Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62017CA0682

Mål C-682/17: Domstolens dom (femte avdelningen) av den 20 juni 2019 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin — Tyskland) — ExxonMobil Production Deutschland GmbH mot förbundsrepubliken Tyskland (Begäran om förhandsavgörande — Miljö — Direktiv 2003/87/EG — System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser — Anläggning för bearbetning av naturgas — Utvinning av svavel — ”Claus-process” — Elproduktion i en hjälpanordning — Värmeproduktion — Utsläpp av ingående koldioxid (CO2) — Artikel 2.1 — Tillämpningsområde — Bilaga I — Verksamhet avseende ”förbränning av bränsle” — Artikel 3 u — Begreppet ”elproducent” — Artikel 10a.3 och 10a.4 — Övergångsordning för harmoniserad tilldelning av gratis utsläppsrätter — Beslut 2011/278/EU — Tillämpningsområde — Artikel 3 c — Begreppet ”delanläggning med värmeriktmärke”)

EUT C 270, 12.8.2019, p. 7–8 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

12.8.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 270/7


Domstolens dom (femte avdelningen) av den 20 juni 2019 (begäran om förhandsavgörande från Verwaltungsgericht Berlin — Tyskland) — ExxonMobil Production Deutschland GmbH mot förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-682/17) (1)

(Begäran om förhandsavgörande - Miljö - Direktiv 2003/87/EG - System för handel med utsläppsrätter för växthusgaser - Anläggning för bearbetning av naturgas - Utvinning av svavel - ”Claus-process” - Elproduktion i en hjälpanordning - Värmeproduktion - Utsläpp av ingående koldioxid (CO2) - Artikel 2.1 - Tillämpningsområde - Bilaga I - Verksamhet avseende ”förbränning av bränsle” - Artikel 3 u - Begreppet ”elproducent” - Artikel 10a.3 och 10a.4 - Övergångsordning för harmoniserad tilldelning av gratis utsläppsrätter - Beslut 2011/278/EU - Tillämpningsområde - Artikel 3 c - Begreppet ”delanläggning med värmeriktmärke”)

(2019/C 270/08)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Verwaltungsgericht Berlin

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: ExxonMobil Production Deutschland GmbH

Motpart: Förbundsrepubliken Tyskland

Domslut

1)

Artikel 3 u i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009, ska tolkas så, att en anläggning — såsom den som är aktuell i det nationella målet, som inom ramen för ”förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 [megawatt (MW)]” i den mening som avses i bilaga I till det direktivet, producerar el som i huvudsak är avsedd för eget bruk — ska anses som en ”elproducent” i den mening som avses i den bestämmelsen, för det första, eftersom det i den anläggningen samtidigt framställs en produkt som inte omfattas av den bilagan och, för det andra, eftersom det från den anläggningen fortlöpande mot vederlag tillförs en del, även om den är liten, av den el som produceras till det allmänna elnätet, till vilket anläggningen av tekniska skäl alltid måste vara ansluten.

2)

Artikel 3 c i kommissionens beslut 2011/278/EU av den 27 april 2011 om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87 ska tolkas så, att en sådan anläggning som den som är aktuell i det nationella målet, i den mån den ska betraktas som en ”elproducent” i den mening som avses i artikel 3 u i direktiv 2003/87, inte har rätt till gratis tilldelning av utsläppsrätter för den värme som produceras i dess verksamhet avseende ”förbränning av bränsle i anläggningar med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW”, i den mening som avses i bilaga I till det direktivet, när denna värme används för andra ändamål än elproduktion och denna anläggning inte uppfyller villkoren i artikel 10a.4 och 10a.8 i direktivet.


(1)  EUT C 112, 26.3.2018


Top