17.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 151/45

1.1

EESK instämmer i att det är nödvändigt att utarbeta en reell europeisk ungdomsstrategi, och kommittén är beredd att bidra till denna process med de medel den har till förfogande, exempelvis genom sin direktkontakt med gräsrotsorganisationer och genom att göra EU-institutionerna uppmärksamma på problem och lösningar på gräsrotsnivå.

1.2

EESK anser att arbetet med att utforma en framgångsrik och hållbar övergripande barn- och ungdomsstrategi skulle underlättas genom en permanent struktur i kommissionens regi (som skulle samordna arbetet inom de olika generaldirektorat som berörs) eller en interinstitutionell grupp. Arbetet bör baseras på inrättandet av en övervakningsmekanism med klara mål och tidsfrister.

1.3

EESK anser att sysselsättningsgraden inom EU bör öka innan man gör allt för att aktivera äldre arbetstagare, och att man därvid bör göra allt man kan för att i stor utsträckning sätta unga i sysselsättning. Detta skulle nämligen få mer långsiktiga följder socialt (när det gäller ungdomars oberoende, sociala aspekter, barnafödande, familj etc.) och ekonomiskt, i fråga om tillväxt, finansiering av sociala tjänster, konsumtion, sparande och investeringar (byggande etc.). Kommittén uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att vidta nödvändiga åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten i Europa, främst genom ett snabbare och mera effektivt genomförande av den europeiska ungdomspakten och medlemsstaternas nationella reformprogram inom ramen för Lissabonstrategin.

1.4

EESK anser att situationen för ungdomar i landsbygdsområden och i fattiga områden i städerna måste uppmärksammas i högre grad. EESK uppmanar medlemsstaterna att ta sig an utmaningen att utrota barnfattigdomen och begär ytterligare åtgärder i syfte att underlätta för ungdomar med funktionshinder att delta i samhället på lika villkor.

1.5

EESK rekommenderar kommissionen att fortsätta arbeta för att ungdomars volontärarbete erkänns genom samarbete med arbetsgivar- och löntagarorganisationer, företrädare för det formella utbildningssystemet och lämpliga icke-statliga organisationer.

1.6

EESK upprepar huvudpunkterna när det gäller ungdomars volontärarbete, nämligen:

1.7

Kommittén avråder från lösningar när det gäller integration på arbetsmarknaden som präglas av instabilitet och som saknar framtidsperspektiv. Tillfälliga anställningar och allt osäkrare arbetstider och kontrakt bör inte längre framhållas som en lösning, eftersom de har visat vilka effekter de har på allt fler ungdomar med varierande social bakgrund. De osäkra anställningar som erbjuds som en tillfällig lösning i perioden mellan avslutade studier och inträdet i arbetslivet försenar karriären och ett varaktigt ansvarstagande i det sociala livet och familjelivet, vilket dessvärre framgår av de undersökningar och observationer som Dublinfonden, ILO och Europeiska observationsorganet för sysselsättning har genomfört.

1.8

EESK stöder utvecklingen av en strukturerad dialog mellan beslutsfattarna och ungdomarna. En sådan dialog skulle bidra till utvecklingen av den övergripande europeiska ungdomsstrategi som kommissionen föreslår i sitt meddelande. EESK välkomnar kommissionens förslag om att utarbeta en EU-rapport om ungdomsfrågor vart tredje år och rekommenderar att man bör säkerställa att det unga civila samhället och särskilt de nationella ungdomsråden verkligen deltar i utarbetandet av en sådan rapport.

1.9

EESK stöder utvecklingen av ett starkt partnerskap mellan EU och unga människor i form av en förklaring som ska undertecknas av EU:s institutioner och deras partner å ungdomarnas vägnar, det europeiska ungdomsforumet.

2.1

EESK har uppmärksammat ungdomsproblematiken i över tio år redan. De flesta av de senaste yttrandena är fortfarande relevanta och återfinns i urval nedan (1).

2.2

Den 5 september 2007 antog kommissionen sitt meddelande ”Att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle” som utarbetats gemensamt av GD Utbildning och kultur och GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Även andra generaldirektorat deltog i utarbetandet. I meddelandet behandlas frågor som utbildning, sysselsättning, hälsa och medborgarskap med avseende på ungdomar och syftet är att behandla dessa områden på ett sektorsövergripande sätt. Meddelandet åtföljs av två arbetsdokument från kommissionen – ett om volontärarbete och ett om ungdomars sysselsättning.

2.3

I meddelandet återfinns synpunkter på några av de intressanta resultaten i rapporten ”Investing in youth: an empowerment strategy”, som offentliggjordes i april 2007 av Rådgivarbyrån för Europapolitik (BEPA).

2.4

Generellt välkomnar EESK kommissionens strategi både när det gäller processen bakom och innehållet i meddelandet. Kommittén uppskattar att flera generaldirektorat medverkat vid utarbetandet.

