BILAGA

ALLMÄNT

Kriteriernas syfte

Syftet med dessa kriterier är framför allt följande:

—	Att minska utsläpp av giftiga eller eutrofierande ämnen till vattendrag.

—	Att minska miljöskador eller miljörisker i samband med energianvändning (global uppvärmning, försurning, uttunning av ozonskiktet, förbrukning av icke-förnybara resurser) genom att minska energiförbrukningen och därmed förknippade utsläpp till luften.

—	Att minska miljöskador och miljörisker i samband med användningen av farliga kemikalier.

—	Att främja användning av hållbara fibrer.

—	Att skydda skogarna genom att tillämpa principer för hållbart skogsbruk.

Kriterierna har fastställts till nivåer som främjar märkning av mjukpappersprodukter med låg miljöpåverkan.

Bedömnings- och kontrollkrav

De särskilda bedömnings- och kontrollkraven anges för varje kriterium.

När det krävs att sökanden ska tillhandahålla intyg, dokumentation, analyser eller testrapporter, eller på annat sätt styrka att kriterierna uppfylls, kan dessa dokument komma antingen från sökanden själv eller från dennes leverantör(er) eller underleverantör(er) etc.

I tillämpliga fall får andra testmetoder än de som anges för varje kriterium användas om de godkänts som likvärdiga av det behöriga organ som bedömer ansökan.

Om det är möjligt bör testningen utföras av laboratorier som är ackrediterade och som uppfyller kraven i standarden EN ISO 17025.

I förekommande fall får behöriga organ begära in kompletterande dokumentation och de får även genomföra oberoende kontroller.

Vid bedömningar av ansökningar och vid kontroll av huruvida kriterierna uppfyllts rekommenderas de behöriga organen att ta hänsyn till om ett erkänt miljöledningssystem såsom EMAS eller EN ISO 14001 används (sådana system måste dock inte användas).

KRITERIER AVSEENDE MILJÖPÅVERKAN

De ekologiska kriterierna omfattar massatillverkningen inklusive alla underprocesser för de ingående beståndsdelarna, från den punkt då fiberråvaran/returpapperet passerar fabriksgrindarna till den punkt där massan lämnar massafabriken. När det gäller papperstillverkningsprocesserna ingår alla underprocesser, från malning av pappersmassan (sönderdelning av returpapperet) till upprullning av papperet på rullar.

Transport, omvandling och förpackning av massa, papper eller råmaterial ingår inte.

Returfiber definieras som fiber som har erhållits genom återvinning av använt papper och använd kartong från trycknings- eller förbrukningsstegen. Inköpt fiber eller utskott från den egna produktionen av nyfiber ingår inte i definitionen.

1.   Utsläpp till vatten och luft

a)   Kemisk syreförbrukning (COD), fosfor (P), svavel (S), kväveoxider (NOx)

För var och en av dessa parametrar ska utsläppen till luft och/eller vatten från pappersmasse- och papperstillverkningen uttryckas som belastningspoäng (PCOD, PP, PS, PNOx) enligt nedan.

Ingen av de enskilda belastningspoängen, PCOD, PP, PS eller PNOx, får överskrida 1,5.

Summan av belastningspoängen (Ptotal = PCOD + PP + PS + PNOx) får inte överskrida 4,0.

PCOD ska beräknas enligt följande (PP, PS, och PNOx ska beräknas på samma sätt med motsvarande referensvärden).

För varje använd massa ”i” ska de tillhörande uppmätta utsläppen av kemiskt syreförbrukande ämnen (CODmassa,i uttryckt i kg/ton lufttorkad massa – ADT) viktas proportionellt mot respektive använd massa (massa,i med avseende på lufttorkat ton mjukpapper). Det viktade utsläppet av kemiskt syreförbrukande ämnen för massorna adderas därefter till det uppmätta utsläppet av kemiskt syreförbrukande ämnen från papperstillverkningen för att erhålla ett totalt utsläppsvärde, CODtotal..

Det viktade COD-referensvärdet för massatillverkningen ska beräknas på samma sätt, som summan av de viktade referensvärdena för varje använd massa, och adderas till referensvärdet för papperstillverkningen för att erhålla ett totalt COD-referensvärde, CODreftotal. Referensvärdena för varje använd massatyp och för papperstillverkningen anges i tabell 1.

