1.   I denna förordning fastställs riktlinjer för en snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, de prioriterade korridorer och områden för transeuropeisk energiinfrastruktur (prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur) som fastställs i bilaga I, som bidrar till att säkerställa en begränsning av klimatförändringarna, i synnerhet till uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess mål om klimatneutralitet senast 2050, samt till att säkerställa sammanlänkningar, energitrygghet, marknads- och systemintegration, konkurrens till nytta för alla medlemsstater och överkomliga energipriser.

2.   Syftet med denna förordning är framför allt att

1.   Regionala grupper (grupper) ska inrättas i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 1 i bilaga III. Medlemskapet i varje grupp ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I. Befogenheten att fatta beslut inom grupperna ska begränsas till endast medlemsstaterna och kommissionen (beslutsfattande organ) och ska grundas på enhällighet.

2.   Varje grupp ska anta sin egen arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i bilaga III.

3.   Det beslutsfattande organet i varje grupp ska anta en regional förteckning över projekt, vilken ska upprättas i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och därvid utgå från i vilken mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4.

Följande gäller för en grupp som utarbetar sin regionala förteckning:

4.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 i denna förordning för att fastställa unionsförteckningen, om inte annat följer av artikel 172 andra stycket i EUF-fördraget.

Vid utövandet av sin befogenhet ska kommissionen säkerställa att unionsförteckningen fastställs vartannat år, utgående från de regionala förteckningar som antagits av gruppernas beslutsfattande organ enligt vad som fastställs i avsnitt 1 punkt 1 i bilaga III, i enlighet med det förfarande som anges i punkt 3 i denna artikel.

Kommissionen ska senast den 30 november 2023 anta den delegerade akten om fastställande av den första unionsförteckningen enligt denna förordning.

Om en delegerad akt som antagits av kommissionen enligt denna punkt inte kan träda i kraft på grund av en invändning från antingen Europaparlamentet eller rådet enligt artikel 20.6, ska kommissionen omedelbart sammankalla grupperna i syfte att upprätta nya regionala förteckningar med beaktande av skälen till invändningen. Kommissionen ska så snart som möjligt anta en ny delegerad akt om fastställande av unionsförteckningen.

5.   När kommissionen upprättar unionsförteckningen genom att kombinera de regionala förteckningar som avses i punkt 3 ska den, med vederbörlig hänsyn till överläggningarna i grupperna

6.   Projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, c, d och f i bilaga II till denna förordning ska bli en integrerad del av berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 34 i förordning (EU) 2019/943 och av berörda nationella tioåriga nätutvecklingsplaner enligt artikel 51 i direktiv (EU) 2019/944 samt av eventuella andra nationella infrastrukturplaner, i enlighet med vad som är lämpligt. Sådana projekt av gemensamt intresse ska ges högsta möjliga prioritet i alla dessa planer. Den här punkten ska inte tillämpas på konkurrerande projekt, projekt som inte är tillräckligt långt framskridna för att ge en projektspecifik kostnads-nyttoanalys enligt avsnitt 2 punkt 1 d i bilaga III eller projekt av ömsesidigt intresse.

7.   Projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, c, d och f i bilaga II och som är konkurrerande projekt eller projekt som inte är tillräckligt långt framskridna för att ge en projektspecifik kostnads-nyttoanalys enligt avsnitt 2 punkt 1 d i bilaga III får tas med som planerade projekt i de berörda regionala investeringsplanerna, de nationella tioåriga nätutvecklingsplanerna och eventuella andra nationella infrastrukturplaner, i enlighet med vad som är tillämpligt.

1.   Ett projekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande allmänna kriterier:

2.   Ett projekt av ömsesidigt intresse ska uppfylla följande allmänna kriterier:

Koldioxidlagringsprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 5 c i bilaga II ska vara nödvändiga för att möjliggöra gränsöverskridande transport och lagring av koldioxid, och det tredjeland där projektet är beläget ska ha en adekvat rättslig ram utgående från påvisat ändamålsenliga verkställighetsmekanismer för att säkerställa att projektet omfattas av standarder och skyddsåtgärder i fråga om att förhindra koldioxidläckor och i fråga om en för klimatet, människors hälsa och ekosystemet säker och effektiv permanent lagring av koldioxid, vilka är på minst samma nivå som de som föreskrivs enligt unionsrätten.

3.   Följande specifika kriterier ska gälla för projekt av gemensamt intresse som omfattas av specifika energiinfrastrukturkategorier:

4.   För projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II ska de kriterier som fastställs i punkt 3 i denna artikel bedömas i enlighet med indikatorerna i punkterna 3–8 i bilaga IV.

5.   För att underlätta bedömningen av alla projekt som skulle kunna komma i fråga som projekt av gemensamt intresse och kunna tas med i en regional förteckning, ska varje grupp på ett öppet och objektivt sätt bedöma hur varje projekt bidrar till genomförandet av en viss prioriterad korridor eller ett visst prioriterat område för energiinfrastruktur. Varje grupp ska fastställa sin bedömningsmetod på grundval av det aggregerade bidraget till de kriterier som avses i punkt 3. Denna bedömning ska leda till en rangordning av projekt för intern användning av gruppen. Varken den regionala förteckningen eller unionsförteckningen ska innehålla någon rangordning, och rangordningen ska inte heller användas för något därpå följande ändamål, förutom vad som finns beskrivet i avsnitt 2 punkt 16 i bilaga III.

I syfte att säkerställa ett konsekvent bedömningssätt bland grupperna ska varje grupp vid bedömningen av projekt ta vederbörlig hänsyn till följande:

I fråga om projekt för smarta elnät och smarta gasnät som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkterna 1 e och 2 i bilaga II ska rangordningen göras för de projekt som påverkar samma par av två medlemsstater och vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet liksom till den årliga energianvändningen och andelen energi från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.

1.   Projektansvariga ska utarbeta en genomförandeplan för projekt i unionsförteckningen, där det också ska ingå en tidtabell för vart och ett av följande:

2.   Systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för distributionssystem och andra operatörer ska samarbeta för att underlätta genomförandet av projekt i unionsförteckningen inom sitt område.

3.   Byrån och de berörda grupperna ska övervaka hur projekten i unionsförteckningen fortskrider och vid behov lägga fram rekommendationer för att underlätta genomförandet av dem. Grupperna får begära in ytterligare information i enlighet med punkterna 4, 5 och 6, kalla till möten med berörda parter och anmoda kommissionen att på plats verifiera den information som lämnats.

4.   Senast den 31 december varje år efter det år då ett projekt togs upp i unionsförteckningen ska de projektansvariga lämna in en årlig rapport för varje projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i bilaga II till den nationella behöriga myndighet som avses i artikel 8.1.

Rapporten ska innehålla uppgifter om följande:

5.   Senast den 28 februari varje år efter det år då den projektansvarige ska lämna in rapporten enligt punkt 4 i denna artikel ska de behöriga myndigheter som avses i artikel 8.1 till byrån och till den berörda gruppen lämna in rapporten enligt punkt 4 i den här artikeln, kompletterad med information om hur projekten i unionsförteckningen inom deras territorium fortskrider och om det har uppstått några förseningar i processerna för tillståndsgivning och om orsakerna till dessa förseningar. De behöriga myndigheternas bidrag till rapporten ska tydligt markeras som sådant och utformas så att det inte ändrar den text som lämnats in av de projektansvariga.

6.   Senast den 30 april varje år under vilket en ny unionsförteckning bör antas ska byrån till grupperna överlämna en konsoliderad rapport om de projekt i unionsförteckningen som omfattas av de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet, med en utvärdering av de framsteg som gjorts och av förväntade förändringar i projektkostnaderna, samt vid behov utfärda rekommendationer om hur man kan komma till rätta med de förseningar och svårigheter som uppstått. Den konsoliderade rapporten ska även, i enlighet med artikel 11 b i förordning (EU) 2019/942, utvärdera huruvida de unionsomfattande nätutvecklingsplanerna har genomförts på ett konsekvent sätt när det gäller de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I.

I vederbörligen motiverade fall får byrån begära in ytterligare information som behövs för att utföra uppgifterna enligt denna punkt.