2.5

Kommittén är emellertid bekymrad över genomförandet av planerna för utarbetandet av den övergripande ungdomsstrategin. Kommissionen ger inte några rekommendationer om hur målet ska uppnås. Enligt rådets första uttalande har ingen av medlemsstaterna ännu några planer i denna riktning.

3.1

Detta kapitel handlar nästan uteslutande om formell utbildning, men om processen för livslångt lärande ska lyckas, gör även den icke-formella utbildningen det möjligt att skaffa sig de nödvändiga färdigheterna och kunskaperna genom att den utgör ett komplement till skolsystemen. Därför bör även denna ägnas tillbörlig uppmärksamhet.

3.2

EESK instämmer i stort sett med förslagen om förbättringar av utbildningskvaliteten, eftersom de överensstämmer med nuvarande strategier och dokument.

3.3

EESK instämmer också i att en ungdomsspecifik del av Europass bör utvecklas som ett komplement till ungdomspasset, eftersom ungdomspasset endast fokuserar på ungdomsverksamhet inom ramen för programmet Aktiv ungdom. Det finns emellertid ett mycket bredare spektrum av ungdomsverksamhet som måste erkännas.

3.4

EESK rekommenderar att kommissionen fortsätter att arbeta för att frivilligt ungdomsarbete ska erkännas genom samarbete med arbetsgivar- och löntagarorganisationerna, företrädare för det formella utbildningssystemet och lämpliga icke-statliga organisationer.

3.5

Unga människor som avbryter sin skolgång bör ha möjlighet att delta i icke-formella utbildningsprogram som kan rusta dem för vuxenlivet och ett aktivt deltagande på arbetsmarknaden antingen som anställda eller som egna företagare.

4.1

EESK betonar att ungdomsarbetslösheten i Europa utgör ett hot mot Europas framtid och uppmanar medlemsstaterna och EU:s institutioner att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra denna situation. Dessa åtgärder bör framför allt grundas på ett snabbare och mer effektivt genomförande av den europeiska ungdomspakten, där många medlemsstater släpar efter. För närvarande är den europeiska ungdomspakten i högre grad en avsiktsförklaring än en verklig arbetsplan.

4.2

I ett tidigare yttrande (2) begärde EESK att följande mål borde inkluderas i medlemsstaternas nationella reformprogram inom ramen för Lissabonstrategin:

4.3

EESK har nyligen antagit ett förberedande yttrande om flexicurity (3) som kan utgöra en bra grund för det framtida arbetet på detta område. I yttrandet noteras bland annat att ”unga personer i många medlemsländer möter en osäker arbetsmarknad med hög arbetslöshet, kontraktsanställningar, otillräcklig socialförsäkring och uppgifter ämnade för personer med lägre kvalifikationer.”

4.4

Den sociala otrygghet som hittills varit oupplösligt förenad med och utmärkande för den period i livet som kallas ungdom har ökat för många unga människor i Europa och i hela världen. De har fått erfara vad osäkra anställningar och materiella försakelser innebär, vilket de senaste rapporterna från ILO tydligt visar. Äldre generationer bör fråga sig vilken framtid de överlämnar till de yngre.

4.5

EESK har redan framfört krav på att främja ungdomars entreprenörskap genom finansiellt och tekniskt stöd och genom att minimera byråkratin i samband med övertagande, överlåtelse och nystart av företag. Därför är kommittén intresserad av det föreslagna pilotprojektet i syfte att främja unga företagares rörlighet.

4.6

När det gäller kommissionens initiativ beträffande praktikplatser instämmer EESK i att det bör införas en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder som kan erbjudas företag, vilka därigenom kan följa principerna för tydliga kontraktsförhållanden med ungdomar. I dag händer det ofta att unga människor utnyttjas som billig arbetskraft under sina praktikperioder i stället för att lära och förberedas för ett framtida arbete.

4.7

I linje med kommissionens förslag, i vilket medlemsstaterna uppmuntras att använda sig av nationell politik och EU-medel för att stödja unga människors övergång från utbildning till arbete, uppmanar EESK medlemsstaterna att minska de administrativa bördorna i samband med ansökningar om EU-finansiering, eftersom de minskar chanserna för icke-statliga ungdomsorganisationer som verkar på frivillig basis att få tillgång till denna typ av finansiering. Förhandsfinansiering av de icke-statliga organisationernas projekt skulle också bidra till att förbättra chanserna för dessa projekt.

5.1

EESK anser att situationen för ungdomar i landsbygdsområden och i fattiga områden i städerna måste uppmärksammas i högre grad. I många landsbygdsområden och fattiga områden i städerna har ungdomar inte tillgång till högkvalitativ utbildning, rörlighet, hälso- och sjukvård, fritidsaktiviteter och arbetstillfällen eller möjlighet att delta i det civila samhället.

