1.

svetsutrustning: produkter som används för manuell, automatiserad eller halvautomatiserad svetsning, hårdlödning, mjuklödning eller skärning (eller samtliga dessa metoder) genom bågsvetsning och likartat arbete, och som är stationär eller transportabel och består av inbördes förbundna delar eller komponenter, varav minst en är rörlig, och som används i förening för att sammansmälta metaller genom att hetta upp dem till svetstemperaturen (med eller utan användning av tryck) eller genom enbart användning av tryck, med eller utan användning av tillsatsmaterial, och med eller utan användning av skyddsgas, med hjälp av lämpliga verktyg och tekniker, som resulterar i en geometriskt avgränsad produkt.

2.

manuell metallbågsvetsning: en bågsvetsningsmetod med en belagd elektrod där svetsaren för hand styr hastigheten på svetsningen och den hastighet med vilken elektroden matas in i den elektriska ljusbågen.

3.

metallbågsvetsning med skyddsgas: en bågsvetsningsmetod där sammansmältning sker genom upphettning med en elektrisk ljusbåge mellan en belagd metallelektrod och arbetsstycket och arbetsområdet. Genom nedbrytning av elektrodens beläggning skapas ett skydd. Tryck används inte och tillsatsmaterialet erhålls från elektroden.

4.

svetsning med självskyddande rörelektrod: en trådsvetsmetod där en kontinuerlig rörelektrod matas genom svetspistolen och in i svetsfogen utan att extern skyddsgas behöver användas för att skydda smältbadet från att förorenas.- I stället för att en extern skyddsgas används reagerar en pulverblandning i rörelektroden med svetsbågen och bildar en gas som skyddar smältbadet.

5.

bågsvetsning med rörelektrod: en svetsmetod där det används en sammansatt rörelektrod med tillsatsmedel, vilken som består av ett metallhölje och en kärna av olika pulvermaterial, som åstadkommer ett tjockt slagghölje ovanpå svetssträngen. Metoden utförs med eller utan skyddsgas beroende på vad som krävs.

6.

MIG-svetsning: en metod för gasmetallbågsvetsning där sammansmältning sker genom upphettning med en ljusbåge mellan en kontinuerlig elektrod med tillsatsmaterial (smältande) och arbetsstycket. Skyddet erhålls helt genom en extern gas eller gasblandning med inert gas.

7.

MAG-svetsning: en metod för gasmetallbågsvetsning där sammansmältning sker genom upphettning med en ljusbåge mellan en kontinuerlig elektrod med tillsatsmaterial (smältande) och arbetsstycket. Skyddet erhålls helt genom en extern gas eller gasblandning med aktiv gas.

8.

TIG-svetsning: en bågsvetsningsmetod där sammansmältning sker genom upphettning med en ljusbåge mellan en ensam volframelektrod (icke-smältande) och arbetsstycket. Skyddet erhålls genom en gas eller gasblandning. Metoden utförs med eller utan tryck och med eller utan tillsatsmaterial beroende på vad som krävs.

9.

plasmaskärning: en bågskärningsmetod med en sammanträngd ljusbåge där det smälta materialet blåses bort med en höghastighetsstråle av joniserad gas (plasmagas) som strömmar igenom en trång öppning. Plasmaskärningen utförs med likström och elektroden kopplad till minuspolen.

10.

plasmagas: gas som leds in i svetsbrännaren för att omsluta elektroden, som joniseras av ljusbågen och bildar ett plasma, och som strömmar ut ur svetsbrännarens munstycke i form av en plasmastråle.

11.

skyddsgas (även kallad sekundärgas): gas som inte passerar genom munstyckets öppning utan i stället passerar runt munstycket och bildar ett skydd runt den elektriska ljusbågen.

12.

pulverbågsvetsning: en bågsvetsningsmetod där en eller flera ljusbågar på över 600 A används mellan en eller flera metallelektroder och smältbadet. Ljusbågen och den smälta metallen skyddas av ett pulverlager ovanpå arbetsstyckena. Inget tryck tillsätts och under svetsningen används tillsatsmaterial från elektroden och ibland från en kompletterande källa som en svetsstav, pulver eller metallgranulat.

