännande i enlighet med denna förordning. I detta fall ska den begärande medlemsstaten ges den behandling och de rättigheter som en berörd medlemsstat har rätt till enligt kapitel IV i denna förordning.

Om kommissionen inom samma tidsfrist drar slutsatsen att medlemsstatens begäran är obefogad, ska den underrätta medlemsstaten, med angivande av skälen till detta, och uppmana den att lämna synpunkter inom en angiven tidsfrist, som inte får vara kortare än tre månader. Inom sex månader efter mottagandet av dessa synpunkter ska kommissionen antingen bekräfta att begäran inte är motiverad eller utfärda ett meddelande om invändningar i enlighet med första stycket.

7.   Om kommissionen drar slutsatsen att medlemsstatens begäran inte är motiverad eller att den är ofullständig efter utgången av den tidsfrist som avses i punkt 5, får kommissionen välja att införliva alla eller en del av begäran samt tillhörande styrkande handlingar med den bedömning av den erkända organisationen som görs i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 391/2009.

8.   Kommissionen ska årligen avlägga en rapport till kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (Coss) om de krav på återkallelse som lämnats in av medlemsstaterna och de pågående återkallelseförfaranden som inletts av kommissionen.

KAPITEL IV

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

Artikel 12

Meddelande om invändningar

1.   Om kommissionen anser att det finns skäl att förelägga en erkänd organisation böter och viten i enlighet med artikel 6 i förordning (EG) nr 391/2009 eller att återkalla en organisations erkännande i enlighet med artikel 7 i den förordningen, ska den utfärda ett meddelande om invändningar till organisationen och underrätta de berörda medlemsstaterna.

2.   Meddelandet ska innehålla

a)	en detaljerad redogörelse för den erkända organisationens åtgärder och underlåtelser, inbegripet en beskrivning av relevanta fakta och angivande av de bestämmelser i förordning (EG) nr 391/2009 som kommissionen anser har överträtts av den erkända organisationen,

b)

angivande av de bevis som de relevanta resultaten grundar sig på, inklusive hänvisning till inspektionsrapporter, utvärderingsrapporter och andra relevanta handlingar som tidigare lämnats till den berörda organisationen av kommissionen eller av Europeiska sjösäkerhetsbyrån som agerar på kommissionens uppdrag,

c)	ett meddelande om att kommissionen har befogenhet att förelägga böter och viten eller återkalla erkännandet i enlighet med artiklarna 6 eller 7 i förordning (EG) nr 391/2009.

3.   När kommissionen skickar meddelandet om invändningar ska den uppmana den erkända organisationen och de berörda medlemsstaterna att lämna skriftliga synpunkter inom en angiven tidsfrist, som inte under några omständigheter får vara kortare än sex veckor räknat från dagen för mottagandet av meddelandet om invändningar. Kommissionen ska inte vara skyldig att beakta synpunkter som inkommer efter det att den tidsfristen har löpt ut, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 24.4 i denna förordning.

4.   Delgivningen av ett meddelande om invändningar får inte medföra att bedömningen av den berörda organisationen avbryts. När som helst före antagandet av ett beslut om att förelägga böter och viten, eller före återkallelsen av erkännandet i enlighet med denna förordning, får kommissionen besluta att utföra ytterligare inspektioner av en organisations kontor och anläggningar, besöka fartyg som certifierats av organisationen eller skriftligen begära att den erkända organisationen utfärdar kompletterande upplysningar om dess uppfyllande av kriterierna och skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 391/2009.

5.   När som helst före antagandet av ett beslut om att förelägga böter och viten, eller före en återkallelse av erkännandet i enlighet med denna förordning, får kommissionen ändra sin bedömning av den berörda erkända organisationen. Om den nya bedömningen skiljer sig från den bedömning som ligger till grund för meddelandet om invändningar, eftersom nya omständigheter har upptäckts, eller eftersom nya överträdelser eller nya omständigheter kring hur allvarlig en överträdelse är eller vilken inverkan den har på säkerhet och miljö har fastställts ska kommissionen utfärda ett nytt meddelande om invändningar.