Slutligen divideras det totala COD-värdet för utsläppet med det totala COD-referensvärdet enligt följande:

Tabell 1

Referensvärden för utsläpp från olika massatyper och från papperstillverkning

(kg/ADT)
Massatyp/papper	Utsläpp
	CODreferens	Preferens	Sreferens	NOxreferens
Kemisk massa (förutom sulfitmassa)	18,0	0,045	0,6	1,6
Kemisk massa (sulfitmassa)	25,0	0,045	0,6	1,6
Oblekt kemisk massa	10,0	0,02	0,6	1,6
CTMP-massa	15,0	0,01	0,3	0,3
Returfibermassa	3,0	0,01	0,03	0,3
Mjukpapper	2,0	0,01	0,03	0,5

Vid kraftvärmeproduktion (värme och el) vid samma fabrik ska utsläppen av NOx och S fördelas och beräknas enligt följande ekvation:

Andelen utsläpp från elproduktionen =

2 x (MWh(el)) / [2 x MWh(el) + MWh(värme)]

Elen i denna beräkning är nettoelen. Nettoelen omfattar inte den del av elen som används vid kraftverket för att producera energi, utan endast den del som levereras från kraftverket till massa-/papperstillverkningen.

Värmen i denna beräkning är nettovärmen. Nettovärmen omfattar inte den del av värmen som används vid kraftverket för att producera energi, utan endast den del som levereras från kraftverket till massa-/papperstillverkningen.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla detaljerade beräkningar som visar att produktion uppfyller detta kriterium, samt kompletterande dokumentation och testrapporter där följande specifika testmetoder har använts för respektive parameter eller motsvarande enligt nedan: Kemisk syreförbrukning: ISO 6060, DIN 38409 del 41, NFT 90101 ASTM D 125283, Dr Lang LCK 114, Hack eller WTW.

P: EN ISO 6878, APAT IRSA CNR 4110 eller Dr Lange LCK 349.

NOx: ISO 11564.

S(oxid.): EPA nr 8,

S(red.): EPA nr 16A.

S-innehåll i olja: ISO 8754.

S-innehåll i kol: ISO 351.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvens och om beräkningen av belastningspoängen för COD, P, S och NOx. Den ska omfatta alla utsläpp av S och NOx som uppstår vid tillverkningen av massa och papper, även ånga som genereras utanför produktionsstället, förutom sådana utsläpp som uppstår vid elproduktion. Mätningarna ska omfatta sodapannor, mesaugnar, ångpannor och förbränningsugnar för starkt luktande gaser. Även diffusa utsläpp ska beaktas. Rapporterade utsläppsvärden för S till luften ska omfatta både oxiderade och reducerade S-utsläpp (dimetylsulfid, metylmerkaptan, svavelväte och liknande). S-utsläppen som härrör från framställningen av värmeenergi från olja, kol eller andra externa bränslen med känt S-innehåll ska beaktas men får beräknas i stället för mätas.

Proverna från utsläpp till vatten ska vara ofiltrerade och osedimenterade och tas efter rening vid produktionsstället eller efter rening i ett offentligt reningsverk. Perioden för mätningarna ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd produktionsanläggning, där det saknas utsläppsmätningar för en tolvmånadersperiod, ska resultaten baseras på utsläppsmätningar tagna en gång per dag under 45 på varandra följande dagar, efter att anläggningens utsläppsvärden har stabiliserats.

b)   AOX

Det viktade medelvärdet för AOX som släpps ut vid tillverkningen av de massor som används i en miljömärkt mjukpappersprodukt får inte överstiga 0,12 kg/ADT papper. AOX-utsläpp från varje enskild massa som används i papperet får inte överskrida 0,25 kg/ADT massa.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla testrapporter med resultaten, där följande testmetod har använts: AOX ISO 9562 (1989), från massaleverantören och detaljerade beräkningar som visar att detta kriterium uppfylls samt kompletterande dokumentation.

Den kompletterande dokumentationen ska innehålla uppgifter om mätfrekvensen. AOX ska endast mätas i processer där klorföreningar används för blekning av pappersmassan. AOX behöver inte mätas i spillvatten från ointegrerade pappersbruk, i spillvatten från massatillverkning utan blekning eller där blekningen utförs med klorfria ämnen.

Vid mätning av utsläpp ska proverna vara ofiltrerade och osedimenterade och tas efter rening vid produktionsstället eller efter rening i ett offentligt reningsverk. Perioden för mätningarna ska baseras på tolv månaders produktion. Om det rör sig om en ny eller ombyggd produktionsanläggning, där det saknas utsläppsmätningar för en tolvmånadersperiod, ska resultaten baseras på utsläppsmätningar tagna en gång per dag under 45 på varandra följande dagar, efter att anläggningens utsläppsvärden har stabiliserats.

c)   CO2

Koldioxidutsläppen från icke förnybara källor får inte överskrida 1 500 kg per ADT tillverkat papper, inklusive utsläpp från elproduktionen (oavsett om denna sker på produktionsstället eller inte).