7.   Om idrifttagningen av ett projekt i unionsförteckningen försenas jämfört med genomförandeplanen, av andra orsaker än orsaker som ligger utanför den projektansvariges kontroll, ska följande åtgärder tillämpas:

8.   Ett projekt i unionsförteckningen får avföras från denna i enlighet med det förfarande som anges i artikel 3.4 om dess införande i förteckningen baserades på felaktig information som var avgörande för beslutet om införande eller om projektet inte är förenligt med unionsrätten.

9.   Projekt som inte längre finns med i unionsförteckningen ska förlora alla de rättigheter och skyldigheter kopplade till statusen för projekt av gemensamt intresse eller projekt av ömsesidigt intresse som föreskrivs i denna förordning.

Ett projekt som inte längre finns med i unionsförteckningen, men för vilket en ansökan har godtagits för bedömning av den behöriga myndigheten, ska emellertid ha kvar de rättigheter och skyldigheter som fastställs i kapitel III, utom i det fall projektet har avförts från unionsförteckningen med stöd av punkt 8 i denna artikel.

10.   Denna artikel ska inte påverka eventuellt ekonomiskt stöd från unionen som beviljats till ett projekt i unionsförteckningen innan det avförs från densamma.

1.   Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse får kommissionen, efter överenskommelse med de berörda medlemsstaterna, utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.

2.   Den europeiska samordnaren ska göra följande:

Kommissionen ska vidarebefordra rapporten från den europeiska samordnare som avses i led e till Europaparlamentet och de berörda grupperna.

3.   Den europeiska samordnaren ska väljas genom en öppen, icke-diskriminerande och transparent process och utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för de aktuella projekten.

4.   Beslutet att utse den europeiska samordnaren ska innehålla en uppdragsbeskrivning med information om uppdragets längd, specifika arbetsuppgifter och deras tidsramar samt arbetsmetoder som ska följas. Samordningsinsatsen ska stå i proportion till projektens komplexitet och beräknade kostnader.

5.   De berörda medlemsstaterna ska fullt ut samarbeta med den europeiska samordnaren vid utförandet av uppgifterna enligt punkterna 2 och 4.

1.   Vid antagandet av unionsförteckningen ska det, med avseende på beslut som antas i processerna för tillståndsgivning, fastställas att det rör sig om projekt i unionsförteckningen som är energipolitiskt och klimatmässigt nödvändiga, utan att det påverkar projektens exakta geografiska plats, sträckning eller teknik.

Denna punkt ska inte tillämpas på konkurrerande projekt eller projekt som inte är tillräckligt långt framskridna för att ge en projektspecifik kostnads-nyttoanalys enligt avsnitt 2 punkt 1 d i bilaga III.

2.   För att ansökningar som rör projekt i unionsförteckningen ska handläggas på ett effektivt sätt ska de projektansvariga och alla berörda myndigheter säkerställa att ansökningarna behandlas så snabbt som möjligt i enlighet med unionsrätten och nationell rätt.

3.   Utan att det påverkar skyldigheter som föreskrivs i unionsrätten ska projekt i unionsförteckningen tillerkännas största möjliga nationella betydelse, när detta är möjligt enligt nationell rätt, och behandlas på lämpligt sätt i processerna för tillståndsgivning samt, om detta föreskrivs i nationell rätt, vid fysisk planering, inklusive processer för miljökonsekvensbedömningar, i den mån och på det sätt sådan behandling föreskrivs i nationell rätt för motsvarande typ av energiinfrastruktur.

4.   Alla tvistlösningsförfaranden, rättstvister, överklaganden och rättsmedel som rör projekt i unionsförteckningen inför nationella domstolar och paneler, inbegripet medling eller skiljeförfaranden, om sådana finns i nationell rätt, ska behandlas som brådskande, om och i den utsträckning sådana brådskande förfaranden föreskrivs i nationell rätt.

5.   Medlemsstaterna ska, med vederbörligt beaktande av de befintliga riktlinjer som kommissionen utfärdat om effektiviserade förfaranden för miljökonsekvensbedömningar i fråga om projekt i unionsförteckningen, bedöma vilka lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som krävs för att rationalisera miljökonsekvensbedömningarna och säkerställa att de tillämpas på ett enhetligt sätt, och de ska informera kommissionen om resultatet av denna bedömning.

6.   Senast den 24 mars 2023 ska medlemsstaterna vidta de åtgärder utan lagstiftningskaraktär som de har identifierat enligt punkt 5.

7.   Senast den 24 juni 2023 ska medlemsstaterna vidta de lagstiftningsåtgärder som de har identifierat enligt punkt 5. Dessa lagstiftningsåtgärder ska inte påverka skyldigheter som föreskrivs i unionsrätten.

8.   När det gäller de miljökonsekvenser som avses i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG och artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG ska projekt i unionsförteckningen, förutsatt att alla villkor som fastställs i de direktiven är uppfyllda, anses vara av allmänintresse ur energipolitisk synvinkel, och får anses vara av väsentligt allmänintresse.

Om kommissionens yttrande krävs i enlighet med direktiv 92/43/EEG ska kommissionen och den nationella behöriga myndighet som avses i artikel 9 i denna förordning säkerställa att beslutet om ett projekts väsentliga allmänintresse fattas inom de tidsfrister som fastställs i artikel 10.1 och 10.2 i denna förordning.

Denna punkt ska inte tillämpas på konkurrerande projekt eller projekt som inte är tillräckligt långt framskridna för att ge en projektspecifik kostnads-nyttoanalys enligt avsnitt 2 punkt 1 d i bilaga III.

1.   Senast den 23 juni 2022 ska varje medlemsstat om så behövs utse en ny nationell behörig myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna processen för tillståndsgivning för projekt i unionsförteckningen.

2.   Den i punkt 1 avsedda nationella behöriga myndighetens ansvar eller därmed förenade uppgifter får delegeras till eller utföras av en annan myndighet, för ett visst projekt i unionsförteckningen eller för en viss kategori av projekt i unionsförteckningen, under förutsättning att

Den nationella behöriga myndigheten får ha kvar ansvaret att fastställa tidsfrister, utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i artikel 10.1 och 10.2.

3.   Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta krav enligt unionsrätten och internationell rätt, samt nationell rätt som inte står i motsättning till dessa, ska den nationella behöriga myndigheten underlätta utfärdandet av det övergripande beslutet. Det övergripande beslutet ska utfärdas inom de tidsfrister som fastställs i artikel 10.1 och 10.2, och i enlighet med ett av följande scheman:

Medlemsstaterna ska genomföra dessa scheman på ett sätt som i överensstämmelse med nationell rätt bidrar till att det övergripande beslutet utfärdas så effektivt som möjligt och i så god tid som möjligt.

De berörda myndigheternas behörighet kan antingen integreras i behörigheten för den nationella behöriga myndighet som utsetts i enlighet med punkt 1, eller så kan de berörda myndigheterna i viss utsträckning behålla sin oberoende behörighet i enlighet med respektive schema för tillståndsgivning som medlemsstaten valt i enlighet med den här punkten för att underlätta utfärdandet av det övergripande beslutet och samarbeta med den nationella behöriga myndigheten i enlighet med detta.

Om en berörd myndighet förutser att ett enskilt beslut inte kan meddelas inom den fastställda tidsfristen ska den myndigheten omedelbart informera den nationella behöriga myndigheten och motivera förseningen. Den nationella behöriga myndigheten ska därefter fastställa en ny tidsfrist för när det enskilda beslutet ska utfärdas, i överensstämmelse med de övergripande tidsfrister som fastställs i artikel 10.1 och 10.2.

Medlemsstaterna ska välja mellan de tre scheman som avses i första stycket a, b och c för att underlätta och samordna sina förfaranden, och de ska tillämpa det schema som är mest ändamålsenligt för dem med hänsyn till nationella särdrag i processerna för planering och tillståndsgivning. Om en medlemsstat väljer samarbetsschemat ska den underrätta kommissionen om skälen till detta.

4.   Medlemsstaterna får tillämpa de scheman som anges i punkt 3 på landbaserade respektive havsbaserade projekt i unionsförteckningen.

5.   Om ett projekt i unionsförteckningen kräver att beslut fattas i två eller flera medlemsstater ska relevanta nationella behöriga myndigheter vidta alla nödvändiga åtgärder för att samarbeta och kommunicera sinsemellan på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, inbegripet de steg som avses i artikel 10.6. Medlemsstaterna ska eftersträva gemensamma förfaranden, särskilt för miljökonsekvensbedömningen.

