This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62011CN0613
Case C-613/11: Action brought on 30 November 2011 — European Commission v Italian Republic
Mål C-613/11: Talan väckt den 30 november 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
Mål C-613/11: Talan väckt den 30 november 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
EUT C 32, 4.2.2012, p. 16–16
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
4.2.2012 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 32/16 |
Talan väckt den 30 november 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Italien
(Mål C-613/11)
2012/C 32/29
Rättegångsspråk: italienska
Parter
Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: B. Stromsky och D. Grespan)
Svarande: Republiken Italien
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
|
— |
fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2 och 5 i kommissionens beslut 2008/92/EG av den 10 juli 2007 om en statlig stödordning som Italien inrättat för sjöfartsnäringen på Sardinien (delgivet den 11 juli 2007 och offentliggjort i EUT L 29 av den 2 februari 2008, s. 24) och enligt EUF-fördraget genom att inte inom den föreskrivna fristen vidta samtliga åtgärder som är nödvändiga för att återkräva det statliga stöd som genom nämnda beslut fastställts vara olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden, och |
|
— |
förplikta Italien att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Den frist inom vilken beslut 2008/92 skulle ha genomförts löpte ut den 11 september 2007.
Den dagen hade Republiken Italien fortfarande inte fullständigt återkrävt de stöd som genom nämnda beslut fastställts vara olagliga och inte informerat kommissionen om återkrävandet av stöden. De rättsliga och praktiska svårigheter som Italien har åberopat för att rättfärdiga förseningen avseende genomförandet av nämnda beslut är dessutom inte av den karaktären att de innebär ett absolut hinder för verkställighet i överensstämmelse med domstolens praxis, och Italien har aldrig åberopat ett sådant absolut hinder.
Dessutom anser kommissionen att Italien informerade kommissionen för sent om utvecklingen av det nationella förfarandet för genomförande av beslutet och att Italien därigenom åsidosatte informationsskyldigheten som föreskrivs i det aktuella beslutet och som följer av principen om lojalt samarbete.