De bränslen som används för att omvandla mjukpapperet till en produkt och vid transport för att distribuera denna produkt, massor eller annat råmaterial ska inte ingå i beräkningarna.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla detaljerade beräkningar som visar att produkten uppfyller detta kriterium, samt kompletterande dokumentation.

Den sökande ska redovisa uppgifter om kolidoxidutsläppen till luft. Denna redovisning ska omfatta alla icke förnybara bränslen som används vid massa- och papperstillverkningen, dvs. även utsläpp i samband med elproduktionen (oavsett om den sker på produktionsstället eller inte).

Följande utsläppsfaktorer ska användas vid beräkningen av koldioxidutsläppen från bränslen:

Tabell 2

Bränsle	Koldioxidutsläpp	Enhet
Kol	95	g CO2, fossil/MJ
Råolja	73	g CO2, fossil/MJ
Eldningsolja, klass 1	74	g CO2, fossil/MJ
Eldningsolja, klass 2–5	77	g CO2, fossil/MJ
LPG (gasol)	62,40	g CO2, fossil/MJ
Naturgas	56	g CO2, fossil/MJ
El från nätet	400	g CO2, fossil/kWh

Vad gäller el från nätet ska det värde som anges i tabellen ovan (genomsnittligt värde för Europa) användas, såvida inte sökanden inkommer med dokumentation som gör det möjligt att fastställa att el från förnybara källor enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG (2) används, varvid sökanden kan utesluta den förnybara elen från beräkningen.

2.   Energianvändning

Den totala energiförbrukningen vid tillverkning av mjukpappersprodukten ska beräknas som summan av elförbrukningen vid pappersmasse- och mjukpapperstillverkningen och får inte överstiga följande gränsvärden: 2 200 kWh el per ADT tillverkat papper.

Sökanden ska beräkna den totala eltillförseln vid tillverkning av pappersmassa och mjukpapper, inklusive el som används för avsvärtning av pappersavfall som används för tillverkning av returpapper.

Beräkningen av el omfattar inte den energi som förbrukas vid transport av råmaterial eller vid omvandling och förpackning.

Med el avses nettomängden tillförd energi som kommer från nätet och från intern elproduktion mätt som elkraft. El som används för behandling av spillvatten och luftrening behöver inte beaktas.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla detaljerade beräkningar som visar att produkten uppfyller detta kriterium, samt all kompletterande dokumentation. De uppgifter som rapporteras ska därför omfatta hela elförbrukningen.

3.   Fibrer – Hållbart skogsbruk

a)

Massa- och papperstillverkare (eller -tillverkarna) ska ha en policy för hållbar anskaffning av trä och fibrer och ett system för att spåra och verifiera träets ursprung och för att spåra det från skogen till den första mottagningspunkten. Ursprunget för alla nyfibrer ska dokumenteras. Massa- och papperstillverkaren måste garantera att allt trä och alla fibrer kommer från lagliga källor. Träet och fibrerna får inte komma från skyddade områden eller områden som är under utredning för att eventuell utses till skyddade områden, gammelskog och skogar med högt bevarandevärde som finns definierade i nationella intressenternas förfaranden, såvida inte inköpen tydligt ligger i linje med nationella bevarandebestämmelser.

b)

Fiberråvaran i papperet kan vara returfiber eller nyfiber. 50 % av alla nyfibrer måste emellertid härstamma från hållbart brukade skogar som har certifierats enligt oberoende certifieringssystem från tredje part och som uppfyller de kriterier som finns angivna i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen och dess vidareutveckling. Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla tillräcklig dokumentation från pappersleverantören, i vilken typ, mängd och exakt ursprung för de fibrer som används i massa- och papperstillverkningen anges. Om nyfibrer från skogar används ska sökanden tillhandahålla lämpliga intyg från pappers-/massaleverantören som visar att certifieringssystemet uppfyller de krav som anges i punkt 15 i rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen på ett korrekt sätt.

4.   Farliga kemiska ämnen

a)   Klor

Klorgas får inte användas som blekmedel. Detta krav gäller inte vid tillverkning och användning av klordioxid.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla ett intyg från massatillverkaren att klorgas inte har använts som blekmedel. Observera: Detta krav gäller även blekning av returfiber. Det accepteras emellertid att fibrerna under sin tidigare livscykel kan ha blekts med klorgas.

b)   APEO

Alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat får inte tillsättas till rengöringskemikalier, kemikalier för avsvärtning, skumdämpare, dispergeringsmedel eller beläggningar. Alkylfenolderivat definieras som ämnen som avspaltar alkylfenoler under nedbrytning.