6.   De relevanta nationella behöriga myndigheterna i de medlemsstater som är inblandade i ett projekt i unionsförteckningen som ingår i en av de prioriterade korridorer för havsbaserade nät som anges i avsnitt 2 i bilaga I ska sinsemellan gemensamt utse en enda gemensam kontaktpunkt för de projektansvariga för ett visst projekt, vilken ska ansvara för att underlätta informationsutbytet mellan de nationella behöriga myndigheterna om processen för tillståndsgivning för projektet i syfte att underlätta den processen och de relevanta nationella behöriga myndigheternas utfärdande av beslut. De enda kontaktpunkterna får fungera som register som sammanför befintliga dokument med anknytning till projekten.

1.   Senast den 24 oktober 2023 ska medlemsstaten eller den nationella behöriga myndigheten, i förekommande fall, i samarbete med andra berörda myndigheter, offentliggöra en uppdaterad handbok med de förfaranden i processen för tillståndsgivning som är tillämpliga på projekt i unionsförteckningen så att den innehåller åtminstone den information som anges i punkt 1 i bilaga VI. Handboken ska inte vara juridiskt bindande, men den ska hänvisa till eller återge relevanta rättsliga bestämmelser. De nationella behöriga myndigheterna ska i förekommande fall samarbeta och söka efter synergier med myndigheterna i grannländer i syfte att utbyta god praxis och underlätta processen för tillståndsgivning, i synnerhet avseende utarbetandet av handboken med förfaranden.

2.   Utan att det påverkar miljölagstiftningen och eventuella krav enligt Århuskonventionen, Esbokonventionen och relevant unionsrätt ska alla parter som medverkar i processen för tillståndsgivning följa de principer för allmänhetens medverkan som anges i punkt 3 i bilaga VI.

3.   Inom en indikativ period på tre månader efter det att processen för tillståndsgivning inletts enligt artikel 10.3 ska den projektansvarige utarbeta ett koncept för allmänhetens medverkan och lämna in det till den nationella behöriga myndigheten, utgående från processen i den handbok som avses i punkt 1 i den här artikeln och i enlighet med riktlinjerna i bilaga VI. Den nationella behöriga myndigheten ska begära ändringar eller godkänna konceptet för allmänhetens medverkan inom tre månader efter att ha tagit emot konceptet och ska beakta alla former av allmänhetens medverkan och samråd med allmänheten vilka ägt rum innan processen för tillståndsgivning inleddes, i den mån denna medverkan och detta samråd har uppfyllt kraven i den här artikeln.

Om den projektansvarige avser att väsentligt ändra ett redan godkänt koncept för allmänhetens medverkan ska den underrätta den nationella behöriga myndigheten om detta. Den nationella behöriga myndigheten får i så fall begära modifieringar.

4.   Om inte nationell rätt redan ställer likvärdiga eller högre krav ska den projektansvarige eller, om så krävs enligt nationell rätt, den nationella behöriga myndigheten genomföra minst ett offentligt samråd innan den projektansvarige lämnar in den slutliga och fullständiga ansökan till den behöriga nationella myndigheten enligt artikel 10.7. Detta offentliga samråd ska inte påverka eventuella offentliga samråd som ska genomföras efter det att en ansökan om tillstånd lämnats in enligt artikel 6.2 i direktiv 2011/92/EU. Syftet med det offentliga samrådet är att informera de intressenter som avses i punkt 3 a i bilaga VI om projektet i ett tidigt skede, och samrådet ska bidra till att fastställa den lämpligaste geografiska platsen, sträckningen eller tekniken, i förekommande fall även utifrån överväganden om tillfredsställande klimatanpassning av projektet, samt alla konsekvenser av relevans enligt unionsrätten och nationell rätt och de frågor som ska tas upp i ansökan. Det offentliga samrådet ska uppfylla de minimikrav som fastställs i punkt 5 i bilaga VI. Utan att det påverkar medlemsstaternas förfarande- och insynsregler ska den projektansvarige på den webbplats som avses i punkt 7 i den här artikeln offentliggöra en rapport som förklarar hur synpunkterna från de offentliga samråden har beaktats, genom att visa de ändringar som gjorts avseende projektets geografiska plats, sträckning och utformning eller genom att motivera varför sådana åsikter inte har beaktats.

Den projektansvarige ska utarbeta en rapport som sammanfattar resultaten av verksamhet rörande allmänhetens medverkan före inlämningen av ansökan, där det också ska ingå uppgifter om den verksamhet som bedrivits innan processen för tillståndsgivning inleddes.

Den projektansvarige ska lämna in de rapporter som avses i första och andra styckena tillsammans med ansökan till den nationella behöriga myndigheten. I det övergripande beslutet ska vederbörlig hänsyn tas till resultaten i dessa rapporter.

5.   För gränsöverskridande projekt som berör två eller flera medlemsstater ska de offentliga samråd som genomförs enligt punkt 4 i varje berörd medlemsstat genomföras senast två månader efter det att det första offentliga samrådet inleddes.

6.   Om ett projekt sannolikt kommer att få en betydande gränsöverskridande verkan i en eller flera angränsande medlemsstater, på vilken artikel 7 i direktiv 2011/92/EU samt Esbokonventionen är tillämpliga, ska information om detta göras tillgänglig för de nationella behöriga myndigheterna i de berörda angränsande medlemsstaterna. De nationella behöriga myndigheterna i de berörda angränsande medlemsstaterna ska i förekommande fall i anmälningsförfarandet meddela huruvida de eller någon annan berörd myndighet önskar medverka i de offentliga samråden.

7.   Den projektansvarige ska inrätta och regelbundet uppdatera en särskild projektwebbplats med relevant information om projektet av gemensamt intresse, och webbplatsen ska vara kopplad till kommissionens webbplats och den öppenhetsplattform som avses i artikel 23 och uppfylla de krav som anges i punkt 6 i bilaga VI. Kommersiellt känslig information ska behandlas konfidentiellt.

De projektansvariga ska även offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som är öppna för allmänheten.

1.   Processen för tillståndsgivning ska bestå av två förfaranden:

Med avseende på första stycket b får medlemsstaterna när så är lämpligt föreskriva ett formellt förfarande för tillståndsgivning som är kortare än 18 månader.

2.   Den nationella behöriga myndigheten ska säkerställa att de båda förfaranden som avses i punkt 1 tillsammans pågår i högst 42 månader.

Om den nationella behöriga myndigheten bedömer att det ena eller båda förfarandena inte kommer att genomföras inom de tidsfrister som fastställs i punkt 1 får den emellertid förlänga den ena eller båda fristerna innan de löper ut och från fall till fall. Den nationella behöriga myndigheten får inte förlänga de två förfarandenas sammanlagda varaktighet med mer än nio månader, om det inte föreligger särskilda omständigheter.

Om den nationella behöriga myndigheten förlänger tidsfristerna ska den underrätta den berörda gruppen och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits, eller kommer att vidtas, för att processen för tillståndsgivning ska kunna slutföras, så fort som möjligt. Gruppen får begära att den nationella behöriga myndigheten regelbundet rapporterar om vilka framsteg som har gjorts i detta avseende och om orsakerna till eventuella förseningar.

3.   För att startdatum för processen för tillståndsgivning ska kunna fastställas ska de projektansvariga skriftligen anmäla projektet till den nationella behöriga myndigheten i var och en av de berörda medlemsstaterna och ta med en rimligt detaljerad beskrivning av projektet.

Inom tre månader från det att den nationella behöriga myndigheten har mottagit anmälan ska den skriftligen godta eller, om den anser att projektet inte har framskridit tillräckligt för att en process för tillståndsgivning ska kunna inledas, avslå anmälan, även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Om anmälan avslås ska den nationella behöriga myndigheten motivera sitt beslut, även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Den dag då den nationella behöriga myndigheten undertecknar sin bekräftelse av att den godtagit anmälan ska utgöra startdatum för processen för tillståndsgivning. Om två eller flera medlemsstater är berörda ska startdatum för processen för tillståndsgivning vara den dag då den sista berörda nationella behöriga myndigheten godtar anmälan.

