This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62016CA0112
Case C-112/16: Judgment of the Court (Fourth Chamber) of 26 July 2017 (request for a preliminary ruling from the Consiglio di Stato — Italy) — Persidera SpA v Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti (Reference for a preliminary ruling — Electronic communications — Telecommunication services — Directives 2002/20/EC, 2002/21/EC and 2002/77/EC — Equal treatment — Determination of the number of digital radio frequencies to be granted to each operator which already has analogue radio frequencies — Taking into consideration analogue radio frequencies used unlawfully — Correspondence between the number of analogue radio frequencies held and the number of digital radio frequencies obtained)
Mål C-112/16: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 juli 2017 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – Persidera SpA mot Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti (Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationer — Telekommunikationstjänster — Direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/77/EG — Likabehandling — Fastställande av antalet digitala radiofrekvenser som ska tilldelas varje operatör som redan innehar analoga radiofrekvenser — Beaktande av analoga radiofrekvenser som använts olagligen — Samband mellan antalet analoga radiofrekvenser som innehas och antalet digitala radiofrekvenser som erhålls)
Mål C-112/16: Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 juli 2017 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – Persidera SpA mot Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti (Begäran om förhandsavgörande — Elektroniska kommunikationer — Telekommunikationstjänster — Direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/77/EG — Likabehandling — Fastställande av antalet digitala radiofrekvenser som ska tilldelas varje operatör som redan innehar analoga radiofrekvenser — Beaktande av analoga radiofrekvenser som använts olagligen — Samband mellan antalet analoga radiofrekvenser som innehas och antalet digitala radiofrekvenser som erhålls)
EUT C 309, 18.9.2017, p. 9–9
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
18.9.2017 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 309/9 |
Domstolens dom (fjärde avdelningen) av den 26 juli 2017 (begäran om förhandsavgörande från Consiglio di Stato – Italien) – Persidera SpA mot Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti
(Mål C-112/16) (1)
((Begäran om förhandsavgörande - Elektroniska kommunikationer - Telekommunikationstjänster - Direktiven 2002/20/EG, 2002/21/EG och 2002/77/EG - Likabehandling - Fastställande av antalet digitala radiofrekvenser som ska tilldelas varje operatör som redan innehar analoga radiofrekvenser - Beaktande av analoga radiofrekvenser som använts olagligen - Samband mellan antalet analoga radiofrekvenser som innehas och antalet digitala radiofrekvenser som erhålls))
(2017/C 309/11)
Rättegångsspråk: italienska
Hänskjutande domstol
Consiglio di Stato
Parter i målet vid den hänskjutande domstolen
Klagande: Persidera SpA
Motparter: Autorità per le Garanzie nelle Comunicazioni, Ministero dello Sviluppo Economico delle Infrastrutture e dei Trasporti
ytterligare deltagare i rättegången: Radiotelevisione italiana SpA (RAI), Reti Televisive Italiane SpA (RTI), Elettronica Industriale SpA, Television Broadcasting System Spa, Premiata Ditta Borghini e Stocchetti di Torino Srl, Rete A SpA, Centro Europa 7 Srl, Prima TV SpA, Sky Italia Srl, Elemedia SpA
Domslut
|
1) |
Artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG av den 25 november 2009, artiklarna 3, 5 och 7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/20/EG av den 7 mars 2002 om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (auktorisationsdirektiv), i dess lydelse enligt direktiv 2009/140, och artiklarna 2 och 4 i kommissionens direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse som – vid omvandlingen från befintliga analoga kanaler till digitala nät – beaktar analoga kanaler som drivs olagligen, då bestämmelsen innebär att en otillbörlig konkurrensfördel förlängs eller till och med förstärks. |
|
2) |
Icke-diskrimineringsprincipen och proportionalitetsprincipen ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell bestämmelse som – med tillämpning av samma omvandlingskriterium – medför en proportionellt sett större minskning av det antal digitala nät som tilldelas i förhållande till det antal analoga kanaler som drivits till förfång för en operatör jämfört med dennes konkurrenter, med mindre än att det finns sakliga skäl för bestämmelsen och att den är proportionerlig i förhållande till ändamålet med bestämmelsen. Ett kontinuerligt utbud av tv-program utgör ett legitimt ändamål som kan motivera en sådan skillnad i behandling. En bestämmelse som innebär att de operatörer som redan är närvarande på marknaden tilldelas fler digitala radiofrekvenser än vad de behöver för att säkerställa ett kontinuerligt utbud av sina tv-program, går emellertid utöver vad som är nödvändigt för att uppnå nämnda ändamål och bestämmelsen är då att anse som oproportionerlig. |