(1)

En transparent, övergripande och tillförlitlig statistisk kunskapsbas behövs för att utforma, genomföra, övervaka, utvärdera och se över unionspolitik avseende jordbruk, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet åtgärder för landsbygdsutveckling, liksom unionspolitik avseende bland annat miljö, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, markanvändning, regioner, folkhälsa, livsmedelssäkerhet, växtskydd, hållbar användning av bekämpningsmedel, användning av veterinärmedicinska läkemedel och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling. Den statistiken kan också vara till nytta när det gäller att övervaka och utvärdera vilken inverkan jordbruket har på pollinatörer och viktiga markorganismer.

(2)

Insamling av statistiska uppgifter, särskilt om insatsvaror och produktion i jordbruket, bör bland annat syfta till att ge ett evidensbaserat underlag till beslutsprocessen genom uppdaterade, högkvalitativa och tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter som är nödvändiga för att utveckla miljöindikatorer för jordbruket, och för att stödja och utvärdera framstegen när det gäller den europeiska gröna given med de tillhörande strategierna Från jord till bord och Biologisk mångfald, handlingsplanen för nollförorening och handlingsplanen för ekologisk produktion i unionen samt framtida reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken. En viktig faktor för att uppnå målen med den europeiska gröna given är omställningen till ett multifunktionellt jordbruk som kan producera tillräckliga mängder av säkra livsmedel samtidigt som det ger positiva miljöeffekter.

(3)

Harmoniserade, samstämmiga och jämförbara statistiska uppgifter av hög kvalitet är viktiga för att bedöma läget och utvecklingen för insatsvaror och produktion i jordbruket i unionen i syfte att tillhandahålla meningsfulla och precisa uppgifter om jordbrukets miljömässiga och ekonomiska effekter och om omställningstakten till mer hållbara jordbruksmetoder. De insamlade uppgifterna bör också hänföra sig till hur väl marknaderna fungerar och livsmedelssäkerheten, för att säkerställa tillgången till tillräckliga och högkvalitativa livsmedel, och till bedömningen av hållbarheten liksom av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna och resultaten av unionspolitik och nationell politik, samt till bedömningen av hur hållbar och verkningsfull utvecklingen av nya företagsmodeller är. Dessa uppgifter inbegriper, men är inte begränsade till, statistik över besättningar och kött, produktion och användning av ägg samt produktion och användning av mjölk och mjölkprodukter. Statistik över areal, avkastning och produktion av jordbruksgrödor, grönsaker, permanenta grödor och gräsmarker samt råvarubalanser är också viktigt. Dessutom behövs statistik över försäljning och användning av växtskyddsmedel, gödselmedel och veterinärmedicinska läkemedel, särskilt antibiotika i foder.

(4)

En internationell utvärdering av jordbruksstatistik ledde till att Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation utarbetade en global strategi för att förbättra statistiken över jordbruk och landsbygdsutveckling. Förenta nationernas kommission för statistik ställde sig bakom den globala strategin 2010. Den europeiska jordbruksstatistiken bör när så är lämpligt följa rekommendationerna i den globala strategin.

(5)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (2) fastställs en rättslig ram för utveckling, framställning och spridning av europeisk statistik utifrån gemensamma statistiska principer. Den förordningen fastställer kvalitetskriterier och hänvisar till behovet av att minska uppgiftslämnarbördan för uppgiftslämnarna och bidra till det mer övergripande målet att minska den administrativa bördan.

(6)

Enligt strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, som kommittén för det europeiska statistiksystemet (ESS-kommittén) ställde sig bakom i november 2015, är det tänkt att två ramförordningar som omfattar alla aspekter av unionslagstiftningen om jordbruksstatistik, utom räkenskaperna för jordbruket (EAA), ska antas. Denna förordning är en av dessa två ramförordningar och bör komplettera den redan antagna ramförordningen, nämligen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 (3).

