28.1.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/63

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas”

KOM(2011) 121 slutlig – 2011/0058 (CNS)

2012/C 24/12

Föredragande: Joachim WUERMELING

Den 6 april 2011 beslutade rådet att i enlighet med artikel 115 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas”

KOM(2011) 121 slutlig – 2011/0058 (CNS).

Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 4 oktober 2011.

Vid sin 475:e plenarsession den 26–27 oktober 2011 (sammanträdet den 26 oktober 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 137 röster för, 22 röster emot och 15 nedlagda röster.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   EESK stöder planerna på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, som kommittén anser vara ett stort och viktigt steg för inre marknaden. Fullbordandet av inre marknaden kräver en mer långtgående harmonisering av bolagsbeskattningen.

1.1.1   Kommissionens direktivförslag är fördelaktigt, eftersom i och med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Totalt sett ger de föreslagna bestämmelserna möjlighet att ta ut bolagsskatt som motsvarar de ekonomiska resultaten, att undvika snedvridningar och att förebygga att reglerna kringgås. Direktivförslaget kräver dock ytterligare konkretisering av detaljerna och vissa ändringar.

1.1.2   De flesta inom EU kan minskas eller helt undanröjas med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Det handlar till exempel om begränsningen av gränsöverskridande förlustutjämning, komplicerad beräkning av internprissättning och dubbelbeskattning samt olika behandling av driftsställen och dotterbolag, inom EU och beroende på om de befinner sig innanför eller utanför de nationella gränserna.

1.1.3   EESK väntar sig att direktivförslaget redan på medellång sikt kan leda till en avsevärd för företagen, och en minskning av de administrativa kostnaderna för medlemsstaterna.

1.1.4   En gemensam konsoliderad bolagsskattebas innebär att . Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas påverkas inte längre företagens beslut av skattemässiga avvägningar. Den gemensamma skattebasen främjar därigenom rättvis och långsiktigt hållbar konkurrens och påverkar positivt.

1.2   EESK att det finns , en begränsning av möjligheterna att utforma beskattningen, minskade skatteintäkter eller andra oförutsedda konsekvenser. Framför allt finns det en risk för att EU med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för 27 medlemsstater i en starkt konkurrenskraftig global ekonomi i snabb förändring inte har de strukturer som krävs för att snabbt reagera på globala skatteändringar eller åtgärdspaket (exempelvis för FoU), vilket skulle kunna leda till en förlust av utländska direktinvesteringar.

1.2.1   Farhågorna om inskränkt skattesuveränitet och minskade skatteinkomster måste beaktas också inom ramen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Vid en tidpunkt när de offentliga finanserna i EU är utsatta för ett hårt tryck är det mycket viktigt att medlemsstaterna inte utsätts för onödiga negativa effekter på sina inkomster och att de kan förutsäga effekterna på de nationella räkenskaperna. för den andel av skattebasen som tillfaller dem. Åtgärder inom den ekonomiska politiken vad gäller beskattningsbestämmelser för den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen måste emellertid vidtas på EU-nivå. Man är mycket orolig för att detta kommer att leda till att EU blir mindre flexibelt och konkurrenskraftigt i konkurrensen om utländska direktinvesteringar, vilket kommer att leda till att investeringarna går förlorade till länder som Schweiz eller Singapore.

1.2.2   Om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att innebära med avseende på företagens val av lokaliseringsort, och i så fall hur stor en sådan påverka skulle vara, är emellertid svårt att bedöma, eftersom företagsbeskattningen endast utgör en av flera viktiga faktorer för företagens beslut. därför .

1.2.3   Bolagsskattebasen är bredare än genomsnittet i medlemsländerna för närvarande. Det leder inledningsvis till högre skatteintäkter. Däremot kan gränsöverskridande förlustutjämning innebära lägre skattetryck. I genomsnitt kommer skillnaderna under ett antal år troligtvis att jämna ut sig, och man behöver av skatteunderlaget i enskilda medlemsstater, menar kommittén.

1.2.4   EESK anser att . Kommittén ställer sig därför bakom den möjlighet som fastställs i direktivförslaget om att medlemsstaterna bör anpassa skattesatserna så att skattetrycket varken ökar eller minskar.