Artikel 13

Begäran om information

För att klarlägga sakförhållandena vid tillämpning av artikel 12 får kommissionen skriftligen begära att den erkända organisationen lämnar skriftliga eller muntliga förklaringar, eller upplysningar eller handlingar, inom en angiven tidsfrist, som inte under några omständigheter får vara kortare än fyra veckor. I ett sådant fall ska kommissionen underrätta den erkända organisationen om de viten och böter som kan åläggas, om den underlåter att uppfylla begäran, utan godtagbar anledning dröjer med att tillhandahålla upplysningar eller avsiktligt ger kommissionen felaktig, ofullständig eller vilseledande information.

Artikel 14

Muntlig utfrågning

1.   På begäran av den erkända organisation till vilken ett meddelande om invändningar har riktats ska kommissionen ge organisationen möjlighet att lägga fram sina argument vid en muntlig utfrågning.

2.   Kommissionen ska inbjuda de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, och får, på eget initiativ eller på begäran av berörda medlemsstater, anmoda andra personer med ett legitimt intresse i överträdelserna, att delta i den muntliga utfrågningen. Kommissionen kan välja att biträdas av Europeiska sjösäkerhetsbyrån.

3.   De fysiska eller juridiska personer som inbjuds att närvara ska antingen uppträda personligen eller företrädas av rättsliga eller bemyndigade företrädare. Medlemsstaterna ska företrädas av tjänstemän från respektive medlemsstat.

4.   Den muntliga utfrågningen ska inte vara offentlig. Varje person som kallats får höras enskilt eller i närvaro av andra personer som kallats, varvid hänsyn ska tas till det legitima intresse som den erkända organisationen och andra parter har av att deras affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter skyddas.

5.   Varje hörd persons redogörelse skall protokollföras. På begäran ska protokollet över utfrågningen göras tillgängligt för de personer som deltog vid utfrågningen och för de berörda medlemsstaterna.

Artikel 15

Viten vid bristande samarbete

1.   Om kommissionen avser att anta ett beslut om viten enligt artikel 7.1 för en erkänd organisation som har underlåtit att vidta eller utan godtagbar anledning dröjer med att vidta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder som krävs av kommissionen, ska den först underrätta den erkända organisationen skriftligen.

2.   I underrättelsen enligt punkt 1 ska kommissionen hänvisa till de särskilda förebyggande eller avhjälpande åtgärder som inte har genomförts av den erkända organisationen och till de styrkande uppgifterna samt informera den erkända organisationen om vilka viten som övervägs av kommissionen avseende detta.

3.   Kommissionen ska fastställa en tidsfrist inom vilken den erkända organisationen kan lämna sina skriftliga synpunkter till kommissionen. Kommissionen ska inte vara skyldig att beakta skriftliga synpunkter som inkommer efter tidsfristens utgång.

Artikel 16

Tillgång till ärendeakten

1.   På begäran av den erkända organisation till vilken ett meddelande om invändningar har riktats ska kommissionen bevilja tillgång till ärendeakten som innehåller handlingar eller andra bevis som kommissionen sammanställt om den påstådda överträdelsen.

2.   Kommissionen ska fastställa datumet samt de nödvändiga praktiska formerna för den erkända organisationens tillgång till handlingarna i ärendet, vilka endast får lämnas i elektronisk form.

3.   Kommissionen ska på begäran av den berörda erkända organisationen förse denna med en förteckning över alla de handlingar som ingår i akten.

4.   Den berörda erkända organisationen ska ha tillgång till de handlingar och uppgifter som finns i ärendeakten. När sådant tillträde beviljas ska kommissionen ta vederbörlig hänsyn till affärshemligheter, konfidentiella uppgifter och den interna karaktären hos de handlingar som utfärdats av kommissionen eller av Europeiska sjösäkerhetsbyrån.

5.   Vid tillämpningen av punkt 4 kan interna handlingar från kommissionen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån omfatta

a)	handlingar eller delar av handlingar som rör interna överläggningar som genomförs av kommissionen och dess enheter och av Europeiska sjösäkerhetsbyrån, inklusive Europeiska sjösäkerhetsbyråns yttranden och rekommendationer till kommissionen,

b)	handlingar eller delar av handlingar som utgör en del av korrespondensen mellan kommissionen och Europeiska sjösäkerhetsbyrån eller mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 17

Rättsligt ombud

Den erkända organisationen ska ha rätt till rättsligt ombud i alla skeden av de förfaranden som omfattas av denna förordning.