13.

bågsvetsning med strömkälla med begränsad belastningsförmåga: metoder för bågsvetsning och likartade processer som inte är avsedda för industriellt eller yrkesmässigt bruk och som-

14.

motståndssvetsning: en termoelektrisk metod där värme alstras i ytan mellan de delar som ska sammanfogas genom att elektrisk ström sänds genom delarna under en noga reglerad tidsperiod och med reglerat tryck. Inget förbrukningsmaterial som svetsstavar eller skyddsgaser behövs.

15.

bultsvetsning: en svetsmetod där en metallbult eller liknande komponent sammanfogas (manuellt eller på automatiserad eller halvautomatiserad väg) med ett arbetsstycke genom att båda delarna hettas upp med en elektrisk ljusbåge.

16.

likvärdig modell: modell som har samma tekniska egenskaper som är relevanta för den tekniska information som ska tillhandahållas, men som släpps ut på marknaden eller tas i bruk av samma tillverkare, importör eller representant som en annan modell med en annan modellbeteckning.

17.

modellbeteckning: den kod, i regel alfanumerisk, som särskiljer en viss produktmodell från andra modeller med samma varumärke eller samma tillverkares, importörs eller representants namn.

a)

Strängare begränsningar för strömkällans verkningsgrad och effektförbrukning i inaktivitetsläge.

b)

Utsläpp till luft i samband med användning av svetsutrustning.

c)

Ytterligare krav för produkternas resurseffektivitet i enlighet med principerna för den cirkulära ekonomin.

d)

Produkter som används för följande metoder: bågsvetsning, bågsvetsning med strömkälla med begränsad belastningsförmåga, motståndssvetsning och bultsvetsning.

1.

strömkällans verkningsgrad: förhållandet (uttryckt i procent) mellan svetsuteffekten vid standardiserade svetsförhållanden och standardiserade arbetsspänningar och strömkällans högsta effektförbrukning.

2.

inaktivitetsläge: driftläge där strömmen är på men svetskretsen inte är strömsatt.

3.

effektförbrukning i inaktivitetsläge: effektbehovet i inaktivitetsläge, uttryckt i watt.

4.

strömkälla: anordning som använder växelström för att strömsätta ett eller flera växelströmsuttag, eller som omvandlar växelström till ett eller flera likströmsuttag, i syfte att förse svetsutrustning med ström.

5.

kontrollpanel: samlat operativt gränssnitt, omfattande reglage och indikatorer, mellan användaren och svetsutrustningen.

6.

utrustningens hölje: hölje avsett att skydda produkten mot omgivningen, t.ex. mot luftfuktighet och eventuella stötar.

7.

batteri: anordning enligt definitionen i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/66/EG (1), även i betydelsen batterisats och industribatteri eller industriackumulator i samma artikel.

8.

svetsbrännare: anordning som levererar svetsström till elektroden, vilket kan omfatta strömöverföring till en tillsatselektrod, om en sådan används, och som i förekommande fall också levererar skyddsgas till området för den elektriska ljusbågen.

9.

gasslang: slang som är särskilt konstruerad för tillförsel av bränngaser (t.ex. acetylen), tryckluft och skyddsgaser som används vid svetsning, som vanligtvis består av en slang och ett skyddshölje vilka ofta är specifikt avsedda för den gastyp som används, och ibland även för driftsförhållandena.

10.

gasregulator: anordning som reducerar det högre trycket hos tillförd komprimerad gas till ett lägre tryck som är säkert att använda i svetsutrustningen, och som har en doseringsventil eller flödesmätare för mätning och/eller reglering av gasflödet.

11.

matarenhet för svetstråd: anordning för matning av svetstråd eller tillsatsmaterial; kan vara tryckande (push), dragande (pull) eller en kombination av dessa (push-pull).

12.

fläkt: maskin med roterande blad som används för att upprätthålla ett kontinuerligt flöde av gas, oftast luftgas, som passerar genom maskinen och fungerar som internt kylsystem för strömkällan.

13.

elkabel: elförsörjningskabel som uppfyller prestanda- och säkerhetskraven i internationellt vedertagna standarder för svetskablar.

14.

professionell reparatör: aktör eller företag som tillhandahåller reparations- och underhållstjänster för svetsutrustning.