1.2.5   I den debatt som nu förs står av naturliga skäl skattepolitiska och skattesystemrelaterade frågor i förgrunden. EESK rekommenderar Europaparlamentet och medlemsstaterna att i sin sammanlagda bedömning också beakta de som en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innebär för medlemsstaterna genom att skapa friare och rättvisare skattemässiga konkurrensvillkor.

1.2.6    blir med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Kommittén tror inte att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att undanröja betydelsen av nationella skattesatser för företagens lokaliseringsbeslut – även efter införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer nämligen medlemsstaternas skattesatser att variera. I den nuvarande skattekonkurrensen handlar det i huvudsak om en omflyttning av vinster och förluster mellan medlemsstater som är lågt eller högt beskattade i förhållande till varandra. Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle skattekonkurrensen koncentreras till de faktorer som beaktas i formeln för fördelning av skattebasen.

1.3    i olika medlemsstater (”konsolidering”) av EESK som kärnan i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Endast genom konsolideringen kan det nuvarande problemet med internprissättning undanröjas, EU-omfattande skatteneutrala omstruktureringar möjliggöras och dubbelbeskattning undvikas. Konsolideringen utgör den viktigaste ekonomiska fördelen med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, och därför bör den gemensamma skattebasen redan från början innehålla denna beståndsdel.

1.4   Med tanke på användningsområdet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas anser EESK inte längre att användningen av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör vara obligatorisk omedelbart, utan i inledningsskedet. På lång sikt bör emellertid en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bli obligatorisk, till en början över ett visst tröskelvärde, eftersom fortsatt frivillig användning skulle orsaka långsiktiga avsevärda administrativa bördor för medlemsstaterna, då de nu befintliga nationella bolagsskattesystemen även fortsättningsvis skulle behöva användas vid sidan av det nya systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

1.5   EESK välkomnar att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen enligt förslaget kan användas av och oavsett om företagen har gränsöverskridande eller enbart nationell verksamhet. erbjuder en gemensam konsoliderad bolagsskattebas eftersom de efterlevnadskostnader som är förknippade med gränsöverskridande verksamhet minskas avsevärt. Detta gäller emellertid inte för de många små och medelstora företag som inte beskattas som bolag eftersom de är handelsbolag eller enmansföretag.

1.6   EESK ser positivt på de principiella möjligheterna att använda undantagandemetoden för att undvika dubbelbeskattning av inkomster som förvärvats utanför EU. En anser EESK

1.7   Med tanke på de enskilda bestämmelserna finns i vissa fall ett avsevärt . Detta krävs för att och därmed också användningen av de . Särskilt saknas definitioner, och rättsliga begrepp konkretiseras inte i tillräcklig omfattning. Detta äventyrar enhetligheten i tillämpningen.

1.8   Införandet av (”One-stop-shop”) för fastställandet av skattebasen är enligt kommittén , framför allt för små och medelstora företag, för att förenkla skatteförfarandena och se till att tillämpningen av bestämmelserna blir enhetlig i förhållande till de skattepliktiga. Detta förutsätter dock bättre administrativt samarbete mellan medlemsstaterna, vilket är obefintligt i dag, i synnerhet när det gäller automatisk överföring av information om konsolideringsgrunden. EESK noterar emellertid att det finns ett stort utrymme för tvister mellan de nationella behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och den centrala skattemyndigheten avseende kraven på ett utlåtande av den behöriga myndigheten, intäktsrevisioner och frågor som rör fördelningsnyckeln.

1.9   EESK anser att Europeiska kommissionen ytterligare bör överväga det föreslagna fördelningssystemet. Det nuvarande förslaget, där man fäster lika stor vikt vid försäljningen enligt destination som vid tillgångar och sysselsättningsnivå, kan gynna större konsumerande medlemsstater bara på grund av deras storlek, och att man så gott som helt utesluter immaterialrätter innebär att systemet bygger på en förlegad bild av den moderna europeiska ekonomin och skulle varken främja eller stödja utvecklingen av en smart ekonomi.

1.10   Om två eller fler medlemsstater planerar att harmonisera beräkningen av bolagsskattebasen i mellanstatligt samarbete främjar detta enligt EESK den skatterättsliga konvergensen. Sådana initiativ måste dock konstrueras så att inga nya hinder för den europeiska harmoniseringen skapas och så att man inte försöker föregripa ett projekt som omfattar hela EU.