Artikel 18

Konfidentialitet, sekretess och rätten att tiga

1.   Förfaranden enligt denna förordning ska genomföras med iakttagande av principerna om konfidentialitet och sekretess.

2.   Kommissionen, Europeiska sjösäkerhetsbyrån och myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samt deras tjänstemän och andra anställda som arbetar under deras överinseende får inte föra vidare uppgifter som de erhållit eller utbytt i enlighet med denna förordning och som omfattas av sekretess och konfidentialitet.

3.   Varje erkänd organisation eller annan person som lämnar uppgifter eller synpunkter enligt denna förordning ska tydligt ange vilket material som betraktas som konfidentiellt och motivera detta samt lämna en särskild icke-konfidentiell version senast den dag som byrån eller kommissionen fastställt.

4.   Kommissionen kan också begära att erkända organisationer och andra berörda parter anger vilken del av en rapport, av meddelandet om invändningar eller av ett beslut från kommissionen som enligt deras uppfattning innehåller affärshemligheter.

5.   Om inte något konfidentiellt material eller några affärshemligheter enligt punkterna 3 och 4 anges, får kommissionen utgå ifrån att de berörda handlingarna eller iakttagelserna inte innehåller konfidentiell information.

6.   Utan att det påverkar artikel 9 i förordning (EG) nr 391/2009 ska erkända organisationer ha rätt att tiga i situationer där de annars skulle vara tvungna att lämna svar som skulle kunna innebära ett medgivande om överträdelse från deras sida.

Artikel 19

Beslut

1.   Ett beslut om böter, viten eller återkallelse av ett erkännande i enlighet med denna förordning ska baseras enbart på de grunder på vilka den berörda erkända organisationen har haft möjlighet att framföra sina synpunkter.

2.   Beslutet att förelägga böter eller viten och fastställandet av det lämpliga beloppet ska ta hänsyn till principerna om effektivitet, proportionalitet och avskräckande effekt.

3.   Då åtgärder vidtas i enlighet med denna förordning och då det beslutas om hur allvarliga de relevanta åtgärderna eller underlåtelserna är och vilka följder de kan få för säkerheten och miljön, ska kommissionen beakta de nationella åtgärder som redan har vidtagits på grundval av samma omständigheter mot den berörda erkända organisationen, i synnerhet i vilken denna organisation redan har varit föremål för rättsliga förfaranden eller verkställighetsförfaranden.

4.   Åtgärder eller underlåtelser av en erkänd organisation på grundval av vilka åtgärder har vidtagits i enlighet med denna förordning ska inte bli föremål för ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder eller underlåtelser kan beaktas i senare beslut som antas i enlighet med denna förordning för att bedöma om de har upprepats.

5.   Ett beslut om att förelägga viten eller ett beslut om att förelägga böter och viten ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i enlighet med artikel 12.2 i förordning (EG) nr 391/2009.

6.   Ett beslut om att återkalla en erkänd organisations erkännande ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som är tillämpligt i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 391/2009.

Artikel 20

Rättsmedel, anmälan och offentliggörande

1.   Kommissionen ska informera den berörda erkända organisationen om tillgängliga rättsmedel.

2.   Kommissionen ska meddela sitt beslut till Europeiska sjösäkerhetsbyrån och till medlemsstaterna för kännedom.

3.   Kommissionen får offentliggöra sitt beslut när det kan motiveras, särskilt av säkerhets- eller miljöskäl. När kommissionen offentliggör uppgifter om sitt beslut eller informerar medlemsstaterna, ska den ta hänsyn till det legitima intresse som den berörda erkända organisationen och andra berörda personer har.

Artikel 21

Inkassering av böter och viten

Kommissionen ska inkassera böter och viten genom att utfärda ett betalningskrav och en debetnota till den berörda certifikatinnehavaren i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 78–80 och 83 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (6) och artiklarna 80–92 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (7).