(7)

Europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket samlas för närvarande in, framställs och sprids på grundval av ett antal rättsakter. Den nuvarande rättsliga ramen ger inte tillräcklig enhetlighet mellan de olika statistikområdena och främjar inte heller ett integrerat tillvägagångssätt vad gäller utveckling, framställning och spridning av jordbruksstatistik som är avsedd att täcka jordbrukets ekonomiska och miljömässiga aspekter. Denna förordning bör ersätta de rättsakterna för att öka harmonisering och jämförbarhet hos information samt, i syfte att säkerställa enhetlighet och samordning i den europeiska jordbruksstatistiken, för att underlätta integrering och effektivisering av de statistiska processerna och möjliggöra en ökad helhetssyn. Det är därför nödvändigt att upphäva de rättsakterna, nämligen Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1165/2008 (4), (EG) nr 543/2009 (5) och (EG) nr 1185/2009 (6) samt rådets direktiv 96/16/EG (7). De talrika tillhörande överenskommelserna rörande det europeiska statistiksystemet (ESS) och informella överenskommelserna mellan de nationella statistikbyråerna och kommissionen (Eurostat) om överföring av uppgifter bör integreras i den här förordningen om det finns belägg för att uppgifterna tillgodoser användares behov, att den överenskomna metoden fungerar och att uppgifterna håller tillräcklig kvalitet.

(8)

Den statistik som krävs i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 617/2008 (8) har samlats in inom ESS och uppfyller vissa men inte alla kvalitetsnormer. Denna statistik stöder unionens och nationell politik på längre sikt och bör integreras som europeisk statistik för att säkerställa uppgifternas tillgänglighet och kvalitet. För att undvika dubbel rapportering från medlemsstaterna bör statistikkraven enligt den förordningen utgå.

(9)

En stor del av jordbruksarealen på unionsnivå består av gräsmark. Dessa arealers produktion har tidigare inte bedömts vara viktig, så inga produktionsuppgifter har inkluderats i skördestatistiken. Eftersom miljöeffekten av gräsmarker och idisslare har blivit viktigare på grund av klimatförändringarna, behövs nu statistik över gräsmarkers produktion, inbegripet betesmarker.

(10)

När det gäller den europeiska jordbruksstatistiken bör det bedömas om det är möjligt att maximera användningen av redan befintliga uppgifter som samlats in inom ramen för skyldigheter enligt den gemensamma jordbrukspolitiken, utan att skapa nya skyldigheter och administrativ börda.

(11)

I syfte att skapa harmonisering och jämförbarhet mellan uppgifter om insatsvaror och produktion i jordbruket och uppgifter om jordbruksföretagens struktur, och för att ytterligare genomföra strategin för jordbruksstatistik för 2020 och därefter, bör denna förordning komplettera förordning (EU) 2018/1091.

(12)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 138/2004 (9) omfattar inte statistik över jordbrukspriser, men dess tillgänglighet och samstämmighet med EAA bör säkerställas. Statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket bör därför omfatta statistik över priser på insatsvaror i jordbruket som är samstämmig med EAA. För att möjliggöra beräkningar inom ramen för EAA och jämförbara prisindex behöver uppgifter om priser på jordbruksproduktion finnas tillgängliga i medlemsstaterna.

(13)

Mot bakgrund av den europeiska gröna given, den gemensamma jordbrukspolitiken och målet att minska beroendet av bekämpningsmedel är det viktigt med årlig högkvalitativ statistik över användningen av växtskyddsmedel i samband med miljö- och hälsofrågor och ekonomiska frågor. Bristen på elektroniska register på unionsnivå över yrkesmässig användning av växtskyddsmedel, som kan användas för statistiska ändamål, är ett stort hinder för frekventare insamling av uppgifter om användningen av växtskyddsmedel i jordbruket från en gång vart femte år till en gång om året. För att de nationella statistikbyråerna ska få tid att förbereda framställningen av årlig statistik över användningen av växtskyddsmedel på permanent basis bör en övergångsordning föreskrivas i denna förordning.

(14)

Uppgifter avseende utsläppande på marknaden och användning av bekämpningsmedel som ska lämnas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (10) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (11) bör användas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i det direktivet och i den förordningen vid tillämpning av kraven i den här förordningen. De uppgifter som sprids om växtskyddsmedel bör inkludera de verksamma ämnen som släpps ut på marknaden och används i jordbruksverksamhet per gröda och tillhörande behandlade arealer.

(15)

Jämförbar statistik från alla medlemsstater om insatsvaror och produktion i jordbruket är viktig för att fastställa den gemensamma jordbrukspolitikens utveckling och för att övervaka genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken genom de nationella strategiska planerna med tanke på den gemensamma jordbrukspolitikens bidrag till målen för den europeiska gröna given. Standardiserade klassifikationer och gemensamma definitioner bör därför så långt det är möjligt användas för variablerna.