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören ska tillhandahålla relevanta intyg om att alkylfenoletoxilater eller andra alkylfenolderivat inte har tillsatts till dessa produkter.

c)   Ytaktiva ämnen i avsvärtningsberedningar för returfiber

Om ytaktiva medel används i kvantiteter som överstiger 100 g/ADT (summan av alla ytaktiva ämnen som används i samtliga avsvärtningsberedningar för returfiber) ska varje ytaktivt ämne vara lätt biologiskt nedbrytbart. Om sådana ytaktiva ämnen används i kvantiteter som understiger 100 g/ADT, ska varje ytaktivt ämne antingen vara lätt eller fullständigt biologiskt nedbrytbart (se nedan för testmetoder och tröskelvärden).

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören ska intyga att produkten uppfyller detta krav, samt tillhandahålla säkerhetsdatablad eller testrapporter för varje ytaktivt ämne där testmetod, gränsvärde och slutsats framgår. Följande testmetoder och tröskelvärden ska användas: Biologiskt lättnedbrytbart: OECD 301 A–F (eller motsvarande ISO-standarder), som visar att ämnet brutits ned med minst 70 % inom 28 dagar för 301 A och E, och med minst 60 % för 301 B, C, D och F. Fullständig biologisk nedbrytbarhet: OECD 302 A–C (eller motsvarande ISO-standarder (3), som visar att ämnet brutits ned (inbegripet adsorption) med 70 % inom 28 dagar för 302 A och B, och med minst 60 % för 302 C.

d)   Biocider

De aktiva komponenterna i biocider eller biostatiska produkter som används för bekämpning av slembildande organismer i fiberinnehållande cirkulationsvattensystem får inte vara potentiellt bioackumulerbara.

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören ska intyga att produkten uppfyller detta krav, samt tillhandahålla säkerhetsdatablad eller testrapporter där testmetod, gränsvärde och slutsats framgår. Följande testmetoder och tröskelvärden ska användas: OECD 107, 117 eller 305 A–E.

e)   Våtstyrkemedel

Det är inte tillåtet att använda våtstyrkemedel innehållande mer än 0,7 % av de organiska klorföreningarna epiklorhydrin (ECH), 1,3-diklor-2-propanol (DCP) och 3-monoklor-1,2-propandiol (MCPD), beräknat som summan av de tre komponenterna och i förhållande till våtstyrkemedlets torrhalt.

Våtstyrkemedel som innehåller glyoxal får inte användas vid tillverkning av miljömärkt mjukpapper.

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören ska tillhandahålla intyg som visar att halten av epiklorohydrin (ECH), 1,3-dikloro-2-propanol (DCP) och 3-monoklor-1,2-propandiol (MCPD), beräknat som summan av de tre komponenterna och i förhållande till våtstyrkemedlets torrhalt, inte är högre än 0,7 %.

f)   Mjukgörare, lotioner, doftämnen och tillsatser av naturligt ursprung:

Beståndsdelarna eller beredningarna/blandningarna i mjukgörare, lotioner, doftämnen och tillsatser av naturligt ursprung får inte klassificeras som farliga för miljön, allergiframkallande, cancerframkallande eller mutagena med riskfraserna R42, R43, R45, R46, R50, R51, R52 eller R53 (eller kombinationer av riskfraser) i enlighet med rådets direktiv 67/548/EEG (4) eller Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG (5) och dess ändringar. Ämnen/doftämnen. för vilka det enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/15/EG (6) (sjunde ändringen av direktiv 76/768/EEG, bilaga III, del I) krävs att doftämnet måste anges på en produkt/förpackning, får inte användas i den miljömärkta produkten (koncentrationsgräns 0,01 %).

Varje ingrediens som tillsätts till produkten som ett doftämne måste har tillverkats, hanterats och använts i enlighet med International Fragrance Associations praxis.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en förteckning över mjukgörare, lotioner och tillsatser av naturligt ursprung som har tillsatts till mjukpappersprodukten samt intyga att kriteriet uppfylls för var och en av de tillsatta beredningarna.

Doftämnestillverkaren ska lämna ett intyg till det behöriga organet om att alla delar i detta kriterium är uppfyllda.

5.   Produktsäkerhet

Produkter som tillverkas av returfibrer eller en blandning av returfibrer och nya fibrer ska uppfylla följande hygienkrav:

Mjukpapperet får inte innehålla högre halter än nedan av följande ämnen: Formaldehyd: 1 mg/dm2 i enlighet med testmetoden EN 1541. Glyoxal: 1,5 mg/dm2 i enlighet med testmetoden DIN 54603. PCB: 2 mg/dm2 i enlighet med testmetoden EN ISO 15320.