2.   Förslagets innehåll och bakgrund

2.1   Den 16 mars 2011 antog kommissionen ett förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB) (KOM(2011) 121/4; IP/11/319). För närvarande måste företagen beräkna skattebasen med utgångspunkt i bestämmelser i upp till 27 olika nationella system. Detta leder till avsevärda administrativa utgifter, framför allt för små och medelstora företag, och till konkurrenssnedvridning på inre marknaden.

2.2   Med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör för fullbordandet av inre marknaden inom EU kunna undanröjas eller åtminstone minska.

—	De administrativa kostnaderna för beräkningen av skatten (”kostnaderna för efterlevande av skattereglerna”) kommer att minska avsevärt.

—	Den komplicerade beräkningen av internprissättningen inom ett företag faller bort eftersom beskattningsförfarandet är detsamma överallt.

—	Gränsöverskridande förluster kan kvittas.

—	Problemet med dubbelbeskattning kommer att lösas på ett enhetligt sätt i hela EU.

2.3   Enligt kommissionens uppskattning kan företagen i EU med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas spara cirka 700 miljoner euro i efterlevandekostnader, ytterligare 1,3 miljarder euro genom konsolidering och upp till 1 miljard euro i samband med gränsöverskridande verksamhet. Dessutom bör en gemensam konsoliderad bolagsskattebas göra EU attraktivare för utländska investerare.

2.4   Så som direktivet är upplagt är det i slutändan medlemsstaternas beslut om skattesatsernas storlek som avgör om införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kommer att inverka negativt på skatteinkomsternas storlek. Enligt Europeiska kommissionens modellberäkningar förväntas inga negativa inkomsteffekter på flera år, bl.a. för att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen är bredare än om man följer de nationella bestämmelserna.

2.5   I händelse av gränsöverskridande förlustutjämning kommer emellertid att tendera att minska. En minskning av efterlevandekostnaderna och bättre villkor för investerare från tredjeländer borde åtminstone delvis kompensera detta.

2.6    är bestämmelserna om användningsområdet, om beräkningen av skatteunderlaget, om gränsöverskridande vinstkvittning (”konsolidering”), om fördelningen av skatteinkomsterna mellan medlemsstaterna samt om en enda kontaktpunkt för företagen.

2.7    inskränker sig till juridiska personer som är bolagsskattepliktiga i EU. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen har alltså ingen tillämpning på handelsbolag, fysiska personer eller investeringsfonder.

2.8   De berörda bolagen har rätt att välja att beskattas med utgångspunkt i en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (art. 6 i direktivförslaget). Det valet gäller sedan i fem år till en början, och därefter i perioder om tre år (art. 105 i direktivförslaget).

2.9   Direktivförslaget innehåller alla bestämmelser för en beräkning av Det finns ingen hänvisning till något särskilt regelverk för redovisningen, men principerna i de handelsrättsliga IFRS-standarderna omnämns i enskilda bestämmelser. Den beskattningsbara inkomsten fastställs med utgångspunkt i resultaträkningen och motsvarar internationell vedertagen praxis.

2.10   De som väljer en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan . Dessa möjligheter är för närvarande begränsade eller obefintliga, något som utgör en avsevärd skatterättslig nackdel för dotterbolag i andra länder än det där moderbolaget har sitt säte.

2.11   Vad gäller personer omfattar tillämpningsområdet i princip alla koncerner inom EU, samt alla driftställen inom EU. Dotterbolag inräknas om moderbolaget har mer än 50 % av samtliga röster och mer än 75 % av kapitalet. Till det materiella tillämpningsområdet hör alla inkomster från koncernens företag. Det territoriella tillämpningsområdet begränsas till Europeiska unionen.

2.12   Den vinst som beräknats efter de enhetliga reglerna kommer på motsvarande sätt att fördelas med utgångspunkt i företagets (ekonomiska) verksamhet i de olika medlemsstaterna (på grundval av arbetskraft, tillgångar och försäljning). Fördelningen sker enligt en formel som baseras på tre värdeskapande faktorer (arbetskraft, tillgångar och försäljning) Särskilda omständigheter (t.ex. för finansinstitut och försäkringsföretag i finanssektorn) beaktas genom en anpassning av faktorerna. I varje medlemsstat fastställs den konkreta skattenivån genom att en nationell skattesats tillämpas på den andel av vinsten som tillfaller landet.