De nationella behöriga myndigheterna ska säkerställa att processen för tillståndsgivning påskyndas i enlighet med detta kapitel för varje kategori av projekt av gemensamt intresse. För detta ändamål ska de nationella behöriga myndigheterna anpassa sina krav som rör inledande av processen för tillståndsgivning och godtagande av den inlämnade ansökan, så att de passar för projekt som på grund av sin karaktär eller omfattning eller på grund av att det saknas krav på miljökonsekvensbedömning i nationell rätt kan kräva färre tillstånd och godkännanden för att bli klara för byggstart. Medlemsstaterna får besluta att föransökningsförfarandet enligt punkterna 1 och 6 i denna artikel inte ska krävas för sådana projekt som avses i det här stycket.

4.   De nationella behöriga myndigheterna ska i processen för tillståndsgivning beakta eventuella giltiga studier som genomförts och tillstånd eller godkännanden som utfärdats för ett visst projekt i unionsförteckningen innan processen för tillståndsgivning inleddes för projektet i fråga i enlighet med denna artikel, och ska inte kräva upprepade studier, tillstånd eller godkännanden.

5.   Om en sträckning eller en geografisk plats ska fastställas i en medlemsstat endast med tanke på ett planerat projekt, också vid planeringen av specifika korridorer för nätinfrastrukturer, och detta inte kan göras som ett led i den process som leder fram till det övergripande beslutet, ska beslutet om fastställande fattas inom en separat tidsfrist på sex månader, med början från och med den dag då den projektansvarige inlämnat de slutliga och fullständiga ansökningshandlingarna.

Under de omständigheter som beskrivs i första stycket i denna punkt ska den förlängning som avses i punkt 2 andra stycket förkortas till sex månader, om det inte föreligger särskilda omständigheter, inbegripet för det förfarande som avses i den här punkten.

6.   Föransökningsförfarandet ska innefatta följande steg:

Föransökningsförfarandet ska vid behov omfatta utarbetande av eventuella miljörapporter från de projektansvariga, inklusive dokumentation om klimatanpassning.

Inom tre månader från det att den saknade informationen enligt första stycket c har lämnats in ska den behöriga myndigheten skriftligen eller på digitala plattformar godta ansökan för behandling och inleda det formella förfarandet för tillståndsgivning enligt punkt 1 b. En begäran om ytterligare information får framställas endast om det motiveras av nya omständigheter.

7.   Den projektansvarige ska säkerställa att ansökan är fullständig och tillfredsställande, och ska begära ett yttrande om detta från den nationella behöriga myndigheten så tidigt som möjligt under processen för tillståndsgivning. Den projektansvarige ska samarbeta fullt ut med den nationella behöriga myndigheten för att hålla tidsfristerna enligt denna förordning.

8.   Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att eventuella ändringar som görs i nationell rätt inte förlänger en process för tillståndsgivning som inletts innan ändringarna träder i kraft. I syfte att upprätthålla en påskyndad process för tillståndsgivning avseende projekt i unionsförteckningen ska de nationella behöriga myndigheterna på lämpligt sätt anpassa det schema som fastställts i enlighet med punkt 6 b i denna artikel för att så långt möjligt säkerställa att tidsfristerna för processen för tillståndsgivning enligt denna artikel inte överskrids.

9.   De tidsfrister som anges i denna artikel ska inte påverka skyldigheter som följer av unionsrätten och internationell rätt och inte heller förfaranden för överklaganden av förvaltningsbeslut och rättslig prövning av en domstol.

De tidsfrister som anges i denna artikel för något av förfarandena för tillståndsgivning ska inte påverka tillämpningen av eventuella kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna.

1.   Entso för el och Entso för gas ska utarbeta utkast till konsekventa sektorsspecifika metoder, bland annat den energinäts- och marknadsmodell som avses i punkt 10 i denna artikel, för en harmoniserad kostnads-nyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt i unionsförteckningen som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, d och f samt punkt 3 i bilaga II.

De metoder som avses i första stycket i denna punkt ska utarbetas i enlighet med principerna i bilaga V, baseras på gemensamma antaganden som möjliggör jämförelse mellan projekt och vara förenliga med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050 samt med de regler och indikatorer som fastställs i bilaga IV.

De metoder som avses i första stycket i denna punkt ska användas för varje efterföljande unionsomfattande tioårig nätutvecklingsplan som tas fram av Entso för el enligt artikel 30 i förordning (EU) 2019/943 eller av Entso för gas enligt artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.

Senast den 24 april 2023 ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra och förse medlemsstaterna, kommissionen och byrån med sina respektive utkast till konsekventa sektorsspecifika metoder efter att ha samlat in synpunkter från berörda intressenter under det samråd som avses i punkt 2.

2.   Innan Entso för el och Entso för gas lämnar in sina respektive metodutkast till medlemsstaterna, kommissionen och byrån i enlighet med punkt 1 ska de offentliggöra preliminära metodutkast och genomföra ett omfattande samråd och inhämta rekommendationer från medlemsstaterna och åtminstone de organisationer som företräder alla berörda intressenter, inbegripet den enhet för unionens systemansvariga för distributionssystem som inrättats genom artikel 52 i förordning (EU) 2019/943 (EU DSO-enheten), sammanslutningar som är verksamma på el-, gas- och vätgasmarknaderna, intressenter inom sektorerna för värme och kyla, avskiljning och lagring av koldioxid samt avskiljning och användning av koldioxid, oberoende aggregatorer, aktörer på efterfrågeflexibilitetsområdet, organisationer som arbetar med energieffektivitetslösningar, energikonsumentorganisationer, företrädare för det civila samhället och, om så anses lämpligt, de nationella tillsynsmyndigheterna och andra nationella myndigheter.

Inom tre månader från det att de preliminära metodutkasten enligt första stycket har offentliggjorts får vilken som helst av de intressenter som avses i det stycket lämna in en rekommendation.

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organ för klimatförändringar som inrättats genom artikel 10a i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 401/2009 (31) får på eget initiativ lägga fram ett yttrande om metodutkasten.

När så är lämpligt ska medlemsstaterna och de intressenter som avses i första stycket lämna in och offentliggöra sina rekommendationer och det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar lämna in och offentliggöra sitt yttrande till byrån och, enligt vad som är tillämpligt, till Entso för el eller Entso för gas.

Samrådet ska vara öppet, hållas i god tid och medge insyn. Entso för el och Entso för gas ska utarbeta och offentliggöra en rapport om samrådet.

Entso för el och Entso för gas ska motivera de fall där de inte alls eller bara delvis har beaktat rekommendationerna från medlemsstaterna eller intressenterna samt från nationella myndigheter eller yttrandet från det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar.

3.   Byrån ska inom tre månader från mottagandet av metodutkasten, tillsammans med de synpunkter som mottagits under samrådet samt rapporten om samrådet, lägga fram ett yttrande för Entso för el och Entso för gas. Byrån ska tillkännage yttrandet för Entso för el, Entso för gas, medlemsstaterna och kommissionen och offentliggöra det på sin webbplats.

4.   Inom tre månader från mottagandet av metodutkasten får medlemsstaterna avge yttranden till Entso för el och Entso för gas och till kommissionen. För att underlätta samrådet får kommissionen anordna särskilda möten i grupperna i syfte att diskutera metodutkasten.

5.   Inom tre månader från det att Entso för el och Entso för gas har mottagit yttrandena från byrån och medlemsstaterna enligt punkterna 3 och 4 ska de ändra sina respektive metoder, med fullt beaktande av yttrandena från byrån och medlemsstaterna, och lämna in dem tillsammans med byråns yttrande till kommissionen för godkännande. Kommissionen ska avge sitt beslut inom tre månader efter den dag då Entso för el respektive Entso för gas lämnade in metoderna.

6.   Inom två veckor från kommissionens godkännande i enlighet med punkt 5 ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra sina respektive metoder på sina webbplatser. De ska offentliggöra motsvarande indata samt andra relevanta uppgifter om nät, lastflöde och marknaden på ett tillräckligt exakt sätt, med förbehåll för begränsningar enligt nationell rätt och tillämpliga avtal om konfidentiell behandling. Kommissionen och byrån ska säkerställa att de mottagna uppgifterna behandlas konfidentiellt både av dem själva och av parter som utför analysarbete åt dem på grundval av uppgifterna.