Artikel 22

Preskriptionstider för utdömande av böter och viten

1.   Kommissionens rätt att förelägga en erkänd organisation böter och/eller viten i enlighet med denna förordning ska upphöra att gälla fem år efter den dag då den åtgärd eller underlåtelse från den erkända organisationens sida som ger upphov till en överträdelse enligt artikel 3 begicks. Vid fortsatta eller upprepade överträdelser, ska dock tiden räknas från och med den dag då åtgärden eller underlåtelsen upphörde.

Kommissionens rätt att förelägga en erkänd organisation böter och/eller viten i enlighet med artikel 15 i denna förordning ska upphöra att gälla tre år efter den dag då åtgärden eller underlåtelsen från den erkända organisationens sida, för vilken kommissionen begärde lämpliga förebyggande och avhjälpande åtgärder, begicks.

2.   Varje åtgärd som vidtas av kommissionen eller av Europeiska sjösäkerhetsbyrån vid bedömningen av eller överträdelseförfarandet rörande en åtgärd eller underlåtelse av den erkända organisationen ska avbryta den relevanta preskriptionstid som fastställts enligt punkt 1. Preskriptionstiden ska avbrytas med verkan från den dag då kommissionens eller byråns åtgärd meddelas den erkända organisationen.

3.   Vid varje avbrott ska preskriptionstiden börja räknas på nytt. Preskriptionstiden får dock inte vara mer än dubbelt så lång som den ursprungliga preskriptionstiden, utom när preskriptionstiden tillfälligt upphör att löpa enligt punkt 4.

4.   Preskriptionstiden för föreläggande av viten ska avbrytas under den tid då kommissionens beslut är föremål för prövning vid Europeiska unionens domstol.

Artikel 23

Preskriptionstider för indrivning av böter och viten

1.   Rätten att inleda indrivningsförfarande för böter och/eller viten ska löpa ut ett år efter det att beslutet enligt artikel 19 har blivit slutgiltigt.

2.   Den preskriptionstid som avses i punkt 1 ska avbrytas om åtgärder vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat på kommissionens begäran för att driva in böterna och/eller vitena.

3.   Vid varje avbrott ska preskriptionstiden börja räknas på nytt.

4.   Den preskriptionstid som avses i punkterna 1 och 2 ska tillfälligt upphöra att löpa så länge som

a)	en betalningsfrist medges, eller

b)	verkställigheten av betalningen är tillfälligt avbruten enligt ett beslut av Europeiska unionens domstol.

Artikel 24

Tillämpning av tidsfrister

1.   Tidsfristerna i denna förordning ska löpa från dagen efter mottagandet av kommissionens meddelande eller efter det att detta överlämnats personligen.

2.   Om det rör sig om ett meddelande till kommissionen ska den fastställda tidsfristen anses ha respekterats om meddelandet har sänts med rekommenderad post innan den fastställda tidsfristen löper ut.

3.   Vid fastställandet av tidsfristerna ska kommissionen ta hänsyn till både vederbörliga processuella rättigheter och de särskilda omständigheterna i varje förfarande för beslutsfattande enligt denna förordning.

4.   Tidsfristerna kan förlängas om det är lämpligt och om en motiverad begäran om detta framställs innan den ursprungliga tidsfristen har löpt ut.

Artikel 25

Samarbete med nationella behöriga myndigheter

Uppgifter som de nationella behöriga myndigheterna lämnar på begäran av kommissionen ska användas av kommissionen enbart för följande ändamål:

a)	För att kunna utföra de uppgifter som den ålagts för erkännande och tillsyn av erkända organisationer i enlighet med förordning (EG) nr 391/2009.

b)	Som bevis vid tillämpningen av beslutsfattandet enligt denna förordning, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 16 och 18 i denna förordning.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Tillämpning

Händelser som inträffat före dagen för ikraftträdandet av förordning (EG) nr 391/2009 ska inte ge upphov till några åtgärder i enlighet med denna förordning.

Artikel 27

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  EUT L 131, 28.5.2009, s. 11.

(2)  EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.

(3)  EUT L 131, 28.5.2009, s. 47.

(4)  EUT L 162, 25.6.2009, s. 6.

(5)  EUT L 131, 28.5.2009, s. 57.

(6)  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(7)  EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.

---

---