3.   Allmänna kommentarer

3.1   EESK på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som en viktig åtgärd för att komma till rätta med skattehindren på den inre marknaden. Dubbelbeskattning bortfaller, olika behandling av driftsställen undanröjs, gränsöverskridande förluster kan utjämnas och problemet med internprissättning försvinner.

3.2   EESK har redan tidigare efterlyst friare och rättvisare konkurrensvillkor för att främja gränsöverskridande verksamhet, även när det gäller skatterättsliga frågor (1). Kommittén yttrade sig senast ingående om ämnet ”Införande av en konsoliderad beskattningsgrund för företag som bedriver verksamhet i EU” (2) den 14 februari 2006. .

3.3   De belägg som kommissionen lägger fram är emellertid motstridiga. I konsekvensanalysen anförs som exempel en undersökning utförd av Deloitte som visar att efterlevnadskostnaderna ifall en multinationell koncern etablerar ett nytt dotterbolag i en annan medlemsstat kan sjunka med över 60 %, och i en undersökning utförd av Price Waterhouse Cooper av ett urval av etablerade multinationella koncerner beräknas efterlevnadskostnaderna endast minska med 1 %. I en annan studie som utfördes av Ernst and Young beräknades efterlevnadskostnaderna öka med 13 % som ett resultat av extrakostnaderna för beredning och handläggning av skattedeklarationerna och den därmed sammanhängande skatteadministrationen som skulle uppväga de väntade kostnadsbesparingarna till följd av det minskade behovet av internprissättning. Skattemyndigheternas administrativa kostnader kommer att öka på grund av behovet av ett nationellt system vid sidan av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen.

3.4   Direktivförslaget innebär för företagen en och för medlemsstaterna en minskning av de administrativa kostnaderna, även om övergången till en början kommer att medföra kostnader.

3.5   EESK anser att . För närvarande fattas affärsmässiga beslut inom EU inte enbart på basis av konkurrensrelaterade kriterier. Snarare är ofta överväganden om ”skattemässig optimering” avgörande. Till exempel görs investeringar i forskning ofta i de fall då utgifterna är avdragsgilla, och riskfyllda aktiviteter genomförs där förlusterna kan dras av i beskattningen. Det strider mot grundtanken bakom den inre marknaden att affärsmässiga beslut fattas med beaktande av skattemässiga aspekter på ett sätt som snedvrider konkurrensen, och detta får negativa konsekvenser för tillväxten och skapandet av nya arbetsplatser.

3.6   EESK underskattar inte den som många har gett uttryck för, särskilt de nationella parlamenten i nio av medlemsstaterna (3), som anser att förslaget inte tar hänsyn till subsidiaritetsprincipen, att detta skulle leda till en inskränkning av den nationella suveräniteten, en begränsning av möjligheterna att utforma beskattningen, minskade skatteintäkter eller andra oförutsedda konsekvenser.

3.6.1   Det är riktigt att medlemsstaterna med finanspolitiska mål när det gäller företag som tillämpar en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom bolagsskattebasen fastställs på EU-nivå. Å andra sidan kan sådana åtgärder för att förbättra konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen därmed vidtas på EU-nivå, vilket får positiva följder för hela den inre marknaden, utan att det uppstår separata ramvillkor för enskilda företag.

3.6.2   På medellång och lång sikt kan den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen leda till en till särskilda platser till följd av nationella skattemässiga incitament. I själva verket är avsikten med bolagsskattebasen just att undvika en sådan snedvridning av konkurrensen som orsakas av skatterättsliga fördelar. EESK anser ändå att kommissionen bör undersöka dessa aspekter närmare inom ramen för en , så att EU-institutionerna och andra berörda aktörer bättre kan bedöma sådana konsekvenser.

3.7   I princip bevaras medlemsstaternas genom den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, eftersom medlemsstaterna fritt kan fastställa skattenivån på den egna andelen. Det är skattebasen, och inte skattesatsen, som harmoniseras genom den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Medlemsstaterna kan fortfarande fastställa de nationella skattesatserna utgående från de budgetpolitiska målen. Det kan emellertid bli fråga om en tillfällig sänkning av skatteintäkterna, som endast kan korrigeras genom en höjning av skattesatsen i framtiden.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Direktivförslaget innebär ett stort framsteg för kommissionen, men . Totalt sett gör de föreslagna reglerna det dock möjligt att ta ut bolagsskatt på basis av de ekonomiska resultaten, att undvika snedvridningar och att förebygga att reglerna kringgås.