7.   Metoderna ska uppdateras och förbättras regelbundet i enlighet med det förfarande som beskrivs i punkterna 1–6. I synnerhet ska de ändras efter det att den energinäts- och marknadsmodell som avses i punkt 10 har lämnats in. Byrån får, på eget initiativ eller på vederbörligt motiverad begäran från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och efter formella samråd med de organisationer som företräder alla berörda intressenter enligt punkt 2 första stycket och med kommissionen, begära sådana uppdateringar och förbättringar, motivera dem och tillhandahålla en tidtabell. Byrån ska offentliggöra begärandena från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och alla relevanta dokument som inte är kommersiellt känsliga och som föranlett byrån att begära en uppdatering eller en förbättring.

8.   Vid projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 c och e och punkterna 2, 4 och 5 i bilaga II ska kommissionen säkerställa att det utvecklas metoder för en harmoniserad kostnads-nyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet. Dessa metoder ska i fråga om nytta och kostnader vara förenliga med de metoder som utvecklats av Entso för el och Entso för gas. Byrån ska, med stöd av de nationella tillsynsmyndigheterna, främja samstämmighet mellan dessa metoder och de metoder som utarbetats av Entso för el och Entso för gas. Metoderna ska utvecklas på ett öppet sätt som innefattar omfattande samråd med medlemsstaterna och samtliga berörda intressenter.

9.   Byrån ska vart tredje år fastställa och offentliggöra en uppsättning indikatorer och motsvarande referensvärden för jämförelse av investeringskostnader per enhet för jämförbara projekt inom de energiinfrastrukturkategorier som ingår i bilaga II. De projektansvariga ska lämna de efterfrågade uppgifterna till de nationella tillsynsmyndigheterna och byrån.

Byrån ska offentliggöra de första indikatorerna för infrastrukturkategorierna i punkterna 1, 2 och 3 i bilaga II senast den 24 april 2023, i den mån dessa uppgifter är tillgängliga för att robusta indikatorer och referensvärden ska kunna beräknas. Dessa referensvärden får användas av Entso för el och Entso för gas för de kostnads-nyttoanalyser som utförs för efterföljande unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplaner.

Byrån ska offentliggöra de första indikatorerna för energiinfrastrukturkategorierna i punkterna 4 och 5 i bilaga II senast den 24 april 2025.

10.   Senast den 24 juni 2025, och efter omfattande samråd med de intressenter som avses i punkt 2 första stycket, ska Entso för el och Entso för gas tillsammans tillhandahålla kommissionen och byrån en konsekvent och successivt integrerad modell som skapar samstämmighet mellan sektorsspecifika metoder som är baserade på gemensamma antaganden, bland annat i fråga om infrastruktur för överföring av el, gas och vätgas samt lagringsanläggningar, flytande naturgas och elektrolysanläggningar, och som omfattar de prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur som anges i bilaga I och har utarbetats i enlighet med principerna i bilaga V.

11.   Den modell som avses i punkt 10 ska åtminstone omfatta inbördes kopplingar mellan berörda sektorer, i alla skeden av infrastrukturplaneringen, och särskilt scenarier, teknik och rumslig upplösning, identifiering av luckor i infrastrukturen, särskilt när det gäller gränsöverskridande kapacitet, och projektbedömning.

12.   Efter det att kommissionen godkänt den modell som avses i punkt 10 i enlighet med förfarandet i punkterna 1–5 ska modellen ingå i de metoder som avses i punkt 1, och dessa ska ändras på motsvarande sätt.

13.   Minst vart femte år, vid behov oftare, räknat från godkännandet enligt punkt 10, ska modellen och de konsekventa sektorsspecifika kostnads–nyttometoderna uppdateras i enlighet med vad som avses i punkt 7.

1.   Senast den 24 januari 2023 ska byrån, efter att ha genomfört ett omfattande samråd med deltagande av kommissionen, medlemsstaterna, Entso för el, Entso för gas, EU DSO-enheten och åtminstone de organisationer som företräder sammanslutningar som är verksamma på el-, gas- och vätgasmarknaderna, intressenter inom sektorerna för värme och kyla, avskiljning och lagring av koldioxid samt avskiljning och användning av koldioxid, oberoende aggregatorer, aktörer på efterfrågeflexibilitetsområdet, organisationer som arbetar med energieffektivitetslösningar, energikonsumentorganisationer och företrädare för det civila samhället, offentliggöra ramriktlinjer för de gemensamma scenarier som ska utarbetas av Entso för el och Entso för gas. Dessa riktlinjer ska vid behov uppdateras regelbundet.

Riktlinjerna ska fastställa kriterier för en transparent, icke-diskriminerande och robust utveckling av scenarier med hänsyn till bästa praxis på området för infrastrukturbedömning och nätutvecklingsplanering. Riktlinjerna ska också syfta till att säkerställa att de underliggande scenarierna från Entso för el och Entso för gas helt överensstämmer med principen om energieffektivitet först och med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050, samt beakta de senast tillgängliga scenarierna från kommissionen och, i tillämpliga fall, de nationella energi- och klimatplanerna.

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar får på eget initiativ lämna synpunkter på hur scenariernas överensstämmelse med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050 kan säkerställas. Byrån ska vederbörligen beakta dessa synpunkter i de ramriktlinjer som avses i första stycket.

I de fall då byrån inte, eller endast delvis, har beaktat rekommendationerna från medlemsstaterna, intressenter och det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar ska den motivera detta.

2.   Entso för el och Entso för gas ska följa byråns ramriktlinjer när de utarbetar de gemensamma scenarier som ska användas för de unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanerna.

De gemensamma scenarierna ska också omfatta ett långsiktigt perspektiv fram till 2050 och när så är lämpligt inbegripa mellanliggande mål.

3.   Entso för el och Entso för gas ska uppmana de organisationer som företräder alla berörda intressenter, inbegripet EU DSO-enheten, sammanslutningar som är verksamma på el-, gas- och vätgasmarknaderna, intressenter inom sektorerna för värme och kyla, avskiljning och lagring av koldioxid samt avskiljning och användning av koldioxid, oberoende aggregatorer, aktörer på efterfrågeflexibilitetsområdet, organisationer som arbetar med energieffektivitetslösningar, energikonsumentorganisationer och företrädare för det civila samhället, att medverka i processen för att utarbeta scenarier, särskilt i fråga om viktiga aspekter såsom antaganden och hur de återspeglas i scenariernas data.

4.   Entso för el och Entso för gas ska offentliggöra och lämna utkastet till rapport om gemensamma scenarier till byrån, medlemsstaterna och kommissionen för yttrande.

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar får på eget initiativ avge ett yttrande om rapporten om gemensamma scenarier.

5.   Byrån ska inom tre månader från mottagandet av utkastet till rapport om gemensamma scenarier och de synpunkter som mottagits under samrådet samt en rapport om hur de har beaktats, avge sitt yttrande över scenariernas förenlighet med de ramriktlinjer som avses i punkt 1 första stycket, inklusive eventuella rekommendationer om ändringar, till Entso för el, Entso för gas, medlemsstaterna och kommissionen.

Det europeiska vetenskapliga rådgivande organet för klimatförändringar får, inom samma tidsfrist, på eget initiativ avge ett yttrande över scenariernas förenlighet med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050.

6.   Kommissionen ska, inom tre månader från mottagandet av det yttrande som avses i punkt 5, med beaktande av byråns och medlemsstaternas yttranden, godkänna utkastet till rapport om gemensamma scenarier eller begära att Entso för el och Entso för gas ändrar det.

Entso för el och Entso för gas ska ange skäl som förklarar hur en eventuell begäran om ändring från kommissionen har hanterats.

Om kommissionen inte godkänner rapporten om gemensamma scenarier ska den tillhandahålla Entso för el och Entso för gas ett motiverat yttrande.

7.   Senast två veckor efter godkännandet av rapporten om gemensamma scenarier i enlighet med punkt 6 ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra den på sina webbplatser. De ska också offentliggöra motsvarande indata och utdata i tillräckligt tydlig och exakt form för att en tredje part ska kunna reproducera resultaten, med vederbörligt beaktande av nationell rätt och relevanta avtal om konfidentiell behandling och känsliga uppgifter.

