—

bifalla överklagandet och upphäva den överklagade domen,

—

återförvisa målet till tribunalen, och

—

förplikta motparten i det överklagade målet att ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för klaganden såväl vid domstolen som vid tribunalen.

1.

Angående ogillandet av den första delen av den första grunden för talan om ogiltigförklaring.

Ordet ”angivare”, som använts av tribunalen, förekommer inte i tjänsteföreskrifterna och antyder en förutfattad och negativ bedömning.

Genom att anse att det är absolut nödvändigt att det fastställs ett samband mellan det ifrågasatta bedömningsförfarandet och de uppgifter som klaganden lämnade till OLAF gjorde tribunalen en felaktig rättstillämpning och gick emot den rättspraxis som följer av målet T-689/16.

Tribunalen missbedömde innehållet i handlingarna i målet och räckvidden av det skydd som gäller för uppgiftslämnare och kastade rättsstridigt om skyldigheterna och bevisbördan.

Tribunalen gjorde vidare en felaktig rättstillämpning och dömde utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita), genom att slå fast att klaganden inte hade anmodat generalsekreteraren att påta sig rollen som överprövande bedömare eller begärt att bedömningskommittén skulle sammanträda.

2.

Angående ogillandet av den andra delen av den första grunden för talan om ogiltigförklaring.

Tribunalen slog rättsstridigt fast att bilaga D.7, som lades fram av kommissionen, kunde tillåtas som bevisning och var trovärdig.

Tribunalen gjorde en felaktig rättstillämpning och dömde utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita), genom att klandra klaganden för att denne inte hade bestritt utnämningen av F som bedömare i samband med bedömningsförfarandet. Tribunalen misstolkade dessutom lydelsen av artikel 3.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna.

Tribunalen slog i strid med uppgifterna i handlingarna i målet fast att det endast hade påståtts föreligga en konfliktsituation trots att detta inte hade ifrågasatts.

Tribunalen fann dessutom felaktigt att klaganden inte hade visat att bedömningen hade kunnat bli annorlunda om den anmälda felaktigheten inte hade förekommit.

3.

Angående ogillandet av den andra delen av den andra grunden för talan om ogiltigförklaring.

Tribunalen underlät att pröva frågan huruvida bilaga D.7 kunde tillåtas som bevisning och var trovärdig, trots att den grundade sin bedömning på denna handling.

Tribunalen åsidosatte det skydd som gäller för uppgiftslämnare och underlät att kontrollera huruvida det förelåg en subjektiv partiskhet som innebär att bedömningsförfarandet är ogiltigt.

Tribunalen föregrep den eventuella utgången i en dom om ogiltigförklaring och dömde utöver vad som yrkats av parterna (ultra petita). Tribunalen åsidosatte vidare den kontradiktoriska principen.

Dessutom tillämpade tribunalen felaktigt de allmänna genomförandebestämmelserna för bedömningen.

4.

Angående ogillandet av den första delen av den tredje grunden för talan om ogiltigförklaring.

Genom att finna att rapporten grundats på precisa, trovärdiga och verifierade uppgifter tog tribunalen inte hänsyn till de faktiska förhållandena och de handlingar som lagts fram av parterna. Tribunalen ställde dessutom upp ett rättsstridigt villkor för upptagande till sakprövning av grunden och åsidosatte de bestämmelser som är tillämpliga vid lång frånvaro. Slutligen underlät tribunalen rättsstridigt att analysera den faktiska situation som klaganden befann sig i.

5.

Angående ogillandet av den andra delen av den tredje grunden för talan om ogiltigförklaring.

Tribunalen åsidosatte bestämmelserna om bevisföring, den kontradiktoriska principen och rätten till försvar.