1)

Artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier ska tolkas så, att medlemsstaterna är behöriga att fastställa på vilken plats som konsumenten är skyldig att hålla en vara som har köpts i enlighet med ett distansavtal tillgänglig för säljaren, för att denne ska kunna återställa varan till avtalsenlighet med tillämpning av den bestämmelsen. Platsen ska vara sådan att det säkerställs att varan återställs till avtalsenlighet utan kostnad, inom rimlig tid och utan väsentlig olägenhet för konsumenten, med beaktande av varans art och det ändamål för vilket konsumenten behövde varan. I detta avseende är den nationella domstolen skyldig att tolka nationell rätt i överensstämmelse med direktiv 1999/44, och att i förekommande fall ändra fast rättspraxis om denna grundas på en tolkning av nationell rätt som är oförenlig med detta direktivs syften.

2)

Artikel 3.2–3.4 i direktiv 1999/44 ska tolkas så, att en konsuments rätt att kräva att en vara som har köpts i enlighet med ett distansavtal återställs till avtalsenlighet ”utan kostnad” inte innebär att säljaren är skyldig att i förväg betala kostnaderna för transport av varan till säljarens affärsställe för att varan ska kunna återställas till avtalsenlighet, om inte den omständigheten att konsumenten måste lägga ut för dessa kostnader är så betungande att konsumenten väljer att inte göra gällande sina rättigheter, vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva.

3)

Artikel 3.3 jämförd med artikel 3.5 andra strecksatsen i direktiv 1999/44 ska tolkas på så sätt att en konsument, i en sådan situation som den som är i fråga i det nationella målet, har rätt att häva avtalet på den grunden att felet inte har avhjälpts inom rimlig tid, om konsumenten har upplyst säljaren om att den vara som har köpts i enlighet med ett distansavtal — och vars transport till säljarens affärsställe riskerar att utgöra en väsentlig olägenhet för konsumenten — inte är avtalsenlig och konsumenten har hållit varan tillgänglig för säljaren hemma hos sig för att säljaren ska kunna återställa den till avtalsenlighet, förutsatt att säljaren inte har vidtagit någon lämplig åtgärd för att återställa varan till avtalsenlighet, vilket inbegriper åtgärden att upplysa konsumenten om på vilken plats varan ska hållas tillgänglig för att den ska kunna återställas till avtalsenlighet. I detta avseende ankommer det på den nationella domstolen, genom en tolkning som är förenlig med direktiv 1999/44, att säkerställa konsumentens rätt till hävning av avtalet.