1.   Inom sex månader från godkännandet av rapporten om gemensamma scenarier enligt artikel 12.6 och därefter vartannat år ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra de rapporter om luckor i infrastrukturen som utarbetats inom ramen för de unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanerna.

Vid bedömningen av luckorna i infrastrukturen ska Entso för el och Entso för gas basera sin analys på de scenarier som fastställts enligt artikel 12, tillämpa principen om energieffektivitet först och i första hand överväga alla relevanta alternativ till ny infrastruktur. Vid övervägandet av nya infrastrukturlösningar ska bedömningen av luckor i infrastrukturen ta hänsyn till alla relevanta kostnader, inklusive förstärkningar av nätet.

Bedömningen av luckor i infrastrukturen ska särskild fokusera på sådana luckor i infrastrukturen som kan påverka uppnåendet av unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050.

Innan Entso för el och Entso för gas offentliggör sina respektive rapporter ska de genomföra ett omfattande samråd med alla berörda intressenter, inbegripet EU DSO-enheten, sammanslutningar som är verksamma på el-, gas- och vätgasmarknaderna, intressenter inom sektorerna för värme och kyla, avskiljning och lagring av koldioxid samt avskiljning och användning av koldioxid, oberoende aggregatorer, aktörer på efterfrågeflexibilitetsområdet, organisationer som arbetar med energieffektivitetslösningar, energikonsumentorganisationer, företrädare för det civila samhället, byrån och alla företrädare för medlemsstater som berörs av de relevanta prioriterade korridorer för energiinfrastruktur som återfinns i bilaga I.

2.   Entso för el och Entso för gas ska lämna sina respektive utkast till rapport om luckor i infrastrukturen till byrån, kommissionen och medlemsstaterna för yttrande.

3.   Byrån ska inom tre månader från mottagandet av rapporten om luckor i infrastrukturen och de synpunkter som mottagits under samrådet samt en rapport om hur de har beaktats, avge sitt yttrande till Entso för el eller Entso för gas, kommissionen och medlemsstaterna och göra det tillgängligt för allmänheten.

4.   Kommissionen ska, inom tre månader från mottagandet av det yttrande från byrån som avses i punkt 3, med beaktande av byråns yttrande och med synpunkter från medlemsstaterna, utarbeta sitt yttrande och överlämna det till Entso för el eller Entso för gas.

5.   Entso för el och Entso för gas ska anpassa sina rapporter om luckor i infrastrukturen med vederbörligt beaktande av byråns yttrande och i enlighet med kommissionens och medlemsstaternas yttranden, och göra dem tillgängliga för allmänheten.

1.   Senast den 24 januari 2023 ska medlemsstaterna, med stöd av kommissionen, inom sina särskilda prioriterade korridorer för havsbaserade nät, som anges i avsnitt 2 i bilaga I, och med beaktande av särdragen och utvecklingen i varje region, ingå ett icke-bindande avtal om att samarbeta om mål för havsbaserad förnybar energiproduktion som ska byggas ut i varje havsområde fram till 2050, med mellanliggande mål för 2030 och 2040, i linje med sina nationella energi- och klimatplaner och med potentialen för havsbaserad förnybar energi i varje havsområde.

Detta icke-bindande avtal ska ingås skriftligen för varje havsområde som är knutet till medlemsstaternas territorium och ska inte påverka medlemsstaternas rätt att utarbeta projekt i sina territorialvatten och sin exklusiva ekonomiska zon. Kommissionen ska ge vägledning för arbetet i grupperna.

2.   Senast den 24 januari 2024 och som en del av varje tioårig nätutvecklingsplan därefter ska Entso för el, med deltagande av de relevanta systemansvariga för överföringssystemen, de nationella tillsynsmyndigheterna, medlemsstaterna och kommissionen, och i enlighet med det icke-bindande avtal som avses i punkt 1 i denna artikel, som en separat rapport som ingår i den unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen utarbeta och offentliggöra strategiska utvecklingsplaner på hög nivå för integrerade havsbaserade nät för varje havsområde, i enlighet med de prioriterade korridorer för havsbaserade nät som avses i bilaga I, med beaktande av miljöskydd och annan användning av havet.

Vid utarbetandet av de strategiska utvecklingsplanerna på hög nivå för integrerade havsbaserade nät inom den tidsfrist som föreskrivs i punkt 1 ska Entso för el beakta de icke-bindande avtal som avses i punkt 1 för utarbetandet av scenarierna för den unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen.

De strategiska utvecklingsplanerna på hög nivå för integrerade havsbaserade nät ska innehålla en prognos på hög nivå av potentialen för havsbaserad energiproduktionskapacitet och därav följande behov i de havsbaserade näten, inbegripet eventuella behov av sammanlänkningar, hybridprojekt, radiala anslutningar, förstärkningar och vätgasinfrastruktur.

3.   De strategiska utvecklingsplanerna på hög nivå för de integrerade havsbaserade näten ska vara förenliga med regionala investeringsplaner som har offentliggjorts enligt artikel 34.1 i förordning (EU) 2019/943 och införlivats i de unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanerna för att säkerställa en samstämmig utveckling av planeringen av landbaserade och havsbaserade nät och de förstärkningar som behövs.

4.   Senast den 24 december 2024 och därefter vartannat år ska medlemsstaterna uppdatera de icke-bindande avtal som avses i punkt 1 i denna artikel, inbegripet med beaktande av resultatet av tillämpningen av kostnads-nytto- och kostnadsdelningsmetoden på de prioriterade korridorerna för havsbaserade nät när det resultatet blir tillgängligt.

5.   Efter varje uppdatering av de icke-bindande avtalen i enlighet med punkt 4 ska Entso för el för varje havsområde uppdatera den strategiska utvecklingsplanen på hög nivå för integrerade havsbaserade nät i nästa unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplan enligt punkt 2.

1.   Senast den 24 juni 2024 ska kommissionen, med deltagande av medlemsstaterna, de relevanta systemansvariga för överföringssystemen, byrån och de nationella tillsynsmyndigheterna, utarbeta vägledning för en särskild kostnads-nytto- och kostnadsdelning för införandet av utvecklingsplanerna för integrerade havsbaserade nät för havsområden som avses i artikel 14.2, i enlighet med de icke-bindande avtal som avses i artikel 14.1. Denna vägledning ska vara förenlig med artikel 16.1. Kommissionen ska vid behov uppdatera vägledningen med beaktande av resultatet av dess genomförande.

2.   Senast den 24 juni 2025 ska Entso för el, med deltagande av relevanta systemansvariga för överföringssystemen, byrån, de nationella tillsynsmyndigheterna och kommissionen, presentera resultatet av tillämpningen av fördelningen av kostnader och nytta på de prioriterade korridorerna för havsbaserade nät.

1.   De faktiska investeringskostnaderna, exklusive underhållskostnader, för ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, c, d och f i bilaga II, och för projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 3 i bilaga II, om de omfattas av de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet i varje berörd medlemsstat, ska bäras av de relevanta systemansvariga för överföringssystemen eller av de projektansvariga för infrastrukturen för överföring i de medlemsstater där projektet har en positiv nettoeffekt, och ska finansieras av nätanvändarna genom tariffer för nättillträde i denna eller dessa medlemsstater, till den del de inte täcks av kapacitetsavgifter eller andra avgifter.

2.   Bestämmelserna i denna artikel ska tillämpas på ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a, b, c, d, f och punkt 3 i bilaga II, om minst en projektansvarig begär hos de relevanta nationella myndigheterna att de ska tillämpas på projektets kostnader.

Projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkterna 1 e och 2 i bilaga II får omfattas av bestämmelserna i denna artikel om minst en projektansvarig begär detta hos de relevanta nationella myndigheterna.

Om ett projekt har flera projektansvariga ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna utan dröjsmål begära att alla projektansvariga lämnar in en gemensam investeringsförfrågan i enlighet med punkt 4.

3.   De projektansvariga för ett projekt av gemensamt intresse på vilket punkt 1 är tillämpligt ska regelbundet, minst en gång om året och tills projektet tas i drift, informera samtliga relevanta nationella tillsynsmyndigheter om hur projektet fortskrider och om dess kostnader och verkan.