4.2   EESK välkomnar att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen enligt direktivförslaget kan utnyttjas av , oberoende av om verksamheten är gränsöverskridande eller landsspecifik, och även om direktivförslaget framför allt riktar sig till företag eller koncerner med gränsöverskridande verksamhet. Det kommer emellertid också att underlätta den gränsöverskridande verksamheten i små och medelstora företag, eftersom bolagsskattebasen innebär avsevärda kostnadsfördelar i jämförelse med många av de nationella beskattningssystemen. För många små och medelstora företag, som inrättats i form av bolag, innebär alternativet med en bolagsskattebas fördelar. Detta gäller emellertid inte för de många små och medelstora enmansföretag och handelsbolag som inte beskattas som bolag.

4.3   Mot denna bakgrund insisterar kommittén inte längre på att det omedelbart ska bli obligatoriskt att tillämpa den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, utan förespråkar i inledningsskedet. På lång sikt bör emellertid den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen bli obligatorisk för företag med gränsöverskridande verksamhet – till en början då de passerar ett visst tröskelvärde. Fortsatt frivillig användning skulle nämligen orsaka varaktiga avsevärda administrativa bördor för medlemsstaterna, då de nu befintliga nationella bolagsskattesystemen även fortsättningsvis skulle behöva användas vid sidan av det nya systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

4.4   Sammanräkningen av koncernmedlemmarnas alla vinster och förluster (””) har en central roll vid avlägsnandet av skattehindren på den inre marknaden, och . Endast genom konsolideringen kan följande fördelar säkerställas: gränsöverskridande överföring av förluster, undvikande av problem med internprissättning, möjligheten till EU-omfattande skatteneutrala företagsstrukturer, undvikande av dubbelbeskattning och likabehandling av dotterbolag och driftställen inom EU. Konsolideringen bör därför stödjas utan förbehåll. Den är att föredra som en ”stor” lösning jämfört med en ”liten” lösning i form av en gemensam skattebas utan konsolidering.

4.5   Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasens tillämpningsområde fastställs på ett ändamålsenligt sätt genom definitionen av det . Fastställande av det personliga tillämpningsområdet på basis av formella kriterier har den fördelen att dessa kriterier är lätta att hantera och kontrollera och svårare att kringgå. Ur företagens synvinkel är kriterierna därmed genomförbara och rättssäkra. Detta gäller endast i begränsad utsträckning reglerna för inträde i och utträde ur koncernen. Den breda definitionen av det materiella tillämpningsområdet, enligt vilken alla inkomster ska inkluderas, är lämplig om man vill undvika avgränsningssvårigheter. Också det territoriella tillämpningsområdet, som omfattar Europeiska unionen, är ändamålsenligt. Ett bredare tillämpningsområde, som skulle innebära att de globala inkomsterna ska beaktas, skulle innebära mycket omfattande avstämningar eftersom det saknas globala skatteredovisningsregler.

4.6   Mot bakgrund av de konkreta ekonomiska omständigheterna anser EESK att det är mer ändamålsenligt att mellan medlemsstaterna på basis av mervärdesfaktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning än med hjälp av en beräkning av makroekonomiska nyckeltal.

4.6.1    Skattebetalarnas möjlighet att hänföra faktorer till en medlemsstat med lägsta möjliga skattesats begränsas kraftigt av det faktum att flera faktorer beaktas. Tillämpningen av alternativa fördelningsmetoder kräver tydliga avgränsningsbestämmelser och särskilda motiveringar. Dessa är nödvändiga till exempel inom finanssektorn (banker och försäkringsföretag) på grund av de specifika affärsmodellerna.

4.6.2   Det finns emellertid för att enskilda medlemsstater , varvid summan av de tilldelade andelarna blir större eller mindre än den verkliga totala inkomst som ska fördelas. Detta skulle leda till över- eller underbeskattning av den totala inkomsten. Kommissionen måste åtgärda detta genom att snarast utfärda genomförandeakter.