(16)

Uppgifternas samstämmighet, jämförbarhet och kompatibilitet och rapporteringsformatens enhetlighet är grundförutsättningar vid utarbetandet av europeisk jordbruksstatistik, särskilt när det gäller effektiviteten i förfarandena för insamling, bearbetning och spridning samt för kvaliteten på resultaten.

(17)

De uppgifter som behövs för att sammanställa statistiken bör samlas in på ett sätt som minimerar kostnader och administrativ börda för uppgiftslämnarna, inbegripet jordbrukare, små och medelstora företag samt medlemsstater. Det är därför nödvändigt att identifiera möjliga innehavare av källor till de uppgifter som krävs och säkerställa att dessa källor kan användas för statistik.

(18)

De datamängder som ska överföras täcker flera statistikområden. För att bibehålla ett flexibelt tillvägagångssätt som gör det möjligt att anpassa statistiken när uppgiftskraven förändras bör endast områden, teman och detaljerade teman anges i grundförordningen, medan de detaljerade datamängderna specificeras genom genomförandeakter. Insamlingen av de detaljerade datamängderna bör inte medföra några betydande extra kostnader som leder till en oproportionerlig och omotiverad börda för uppgiftslämnare och medlemsstater.

(19)

En variabel i en datamängd för europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket kan omfatta flera dimensioner, såsom dimensionerna ekologiskt jordbruk och regional nivå. Den ekologiska jordbruksdimensionen avser produktion och produkter i enlighet med principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (12). Dimensionen regional nivå bör tillhandahållas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (13). För att minska bördan för medlemsstaterna när de tillhandahåller uppgifter enligt den här förordningen och för att säkerställa förutsägbarhet när det gäller vilka uppgifter som ska samlas in, bör detaljerade teman och tillämpliga dimensioner specificeras i bilagan till den här förordningen. I den bilagan bör ordet ”tillämpligt” införas för de detaljerade teman för vilka dimensionen ekologiskt jordbruk eller regional nivå, eller bådadera, krävs.

(20)

Ekologisk produktion blir allt viktigare som en indikator på system för hållbar jordbruksproduktion. Statistiska uppgifter om ekologisk produktion är av stor vikt för övervakningen av framstegen med handlingsplanen för ekologisk produktion i unionen. Det är därför nödvändigt att säkerställa att tillgänglig statistik över ekologisk produktion, inbegripet uppgifter om produktionsarealer som är certifierade eller under omställning, är enhetlig med annan statistik över jordbruksproduktion genom att integrera den i datamängderna. Den statistiken över ekologisk produktion bör också vara samstämmig med och använda de administrativa uppgifter som framställs enligt förordning (EU) 2018/848.

(21)

Bruttoväxtnäringsbalans är en av de mest använda miljöindikatorerna för jordbruket. Den beskrivs i Eurostats och OECD:s gemensamma metod som den beräknade skillnaden mellan den totala mängden näringsämnen som tillförs ett jordbrukssystem och den mängd näringsämnen som lämnar det jordbrukssystemet. Alla medlemsstater lämnar inte frivilligt in uppgifter om bruttoväxtnäringsbalans till kommissionen (Eurostat), trots dess betydelse. Det är därför av stor vikt att bruttoväxtnäringsbalansen införlivas i denna förordning.

(22)

Veterinärmedicinska läkemedel är en viktig insatsvara i jordbruket. Det är viktigt att undvika dubbelarbete och att optimera användningen av befintliga uppgifter som kan användas för statistiska ändamål. I detta syfte, och för att tillhandahålla lättillgänglig och användbar information till unionsmedborgarna och andra aktörer om försäljning och användning av veterinärmedicinska läkemedel, inbegripet användning av antimikrobiella läkemedel till livsmedelsproducerande djur, bör därför relevant tillgänglig statistik, enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 (14), spridas av kommissionen (Eurostat). Lämpliga samarbetsavtal om statistisk verksamhet bör därför inrättas mellan kommissionen och relevanta enheter, inbegripet på internationell nivå.

(23)

Biocidprodukter utgör en viktig insatsvara i jordbruket, t.ex. inom veterinärhygien och djurfoder. Verksamma ämnen som är godkända i växtskyddsmedel används ofta i biocidprodukter. Redan i förordning (EG) nr 1185/2009 identifierades behovet av att samla in statistik över biocidprodukter för en väl underbyggd, vetenskapligt baserad politik på områdena jordbruk, miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Med tanke på att arbetsprogrammet för en systematisk granskning av alla existerande verksamma ämnen som ingår i biocidprodukter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 (15) fortfarande pågår och att endast 35 % av det därtill relaterade arbetet har slutförts, är det fortfarande för tidigt att inkludera biocidprodukter i den här förordningens tillämpningsområde. Så snart granskningen av verksamma ämnen för användning i biocidprodukter är klar bör kommissionen överväga att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning till att omfatta sådana produkter.