5.2

EESK uppmanar medlemsstaterna att anta utmaningen att utrota fattigdomen bland barn och ungdomar som får allvarliga följder för dessa på en hel rad olika områden, t.ex. när det gäller hälsa och utbildning, och även för barnets framtida möjligheter att någonsin ta sig ut ur fattigdomsfällan.

5.3

I meddelandet behandlas inte den grundläggande kopplingen mellan omfattningen av och kvaliteten på barnomsorg dagtid å ena sidan, och senare skolresultat och framgångar i yrkeslivet å den andra. EESK rekommenderar att man i enlighet med Lissabonstrategins mål understryker den roll som barnomsorg spelar när det gäller att förbereda barnen inför skolan och ett självständigt liv, liksom att barnomsorgen är ett viktigt instrument för att främja den sociala integrationen och komma till rätta med förseningar i barnens utveckling.

5.4

EESK efterlyser ytterligare åtgärder i syfte att förbättra möjligheterna för barn och ungdomar som har särskilda behov, befinner sig i en utsatt situation eller lider av funktionshinder att delta i samhället på lika villkor: Lika deltagande i programmet Ungdoms verksamhet, lika tillgång till information om ungdomspolitik och ungdomsprojekt samt olika upplysningsåtgärder.

5.5

EESK instämmer i stort med kommissionens analys av jämställdhetsfrågorna. EESK beklagar emellertid att meddelandet inte innehåller några nya förslag för att bekämpa stereotypa könsroller.

5.6

Kommittén har redan uppmanat kommissionen att föreslå insatser som rör barns och ungdomars hälsa och särskilt en balanserad livsföring som främjar en god hälsa:

5.7

I enlighet med kommitténs senaste yttranden om solidaritet mellan generationerna (4) bör solidaritet med ungdomar även beaktas i utformningen av den övergripande politiken i en anda av samarbete och solidaritet med övriga åldersgrupper i det civila samhället, det vill säga barn, vuxna och äldre.

5.8

EESK välkomnar därför kommissionens antagande av en ny hälsostrategi.

6.1

EESK har ställt sig bakom unga människors aktiva deltagande både i sina yttranden och genom att ställa sina resurser till förfogande inför den Europeiska ungdomsveckan 2007.

6.2

I ett tidigare yttrande framhöll EESK vikten av ett aktivt deltagande i samhället generellt från ungdomarnas sida och deras oberoende. EESK rekommenderar därför följande:

6.3

EESK skulle uppskatta om den del av meddelandet som handlar om ungdomars volontärarbete (punkt 5.2) kunde formuleras på ett starkare och mindre generellt sätt. EESK beklagar att inte en enda av de rekommendationer kommittén framförde i sitt förberedande yttrande (5) återfinns i meddelandet.

6.4

Kommittén upprepar därför huvudpunkterna i denna fråga:

6.5

EESK stöder utvecklingen av ett starkt partnerskap mellan EU och unga människor i form av en förklaring som kommer att undertecknas senare i år av EU:s institutioner och deras partner å ungdomarnas vägnar, det europeiska ungdomsforumet. Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att det europeiska ungdomsforumet är redo att undersöka lämpliga åtgärder och verktyg tillsammans med sina partner för att säkra att särskilt ungdomar med sämre förutsättningar får komma till tals och räknas i denna process (6).

6.6

Vidare stöder EESK utvecklingen av en strukturerad dialog mellan beslutsfattarna och ungdomarna. En sådan dialog skulle bidra till utvecklingen av den övergripande europeiska ungdomsstrategi som kommissionen föreslår i sitt meddelande. För att uppnå detta föreslår EESK att det sammankallas ett dialogmöte mellan kommissionens samtliga relevanta generaldirektorat och företrädare för rådet och Europaparlamentet samt det unga civila samhället i syfte att utarbeta en gemensam färdplan om hur man ska ta itu med ungdomsfrågorna på ett sektorsövergripande sätt. EESK anser att en sådan gemensam färdplan skulle utgöra ett konkret steg när det gäller att tillmötesgå de krav som ungdomarna och det unga civila samhället framställde vid ungdomstoppmötet i Rom i mars 2007.

6.7

En strukturerad dialog med unga människor bör också använda sig av redan existerande medel, bland annat ordförandeskapens ungdomsarrangemang och de Europeiska ungdomsveckorna. Dessa arrangemang bör emellertid användas för diskussioner om framstegen när det gäller den övergripande europeiska ungdomsstrategin och de skrivna resultaten bör kopplas till dessa framsteg. Det är inte nödvändigt att utarbeta ytterligare yttranden – man behöver inte uppfinna hjulet om och om igen.

6.8

EESK välkomnar kommissionens förslag att utarbeta en EU-rapport om unga människor vart tredje år. En sådan rapport bör kopplas till den övergripande ungdomsstrategin och dess mål, med väldefinierade indikatorer för framgång eller misslyckande. Man bör säkerställa att det unga civila samhället och särskilt de nationella ungdomsråden verkligen deltar i utarbetandet av en sådan rapport.