4.6.3   Vad gäller inom ramen för , behövs det en tydligare avgränsning mellan ekonomisk äganderätt och faktiskt utnyttjande, och man bör överväga hur immaterialrätten ska kunna inbegripas. När det gäller den tudelade är en fördelning enligt antalet anställda enkel och praktisk. Den kan dock visa sig problematisk, särskilt då anställda utför sitt arbete ”under kontroll av ett annat koncernföretag än det som avlönar dem och under det förstnämnda koncernföretagets ansvar”. En uppdelning av vinster utgående från faktorn arbetskraft kan, enligt undersökningar som gjorts, få negativa ekonomiska konsekvenser för arbetsmarknaden. Inbegripandet av sociala kostnader och pensionskostnader kan på grund av de varierande socialförsäkringssystemen i EU ge upphov till ytterligare konflikter mellan medlemsstaterna. är marknadsbaserad och skulle otillbörligen kunna gynna stora medlemsstater enbart på grund av deras storlek. Man bör överväga en strykning eller omviktning i fördelningsformeln.

4.7   Bolagsskattebasen är bredare än genomsnittet i medlemsländerna för närvarande. Det leder inledningsvis till högre skatteintäkter. Däremot kan gränsöverskridande förlustutjämning innebära lägre skattetryck. EESK anser att . Kommittén stöder därför den möjlighet som erbjuds i direktivförslaget, och som innebär att medlemsstaterna anpassar skattesatserna så att skattetrycket varken ökar eller minskar.

4.8   Det bygger på internationella standarder, framför allt på standarderna i 25 (av 27) medlemsstater. EESK anser att detta är lämpligt. Direktivförslaget innehåller inte någon hänvisning till IFRS handelsrättsliga regler för affärsredovisning, eftersom den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen representerar ett regelverk för självständig vinstberäkning i beskattningssyfte. IFRS-principerna, som har vidareutvecklats under den långvariga planeringen av bolagsskattebasen, återfinns emellertid i enskilda bestämmelser.

4.9   Vad gäller de enskilda bestämmelserna finns det i vissa fall ett . Detta är nödvändigt för att undvika en uppsplittring till följd av den nationella tillämpningen. Det , och konkreta juridiska begrepp används inte i tillräcklig utsträckning (t.ex. anläggningstillgångar eller anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde). Avsaknaden av detaljbestämmelser för enskilda sektorer, såsom i fråga om behandlingen av finansiella anläggningstillgångar eller otillräckliga detaljbestämmelser, såsom definitionen av en ekonomisk ägare, äventyrar en .

4.10   Införandet av en allmän i den aktuella formen kan ifrågasättas. Enligt direktivförslaget ska artificiella transaktioner som utförs enbart för att undvika skatt ignoreras vid beräkningen av skattebasen (artikel 80). Tillämpningen respektive tolkningen av en sådan allmän missbruksbestämmelse kommer att medföra avsevärda svårigheter, eftersom missbruk enligt EU-domstolens rättspraxis ska kunna påvisas i varje enskilt fall.

4.11   EESK välkomnar att man undviker genom att principiellt undanta dessa inkomster från skatt. På det här sättet omfattas EU-företag endast av beskattningen på den utländska marknaden. EESK kan inte förstå varför kommissionen föreslår att man ska frångå denna princip vid låga utländska skatter. Kommittén ifrågasätter i de fall då den utländska skattenivån är för låg, eftersom detta inte enbart skulle omfatta missbruk utan också normal affärsverksamhet.

4.12   EESK anser att möjligheten till avsättningar begränsas i alltför stor utsträckning.

4.12.1   Avsättningarna är begränsade till fall som uteslutande grundar sig på rättslig skyldighet. Detta utesluter . Detta kan, enligt EESK, inte motiveras ur ekonomiskt synvinkel eftersom det ekonomiska resultatet och därmed den beskattningsbara vinsten också begränsas av ekonomiska förmögenhetsskador.

4.12.2   Vad gäller avsättningar till följd av rättslig skyldighet bör för att dessa kommer att utnyttjas preciseras. Kriterierna för en trovärdig uppskattning har inte heller fastställts tillräckligt noga. Eftersom det saknas ett förtydligande förblir den detaljerade behandlingen av avsättningar för eventuella förluster oklar. Avsättningar för pensioner nämns inte heller i förslaget, men även dessa bör beaktas. I annat fall kommer bestämmelsen om självständig utvärdering att vara överspelad.