(24)

I enlighet med förordning (EG) nr 1059/2003 bör territoriella enheter definieras i enlighet med nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts). För att minska bördan för medlemsstaterna bör regionala uppgiftskrav inte vara strängare än de krav som fastställs i tidigare unionslagstiftning, såvida inte nya regionala nivåer har uppstått under tiden. Det bör därför tillåtas att regionala statistiska uppgifter för Tyskland tillhandahålls endast för territoriella enheter på Nuts 1-nivå.

(25)

Det bör vara möjligt att samla in uppgifter om särskilda ämnen som rör insatsvaror och produktion i jordbruket vid en viss tidpunkt för att komplettera de uppgifter som samlas in regelbundet med ytterligare uppgifter om områden som kräver mer information, nya företeelser eller innovationer. Behovet av sådana ytterligare uppgifter bör dock vederbörligen motiveras.

(26)

För att minska medlemsstaternas administrativa börda bör undantag från vissa regelbundna överföringar av uppgifter tillåtas om en medlemsstats bidrag till EU:s totalvärde för dessa uppgifter totalt sett är små eller om den iakttagna företeelsen är obetydlig i förhållande till den totala produktionen i den berörda medlemsstaten.

(27)

För att förbättra effektiviteten i processerna för framställning av statistik inom ESS och minska uppgiftslämnarnas administrativa börda bör nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter ha rätt att snabbt och kostnadsfritt få tillgång till och använda alla administrativa uppgifter som behövs för offentliga ändamål, oavsett om de finns hos offentliga, halvoffentliga eller privata organ. Nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör också kunna integrera dessa administrativa uppgifter med statistik i den mån uppgifterna är nödvändiga för utveckling, framställning och spridning av europeisk jordbruksstatistik, i enlighet med artikel 17a i förordning (EG) nr 223/2009.

(28)

Medlemsstaterna eller de ansvariga nationella myndigheterna bör sträva efter att så långt det är möjligt modernisera metoderna för insamlingen av uppgifter. Användning av digitala lösningar och markövervakningsverktyg, såsom unionens jordobservationsprogram Copernicus och fjärrsensorer, bör främjas. Jordbruksuppgifter genereras i allt högre grad genom digitala jordbruksmetoder, där jordbrukaren fortfarande är den huvudsakliga uppgiftskällan.

(29)

För att säkerställa flexibilitet och minska den administrativa bördan för uppgiftslämnare, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter bör medlemsstaterna ha rätt att använda sig av statistiska undersökningar, administrativa register och andra källor, metoder eller innovativa tillvägagångssätt, inbegripet vetenskapligt baserade och väldokumenterade metoder såsom imputering, uppskattning och modellering. Kvaliteten, och i synnerhet noggrannheten, aktualiteten och jämförbarheten hos statistik som baseras på dessa källor, bör alltid säkerställas.

(30)

I förordning (EG) nr 223/2009 finns bestämmelser om överföring av uppgifter från medlemsstaterna till kommissionen (Eurostat) och om användning av dessa uppgifter, inbegripet överföring och skydd av konfidentiella uppgifter. Åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen ska säkerställa att konfidentiella uppgifter överförs och används endast för statistiska ändamål i enlighet med artiklarna 21 och 22 i förordning (EG) nr 223/2009.

(31)

I förordning (EG) nr 223/2009 föreskrivs en referensram för europeisk statistik enligt vilken medlemsstaterna ska följa de statistiska principer och kvalitetskriterier som anges i den förordningen. Kvalitetsrapporter är grundläggande för att bedöma, förbättra och informera om den europeiska statistikens kvalitet. Kommittén för det europeiska statistiksystemet har ställt sig bakom den gemensamma integrerade metadatastrukturen såsom ESS-standard för kvalitetsrapporter, och därmed, genom enhetliga standarder och harmoniserade metoder, bidragit till att uppfylla kraven på statistikens kvalitet i artikel 12.3 i den förordningen. Den ESS-standarden ska bidra till harmoniseringen av kvalitetssäkring och kvalitetsrapportering enligt den här förordningen.