15.

reservdel: en separat del som kan ersätta en del med samma eller liknande funktion i en svetsutrustning.

a)

Tillgång till reservdelar

b)

Tillgång till information om reparation och underhåll

Senast två år efter utsläppandet på marknaden av den första enheten av en modell och fram till slutet av den period som anges i punkt a.1 ska tillverkaren, importören eller representanten ge professionella reparatörer tillgång till information om reparation och underhåll av svetsutrustningen under följande villkor:

c)

Maximal leveranstid för reservdelar

Under den period som anges under punkt a.1 ska tillverkaren, importören eller representanten säkerställa att reservdelar till svetsutrustning levereras till professionella reparatörer inom 15 arbetsdagar från mottagandet av beställningen.

Tillgängligheten får begränsas till professionella reparatörer som har registrerat sig i enlighet med led b.

d)

Information på svetsutrustningens kontrollpanel

Om svetsutrustningen har en kontrollpanel ska den visa uppgifter om användningen av svetstråd eller tillsatsmaterial i gram per minut eller motsvarande standardiserade måttenheter.

e)

Krav på demontering för material- och resursåtervinning, samtidigt som föroreningar undviks

Tillverkare ska säkerställa att svetsutrustning konstrueras på ett sådant sätt att de material och komponenter som avses i bilaga VII till direktiv 2012/19/EU kan avlägsnas med verktyg som är allmänt tillgängliga.

Tillverkare ska fullgöra de skyldigheter som fastställs i artikel 15.1 i direktiv 2012/19/EU.

a)

Produkttyp.

b)

Tillverkarens namn, registrerat handelsnamn och adress där tillverkaren kan kontaktas.

c)

Produktens modellbeteckning.

d)

Strömkällans verkningsgrad (i procent).

e)

Effektförbrukning i inaktivitetsläge (i watt).

f)

En förteckning över likvärdiga modeller.

g)

Information om återvinning och bortskaffande av uttjänta produkter.

h)

En förteckning över alla eventuella råvaror av avgörande betydelse som förekommer i indikativa mängder på mer än 1 gram på komponentnivå samt uppgifter om i vilken eller vilka komponenter som dessa råvaror förekommer.

i)

Indikativ användning av skyddsgas för representativa svetsscheman och svetsprogram.

j)

Indikativ användning av svetstråd eller tillsatsmaterial för representativa svetsscheman och svetsprogram.

a)

Tillverkningsår.

1.

Medlemsstaternas myndigheter ska kontrollera en enhet av modellen.

2.

Modellen ska anses överensstämma med de tillämpliga kraven om

3.

Om de resultat som avses i punkt 2 a, b, c eller d inte uppnås ska modellen och alla likvärdiga modeller inte anses överensstämma med kraven i förordningen.

4.

Om det resultat som avses i punkt 2 e inte uppnås ska medlemsstaternas myndigheter välja ut och prova ytterligare tre enheter av samma modell. Alternativt kan dessa tre enheter vara av en eller flera likvärdiga modeller.

5.

Modellen ska anses överensstämma med de tillämpliga kraven om det aritmetiska medelvärdet av de fastställda värdena för dessa tre enheter är förenligt med de respektive kontrolltoleranser som anges i tabell 2.

6.

Om det resultat som avses i punkt 5 inte uppnås ska modellen och alla likvärdiga modeller inte anses överensstämma med kraven i förordningen.

7.

Medlemsstaternas myndigheter ska lämna all relevant information till övriga medlemsstaters myndigheter och kommissionen omedelbart efter det att ett beslut har fattats om att modellen inte överensstämmer med kraven i enlighet med punkterna 3 och 6.

Medlemsstaternas myndigheter ska använda de mät- och beräkningsmetoder som anges i bilaga III.

Medlemsstaternas myndigheter får endast tillämpa de kontrolltoleranser som anges i tabell 2 och endast använda det förfarande som beskrivs i punkterna 1–7 för de krav som avses i denna bilaga. För parametrarna i tabell 2 får inga andra kontrolltoleranser tillämpas, exempelvis de som anges i harmoniserade standarder eller i någon annan mätmetod.

Tabell 2

Kontrolltoleranser