4.12.3   Direktivförslaget innehåller inget närmare förtydligande om som erkänns av EU-rätten, och inte heller någon delegering av genomförandebefogenheter till kommissionen. Det ingår endast en särskild bestämmelse om avdragsrätten för tekniska avsättningar för försäkringsföretag, där medlemsstaterna i fråga om utjämningsavsättningar ges möjlighet att välja om avdrag ska tillåtas eller inte.

4.12.4   Ytterligare detaljerade bestämmelser behövs framför allt för , för att man på lämpligt sätt ska kunna beakta de riskspecifika särdragen (mot bakgrund av finanskrisen). Det saknas i synnerhet detaljerade bestämmelser om behandlingen av derivat och leasing. Dessutom förefaller det nödvändigt att införa bestämmelser som antingen beaktar avdragsrätten i fråga om banktekniska avsättningar (generella bankrisker) eller en värdeminskning i fråga om finansiella tillgångar. Direktivet bör, i likhet med den särskilda bestämmelsen för försäkringssektorn, innehålla detaljerade bestämmelser för finanssektorn.

4.13   Det är lämpligt att inte låta själva bolagsskatten eller andra motsvarande skatter vara avdragbara. Emellertid måste förteckningen över nationella icke-avdragsgilla skatter enligt artikel 14 i bilaga III i direktivförslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kritiskt ses över än en gång. Till exempel kan försäkringsskatt, som inte kan dras av endast i fråga om skatt som uppbärs nationellt, inte jämföras med bolagsskatt. Om försäkringsskatt betalas på försäkringspremien och av försäkringsföretaget registreras som inkomst, bör denna också kunna dras av som en driftsutgift.

4.14   En fastställd förefaller vara lämpligt för att beskattningen ska bli rättvis och mot bakgrund av att ett fritt val skulle kunna medföra alltför stora möjligheter till egna bedömningar. Det är alltså inte oproblematiskt att man undantagsvis kan utnyttja överenskomna räntesatser.

4.15   I förslaget anges möjligheten till , vilket är tillfredsställande. Metoden med gruppavskrivning ger företagen möjlighet till internfinansiering. Med en avskrivningssats på endast 25 % skulle emellertid en stor del av avskrivningsbeloppet inte vara utjämnat förrän vid tidpunkten för ersättningsinvesteringen. Av den anledningen borde avskrivningsbeloppet för gruppavskrivning öka i motsvarande grad.

4.16   En begränsning av oplanerade avskrivningar till icke-avskrivningsbara anläggningstillgångar då en bestående värdeminskning kan påvisas inskränker möjligheterna till förlustvärdering alltför mycket. Dessutom saknas det en tydlig angivelse av vad som avses med en ”bestående värdeminskning”. Tillgångar vars avyttringsinkomster är skattefria är uteslutna från exceptionell avskrivning, exempelvis andelar i bolag. Detta kan innebära nackdelar för holding- och riskkapitalbolag.

4.17   Införandet av (”One-stop-shop”) för fastställandet av skattebasen är enligt kommittén lämpligt, framför allt för att förenkla skatteförfarandena för små och medelstora företag och se till att tillämpningen av bestämmelserna blir enhetlig gentemot skattebetalarna. Detta förutsätter dock bättre administrativt samarbete mellan medlemsstaterna, vilket är obefintligt i dag, i synnerhet vad gäller en effektiv kontroll av konsolideringsgrunden (företag, filialer och fasta driftsställen) som ändras varje år. En automatisk överföring av information måste bli normen, som i fallet med mervärdesskatten inom EU.

4.18   Det bör framhållas att all kommunikation med skattemyndigheterna ska ske mellan koncernens så kallade huvudskattebetalare och en anvisad huvudskattemyndighet. Detta skulle göra en samordning med olika nationella skattemyndigheter onödig. EESK välkomnar att den byråkrati som är förknippad med detta minskar för såväl de skattskyldiga som för skattemyndigheterna.

---

(1)  EESK:s yttrande ”Skattepolitiken i Europeiska unionen – Prioriteringar för de kommande åren” – EGT C 48, 21.2.2002, s. 73.

(2)  Förberedande yttrande på kommissionens begäran, EUT C 088, 14.4.2006, s. 48.

(3)  I enlighet med artikel 6 i Protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, lämnade de nationella parlamenten i Bulgarien, Irland, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Sverige, Nederländerna och Storbritannien motiverade yttranden till Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen.

---

---