(32)

I enlighet med förordning (EG) nr 223/2009 bör kommissionen (Eurostat) sprida de uppgifter som samlas in och de kvalitetsrapporter som medlemsstaterna överför enligt den här förordningen.

(33)

I enlighet med målen för denna förordning och i fall då nya uppgiftskrav eller förbättringar av de datamängder som omfattas av denna förordning behövs, bör kommissionen bedöma deras genomförbarhet genom att vid behov inleda genomförbarhets- och pilotstudier.

(34)

År 2016 gjordes en konsekvensbedömning av strategin för jordbruksstatistik 2020 och därefter, i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, i syfte att fokusera det statistikprogram som inrättas genom denna förordning på behovet av ändamålsenlighet när det gäller att uppfylla målen och i syfte att ta hänsyn till budgetrestriktioner.

(35)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen systematisk framställning av europeisk statistik över insatsvaror och produktion i jordbruket i unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom det krävs ett samordnat tillvägagångssätt, utan snarare, på grund av behovet av enhetlighet och jämförbarhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(36)

I syfte att beakta nya behov av uppgifter, främst till följd av ny utveckling inom jordbruket, ändrad lagstiftning och ändrade politiska prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på att ändra de detaljerade teman som förtecknas i denna förordning, ändra överföringsfrekvenser, referensperioder och tillämpligheten av dimensionerna av detaljerade teman, och att ange vilken information som medlemsstaterna ska tillhandahålla på ad hoc-basis för insamling av särskilda uppgifter enligt denna förordning. När kommissionen antar sådana delegerade akter bör den beakta aspekter såsom kostnader och administrativ börda för uppgiftslämnare och medlemsstater. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (16). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(37)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller specificering av kraven på täckning, fastställande av de datamängder som är kopplade till de teman och detaljerade teman som förtecknas i bilagan och de tekniska delarna av de uppgifter som ska lämnas, fastställande av förteckningar och beskrivningar av variablerna och andra praktiska arrangemang för insamling av särskilda uppgifter, närmare specificering av de enskilda datamängdernas överföringsfrekvenser, fastställande av tidsfrister för överföring av uppgifter och berörda överföringsfrekvenser, variabler och relevanta tröskelvärden på grundval av vilka medlemsstaterna kan beviljas undantag från att sända specifika uppgifter, närmare specificering av referensperioder, fastställande av de praktiska arrangemangen för, och innehållet i, kvalitetsrapporterna, specificering av kraven på täckning när det gäller övergångsordningen för uppgifter om det detaljerade temat användning av växtskyddsmedel i jordbruket samt beviljande av undantag för medlemsstater. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (17). När kommissionen utövar de befogenheterna bör den beakta aspekter såsom kostnader och administrativ börda för uppgiftslämnare och medlemsstater.

(38)

I fall då genomförandet av denna förordning skulle kräva omfattande anpassningar av en medlemsstats nationella statistiksystem bör kommissionen, i vederbörligen motiverade fall och under en begränsad tidsperiod, kunna bevilja den berörda medlemsstaten undantag. Sådana omfattande anpassningar kan uppstå särskilt till följd av ett behov av att anpassa systemen för uppgiftsinsamling så att de inkluderar de nya uppgiftskraven, inbegripet tillgång till administrativa källor och andra relevanta källor.

(39)

Finansiering bör krävas från både medlemsstaterna och unionen för att stödja genomförandet av denna förordning. Det bör därför föreskrivas ett ekonomiskt stöd från unionen i form av bidrag.

(40)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, administrativa och ekonomiska sanktioner.

(41)

Denna förordning bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG (18) och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1367/2006 (19) och (EG) nr 1049/2001 (20) och i överensstämmelse med kraven på statistisk konfidentialitet i enlighet med förordning (EG) nr 223/2009.

(42)

Samarbetet och samordningen mellan myndigheterna inom ramen för ESS bör stärkas för att säkerställa att den europeiska jordbruksstatistik som framställs i enlighet med principerna i artikel 338.2 i EUF-fördraget är samstämmig och jämförbar. Uppgifter samlas också in av andra unionsorgan än de som avses i denna förordning och av andra organisationer. Samarbetet mellan sådana organ och organisationer och deltagarna i ESS bör därför förstärkas så att synergieffekter kan tillvaratas.

(43)

Kommittén för det europeiska statistiksystemet har hörts.