4.   Så snart ett sådant projekt av gemensamt intresse har nått tillräcklig mognad och beräknas vara redo att inleda uppförandefasen inom de närmaste 36 månaderna ska de projektansvariga, efter samråd med de systemansvariga för överföringssystemen i de medlemsstater där projektet har en betydande positiv nettoeffekt, lämna in en investeringsförfrågan. I investeringsförfrågan ska det ingå en begäran om gränsöverskridande kostnadsfördelning, och den ska lämnas in till alla de relevanta nationella tillsynsmyndigheter som berörs, tillsammans med samtliga av följande handlingar:

Om ett projekt drivs av flera projektansvariga ska de lämna in sin investeringsförfrågan gemensamt.

De relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ska efter mottagandet utan dröjsmål översända en kopia av varje investeringsförfrågan till byrån i informationssyfte.

De relevanta nationella tillsynsmyndigheterna och byrån ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.

5.   Senast sex månader efter att investeringsförfrågan har mottagits av den sista av de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ska dessa myndigheter, efter samråd med de berörda projektansvariga, fatta samordnade beslut, antingen om fördelningen av de faktiska investeringskostnader som ska bäras av varje systemansvarig i projektet samt om kostnadernas inkludering i tarifferna, eller om avslag på investeringsförfrågan, helt eller delvis, ifall de relevanta nationella tillsynsmyndigheternas gemensamma analys leder till slutsatsen att projektet eller en del av det inte ger en betydande nettonytta i någon av de relevanta nationella tillsynsmyndigheternas medlemsstater. De relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ska inkludera relevanta faktiska investeringskostnader i tariffer, enligt rekommendationen i punkt 11, i linje med fördelningen av investeringskostnader som ska bäras av varje systemansvarig för projektet. För projekt inom deras respektive medlemsstats territorium ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna därefter, när så är lämpligt, bedöma om eventuella frågor om överkomlighet kan uppstå på grund av att investeringskostnaderna har inkluderats i tarifferna.

Vid fördelningen av kostnaderna ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ta hänsyn till faktiska eller förväntade

Vid gränsöverskridande kostnadsfördelning ska hänsyn tas till projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och nytta i de berörda medlemsstaterna och behovet av att säkerställa en stabil finansieringsram för utvecklingen av projekt av gemensamt intresse samtidigt som behovet av finansiellt stöd minimeras.

Vid gränsöverskridande kostnadsfördelning ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna, efter samråd med de berörda systemansvariga för överföringssystemen, sträva efter en ömsesidig överenskommelse som ska bygga på bland annat, men inte enbart, den information som anges i punkt 4 första stycket a och b i denna artikel. Deras bedömning ska ta hänsyn till alla de relevanta scenarier som avses i artikel 12 och andra scenarier för nätutvecklingsplanering, och möjliggöra en gedigen analys av hur projektet av gemensamt intresse bidrar till unionens energipolitik för minskade koldioxidutsläpp, marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet. När ytterligare scenarier används ska de vara förenliga med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050, och vara föremål för samma nivå av samråd och granskning som den process som föreskrivs i artikel 12.

Om ett projekt av gemensamt intresse begränsar negativa externa effekter, såsom ringflöden, och det projektet av gemensamt intresse genomförs i den medlemsstat där den negativa externa effekten har sitt ursprung, ska denna begränsning inte anses som en gränsöverskridande fördel och därför inte ligga till grund för en fördelning av kostnader till de systemansvariga för överföringssystemen i de medlemsstater som påverkas av dessa negativa externa effekter.

6.   När de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna fastställer eller godkänner tariffer i enlighet med artikel 41.1 a i direktiv 2009/73/EG och artikel 59.1 a i direktiv (EU) 2019/944, ska de, utgående från den gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 5 i den här artikeln, beakta de faktiska kostnader som uppstått för en systemansvarig för ett överföringssystem eller en annan projektansvarig till följd av investeringar, i den mån dessa kostnader motsvarar kostnaderna för en effektiv och strukturellt jämförbar operatör.

De relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ska utan dröjsmål meddela byrån beslutet om kostnadsfördelning och samtidigt lämna all relevant information om det beslutet. Beslutet om kostnadsfördelning ska särskilt innehålla en detaljerad motivering av kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna, inbegripet följande:

Beslutet om kostnadsfördelning ska offentliggöras.

7.   Om de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna inte har nått en överenskommelse om investeringsförfrågan senast sex månader efter det att förfrågan mottogs av den sista av de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna ska de utan dröjsmål informera byrån.

I detta fall, eller efter en gemensam begäran från de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna, ska beslutet om den investeringsförfrågan med gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 5 fattas av byrån senast tre månader efter den dag då byrån övertog ärendet.

Innan ett sådant beslut fattas ska byrån samråda med de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna och de projektansvariga. Den tremånadersperiod som avses i andra stycket får förlängas med två månader om byrån begär in ytterligare information. Den förlängda tidsfristen ska börja löpa dagen efter den dag då den fullständiga informationen kom in.

Byråns bedömning ska ta hänsyn till alla relevanta scenarier som fastställts enligt artikel 12 samt andra scenarier för nätutvecklingsplanering, för att möjliggöra en gedigen analys av det bidrag som projektet av gemensamt intresse tillför unionens energipolitiska mål för minskade koldioxidutsläpp, marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet. När ytterligare scenarier används ska de vara förenliga med unionens energi- och klimatmål för 2030 och dess klimatneutralitetsmål för 2050, och vara föremål för samma nivå av samråds och granskning som den process som föreskrivs i artikel 12.

Byrån ska, i sitt beslut om investeringsförfrågan med gränsöverskridande kostnadsfördelning, överlåta till de relevanta nationella myndigheterna att vid tidpunkten för genomförandet av detta beslut i enlighet med nationell rätt fastställa hur investeringskostnaderna ska innefattas i tarifferna i linje med den föreskrivna gränsöverskridande kostnadsfördelningen.

Beslutet om investeringsförfrågan med gränsöverskridande kostnadsfördelning ska offentliggöras. Artiklarna 25.3, 28 och 29 i förordning (EU) 2019/942 ska gälla.

8.   Byrån ska utan dröjsmål förse kommissionen med en kopia av samtliga beslut om kostnadsfördelning tillsammans med all relevant information om vart och ett av besluten. Informationen får lämnas i aggregerad form. Kommissionen ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.

9.   Beslut om kostnadsfördelning ska inte påverka rätten för systemansvariga för överföringssystem att tillämpa avgifter för nättillträde eller rätten för nationella tillsynsmyndigheter att godkänna sådana avgifter i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009, artikel 18.1 och 18.3–18.6 i förordning (EU) 2019/943, artikel 32 i direktiv 2009/73/EG och artikel 6 i direktiv (EU) 2019/944.

10.   Denna artikel ska inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse som har beviljats undantag från

11.   Senast den 24 juni 2023 ska byrån anta en rekommendation för fastställande av god praxis för handläggning av investeringsförfrågningar för projekt av gemensamt intresse. Den rekommendationen ska regelbundet uppdateras efter behov, särskilt för att säkerställa samstämmighet med de principer för gränsöverskridande kostnadsdelning för havsbaserade nät för förnybar energi som avses i artikel 15.1. När byrån antar eller ändrar rekommendationen ska den genomföra ett omfattande samråd med alla berörda intressenter.

12.   Denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för projekt av gemensamt intresse.

1.   Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, uppförande, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av de nationella tillsynsmyndigheternas behörighet, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, får medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna bevilja detta projekt lämpliga incitament i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009, artikel 18.1 och 18.3–18.6 i förordning (EU) 2019/943, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG och artikel 58 f i direktiv (EU) 2019/944.

Första stycket ska inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse som har beviljats undantag

2.   Om de nationella tillsynsmyndigheterna beslutar att bevilja de incitament som avses i punkt 1 i denna artikel ska de beakta resultatet av den kostnads-nyttoanalys som är förenlig med den metod som har utarbetats enligt artikel 11, särskilt projektets regionala eller unionsomfattande positiva externa effekter. De nationella tillsynsmyndigheterna ska vidare analysera de specifika riskerna för de projektansvariga, de åtgärder som vidtagits för att begränsa riskerna samt frågan om huruvida projektets riskprofil är motiverad med tanke på de positiva nettoeffekter projektet ger jämfört med ett alternativ med lägre risk. Risker som berättigar till incitament ska framför allt omfatta risker med anknytning till ny överföringsteknik, såväl landbaserad som havsbaserad, risker i relation till otillräcklig kostnadstäckning samt utvecklingsrisker.