Alla mjukpappersprodukter måste uppfylla följande krav: Slembekämpningsmedel och antimikrobiella ämnen: Ingen tillväxthämmande effekt för mikroorganismer i enlighet med testmetod EN 1104. Färgämnen och optiska vitmedel: Ingen avfärgning i enlighet med testmetod EN 646/648 (nivå 4 krävs). Färgämnen och tryckfärg: — Färgämnen och tryckfärg som används vid tillverkningen av mjukpapper får inte innehålla azo-ämnen som kan avspalta någon av de aminer som anges i tabell 3. — Färgämnen och tryckfärg som används vid tillverkningen av mjukpapper får inte vara baserade på Cd eller Mn.

Tabell 3

Färgämnena får inte avge följande aminer enligt Europeiska parlamentets och rådets direktiv 2002/61/EG  (7)

Amin	CAS-nummer
4-amino-bifenyl	92–67–1
bensidin	92–87–5
4-klor-o-toluidin	95–69–2
2-naftylamin	91–59–8
o-aminoazotoluen	97–56–3
2-amino-4-nitrotoluen	99–55–8
p-kloranilin	106–47–8
2,4-diaminoanisol	615–05–4
4,4′-diaminodifenylmetan	101–77–9
3,3′-diklorbensidin	91–94–1
3,3′-dimetoxibensidin	119–90–4
3,3′-dimetylbensidin	119–93–7
3,3′-dimetyl-4,4′-diamino-difenylmetan	838–88–0
p-kresidin	120–71–8
4,4′-metylen-bis(2-kloranilin)	101–14–4
4,4′-oxidianilin	101–80–4
4,4′-tiodianilin	139–65–1
o-toluidin	95–53–4
2,4-diaminotoluen	95–80–7
2,4,5-trimetylanilin	137–17–7
o-anisidin	90–04–0
2,4-xylidin	95–68–1
4,6-xylidin	87–62–7
4-aminoazobensen	60–09–3

Bedömning och kontroll: Sökanden eller kemikalieleverantören ska tillhandahålla ett intyg om att produkten uppfyller detta krav.

6.   Avfallshantering

Alla tillverkare av massa, papper och bearbetade mjukpappersprodukter ska förfoga över ett system för behandling av avfall och restprodukter som uppstår vid produktionsanläggningarna. Systemet bör dokumenteras eller förklaras i ansökningshandlingen och bör åtminstone omfatta metoder för att

—	skilja ut och återvinna material från avfallsflödet,

—	skilja ut material för andra syften, till exempel förbränning för att generera processånga, eller användning inom jordbruket,

—	hantera farligt avfall.

Bedömning och kontroll: Sökanden ska tillhandahålla en beskrivning av avfallshanteringen för anläggningarna i fråga och intyga att kriteriet uppfylls.

7.   Användbarhet

Produkten ska vara ändamålsenlig.

8.   Konsumentupplysning

Ruta 2 i miljömärket ska innehålla följande text:

—	Användning av hållbara fibrer.

—	Låga förorenande utsläpp i luft och vatten.

—	Låga utsläpp av växthusgaser och låg energiförbrukning.

Tillverkaren ska också antingen ange minsta procentandel returfibrer och/eller ange procentandelen certifierade fibrer bredvid miljömärket.

---

(1)  ADT = ton lufttorkad massa (air dry tonne). Med ADT menas 90 % torrhalt för massan. Den verkliga torrhalten för papperet är normalt omkring 95 %. I beräkningarna ska referensvärdena för massorna justeras så att de motsvarar papperets torrfiberhalt, vilken normalt är mer än 90 %

(2)  EGT L 283, 27.10.2001, s. 33.

(3)  Till exempel standarden EN ISO 14593:1999 – Vattenundersökningar – Bestämning av fullständig aerob bionedbrytbarhet av organiska föreningar i ett akvatiskt medium – Metod genom analys av oorganiskt kol i ett förslutet kärl (CO2 headspace test). Adaptering ska inte tillämpas. Principen om en tiodagarsgräns ska inte heller tillämpas (referensmetod) på grundval av kommissionens förordning (EG) nr 907/2006 av den 20 juni 2006 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 648/2004 om tvätt- och rengöringsmedel för att anpassa bilagorna III och VII (EUT L 168, 21.6.2006, s. 5).

(4)  EGT 196, 16.8.1967, s. 1.

(5)  EGT L 200, 30.7.1999, s. 1.

(6)  EUT L 66, 11.3.2003, s. 26.

(7)  EGT L 243, 11.9.2002, s. 15.