3.   Beslutet att bevilja incitamenten ska beakta den uppkomna riskens särskilda karaktär, och incitament får beviljas som bland annat omfattar en eller flera av följande åtgärder:

4.   Senast den 24 januari 2023 ska varje nationell tillsynsmyndighet till byrån lämna in sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i energiinfrastrukturprojekt och de högre risker som dessa projekt medför, uppdaterat mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom lagstiftning, politik, teknik och marknad. Metoden och kriterierna ska också uttryckligen ta upp de särskilda risker som uppkommer för sådana havsbaserade nät för förnybar energi som avses i punkt 1 f i bilaga II, och för projekt som, även om de har låga kapitalutgifter, har betydande driftsutgifter.

5.   Senast den 24 juni 2023 ska byrån, med vederbörligt beaktande av den information som den har mottagit enligt punkt 4 i denna artikel, underlätta utbytet av god praxis och lägga fram rekommendationer i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) 2019/942 för både

6.   Senast den 24 september 2023 ska varje nationell tillsynsmyndighet offentliggöra sina metoder och kriterier för att utvärdera investeringar i energiinfrastrukturprojekt och de högre risker som dessa medför.

7.   När de åtgärder som avses i punkterna 5 och 6 inte är tillräckliga för att säkerställa att projekt av gemensamt intresse genomförs i rätt tid får kommissionen utfärda riktlinjer för de incitament som anges i denna artikel.

1.   Projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i artikel 24 och bilaga II ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument.

2.   Projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i artikel 24 och i punkt 1 a, b, c, d och f i bilaga II och i punkt 3 i bilaga II ska även vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de uppfyller samtliga följande kriterier:

3.   Projekt av gemensamt intresse som genomförs i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.7 d ska även vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de uppfyller kriterierna i punkt 2 i den här artikeln.

4.   Projekt av gemensamt intresse som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkterna 1 e, 2 och 5 i bilaga II ska även vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de berörda projektansvariga, i en utvärdering som görs av den relevanta nationella myndigheten eller, i förekommande fall, den nationella tillsynsmyndigheten, tydligt kan påvisa att projekten genererar betydande positiva externa effekter, exempelvis försörjningstrygghet, systemflexibilitet, solidaritet eller innovation, och tillhandahåller klara belägg för att projekten saknar kommersiell bärkraft, i enlighet med den kostnads–nyttoanalys, den affärsplan och de bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare eller, i förekommande fall, av en nationell tillsynsmyndighet.

5.   Denna artikel ska i tillämpliga delar gälla för projekt av ömsesidigt intresse.

Projekt av ömsesidigt intresse ska vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen enligt villkoren i artikel 5.2 i förordning (EU) 2021/1153. När det gäller bidrag för bygg- och anläggningsarbeten ska projekt av ömsesidigt intresse vara berättigade till ekonomiskt stöd från unionen under förutsättning att de uppfyller kriterierna i punkt 2 i den här artikeln och att projektet bidrar till unionens övergripande energi- och klimatpolitiska mål.

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3.4 ges till kommissionen för en period på sju år från och med den 23 juni 2022. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3.4 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.   En delegerad akt som antas enligt artikel 3.4 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

1.   Vad gäller Cypern och Malta, som inte är sammanlänkade med det transeuropeiska gasnätet, ska ett undantag från artiklarna 3, 4.1 a och b, 4.5 och 16.4 a samt bilagorna I, II och III gälla, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 32.2. En sammanlänkning för var och en av dessa medlemsstater ska bibehålla sin status som projekt av gemensamt intresse enligt denna förordning, med alla relevanta rättigheter och skyldigheter, om denna sammanlänkning

Dessa projekt ska säkerställa framtida tillträde till nya energimarknader, inbegripet vätgasmarknaden.

2.   De projektansvariga ska tillhandahålla tillräckliga belägg för hur de sammanlänkningar som avses i punkt 1 säkerställer tillträde till nya energimarknader, inbegripet vätgasmarknaden, i linje med unionens övergripande energi- och klimatpolitiska mål. Dessa belägg ska innefatta en bedömning av tillgången och efterfrågan på förnybar eller koldioxidsnål vätgas samt en beräkning av den minskning av växthusgasutsläpp som projektet möjliggör.

Kommissionen ska regelbundet kontrollera denna bedömning och beräkning, samt att projektet genomförs enligt den tidsmässiga planeringen.

3.   Utöver de specifika kriterierna i artikel 19 för ekonomiskt stöd från unionen ska de sammanlänkningar som avses i punkt 1 i den här artikeln vara utformade så att de säkerställer tillträde till framtida energimarknader, inbegripet vätgasmarknaden, de får inte leda till en förlängning av livslängden för naturgastillgångar, och de ska säkerställa gränsöverskridande driftskompatibilitet med närliggande nät. Eventuellt berättigande till ekonomiskt stöd från unionen enligt artikel 18 ska upphöra den 31 december 2027.

4.   Ansökningar om ekonomiskt stöd från unionen ska tydligt visa syftet att omvandla tillgången till en särskild vätgastillgång senast 2036 om marknadsförhållandena tillåter detta, med hjälp av en färdplan med en noggrann tidsplanering.

5.   Undantaget i punkt 1 ska gälla tills Cypern respektive Malta är direkt sammanlänkat till det transeuropeiska gasnätet eller till och med den 31 december 2029, beroende på vilket som inträffar först.

1.   Under en övergångsperiod som löper ut den 31 december 2029 får särskilda vätgastillgångar som har omvandlats från naturgastillgångar som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 3 i bilaga II användas för transport eller lagring av en fördefinierad blandning av vätgas och naturgas eller biometan.

2.   Under den övergångsperiod som avses i punkt 1 ska de projektansvariga samarbeta nära i fråga om projektutformning och projektgenomförande för att säkerställa driftskompatibilitet med närliggande nät.

3.   Den projektansvarige ska tillhandahålla tillräckliga belägg, inbegripet genom affärsavtal, för att de tillgångar som avses i punkt 1 i denna artikel vid slutet av övergångsperioden kommer att upphöra att vara naturgastillgångar och övergå till att vara särskilda vätgastillgångar i enlighet med punkt 3 i bilaga II, och hur den ökade användningen av vätgas kommer att möjliggöras under övergångsperioden. Dessa belägg ska innefatta en bedömning av tillgången och efterfrågan på förnybar eller koldioxidsnål vätgas samt en beräkning av den minskning av växthusgasutsläpp som projektet möjliggör. I samband med övervakningen av framstegen i genomförandet av projekten av gemensamt intresse ska byrån kontrollera att projektet i rätt tid omvandlas till en särskild vätgastillgång i enlighet med punkt 3 i bilaga II.

4.   För sådana projekt som avses i punkt 1 i denna artikel ska berättigandet till ekonomiskt stöd från unionen enligt artikel 18 upphöra den 31 december 2027.

1.   Förordning (EU) nr 347/2013 upphör att gälla med verkan från och med den 23 juni 2022. Inga rättigheter ska följa av den här förordningen för projekt som förtecknas i bilagorna till förordning (EU) nr 347/2013.

2.   Trots vad som anges i punkt 1 i denna artikel ska bilaga VII till förordning (EU) nr 347/2013, ändrad genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/564 (34), som innehåller den femte unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse, och artiklarna 2–10, 12, 13 och 14 samt bilagorna I–IV och VI i förordning (EU) nr 347/2013 fortsätta att gälla och ha verkan med avseende på de projekt av gemensamt intresse som har tagits upp i den femte unionsförteckningen tills det att den första unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse och projekt av ömsesidigt intresse som har upprättats enligt den här förordningen träder i kraft.

3.   Trots vad som anges i punkt 2 i denna artikel ska projekt som har tagits upp i den femte unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse, upprättad enligt förordning (EU) nr 347/2013, och för vilka en ansökan har godtagits för bedömning av den behöriga myndigheten, ha de rättigheter och skyldigheter som följer av kapitel III i den här förordningen under en period av fyra år efter den dag då den här förordningen träder i kraft.