27.9.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 353/41

—

med beaktande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (1),

—

med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2),

—

med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

—

med beaktande av kommissionens arbetsdokument Report on the implementation of the UN Convention on the Right of Persons with Disabilities (CRPD) by the European Union (rapport om Europeiska unionens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) (SWD(2014)0182),

—

med beaktande av den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport (3),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020 (4),

—

med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2013,

—

med beaktande av artiklarna 2, 9, 10, 19 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av artiklarna 3, 15, 21, 23 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (5),

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Som fullvärdiga medborgare har personer med funktionsnedsättning lika rättigheter och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv och full delaktighet i samhället.

B.

Det finns cirka 80 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU.

C.

Samstämmiga uppgifter från EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar att personer med funktionsnedsättning diskrimineras och hindras från att utöva sina rättigheter på lika villkor som andra.

D.

Personer med funktionsnedsättning är en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, och insatserna för att integrera dem på arbetsmarknaden utgör en av de största utmaningarna för social- och arbetsmarknadspolitiken.

E.

För att få till stånd en fullständig integrering och ett lika deltagande av personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att på alla nivåer av EU:s besluts-, genomförande- och tillsynsförfaranden, inklusive inom institutionerna, anamma ett människorättsbaserat synsätt på funktionsnedsättningar. Kommissionen måste ta vederbörlig hänsyn till detta i sina kommande förslag.

F.

EU:s byrå för grundläggande rättigheter uppger att 21 av de 28 medlemsstaterna fortfarande tillämpar restriktioner för ett fullständigt utövande av rättskapaciteten.

G.

Kommissionen lade 2008 fram ett förslag till EU-direktiv mot diskriminering men det är alltjämt blockerat i rådet.

H.

Principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen) handlar inte bara om diskriminering, utan är mycket mer långtgående än så. I principerna slås det nämligen fast att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut ska åtnjuta mänskliga rättigheter i ett inkluderande samhälle. Dessutom syftar principerna till att tillhandahålla nödvändigt stöd och bistånd för att göra det möjligt för familjer att bidra till att personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta sina rättigheter fullt ut och på ett likvärdigt sätt.

I.

EU har formellt ratificerat konventionen, som även har undertecknats av alla EU:s 28 medlemsstater och ratificerats av 25 av dem.

J.

Parlamentets utskott för framställningar tar varje år emot framställningar som handlar om att personer med funktionsnedsättning utsatts för diskriminering i samband med tillträde till arbetsmarknaden och verksamhet som egenföretagare och till offentlig service och utbildning.

K.

Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp, och den politik och de insatser som planeras till förmån för dem bör beakta denna bristande homogenitet samt det faktum att vissa grupper – såsom kvinnor, barn och enskilda individer med särskilt stort stödbehov – måste kämpa mot ytterligare svårigheter och flera olika former av diskriminering.

L.

Parlamentet måste ta hänsyn till att bestämmelserna i konventionen är minimistandarder som gör det möjligt för EU-institutionerna att gå längre än dem för att skydda personer med funktionsnedsättning och bekämpa diskriminering.

M.

Tillgång till jobb, i kombination med icke-diskriminering på arbetsplatsen, är en grundförutsättning för ett självständigt och oberoende liv. Sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år högre än 70 procent, men trots alla de program, initiativ och strategier som finns på EU-nivå är sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning lägre än 50 procent. Sysselsättningsgraden för kvinnor utan funktionsnedsättning är 65 procent, jämfört med 44 procent för kvinnor med funktionsnedsättning.

N.

Personer med funktionsnedsättning måste ha ett avlönat arbete för att kunna leva självständiga liv, och medlemsstaterna bör därför sträva efter att utöka tillträdet till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning så att de kan bidra till det samhälle de lever i. Medlemsstaterna bör vara skyldiga att ge inkluderande utbildning till alla barn med funktionsnedsättning, även dem med inlärningssvårigheter, så att de får en god utbildning redan i grundskolan. Målsättningen är att de ska kunna följa en undervisningsgång som är anpassad efter deras inlärningsförmåga och som, genom att ge dem en gedigen utbildningsbakgrund, kan hjälpa dem att göra karriär eller få ett bra jobb som i ett senare skede gör det möjligt för dem att leva självständiga liv.

O.

Funktionsnedsättning är ett begrepp som ständigt förändras och som formas av samspelet mellan personer med funktionsnedsättning och de faktorer, både i form av omvärldens attityder och hinder i den fysiska miljön, som hindrar dessa personer från att till fullo och i praktiken delta i samhället på lika villkor och med samma värdighet som andra.

P.

På grundval av artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser är det särskilt viktigt att beakta tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning under förberedandet och genomförandet av program som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Samma frågor bör beaktas när andra EU-fonder förbereds och genomförs.

Q.

I några medlemsstater ökar efterfrågan på sociala tjänster på grund av demografiska och samhälleliga förändringar, såsom ökad arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, och det finns även en bristande tillgång på tjänster av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättning, vilket gör det svårare för dessa personer att leva självständigt och integrerat och på lika villkor som andra.

R.

Den nuvarande EU-lagstiftningen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör genomföras och efterlevas bättre, så att tillgängligheten för alla personer med funktionsnedsättning i EU förbättras.

S.

Parlamentet ingår i EU:s ram för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med artikel 33.2 i konventionen.

T.

Flera organisationer i det civila samhället har lämnat in information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad kommittén) i samband med förteckningen över frågor.

U.

Kommissionen, som är en kontaktpunkt enligt artikel 33.1 i konventionen, har anförtrotts uppgiften att besvara de frågor som förs upp på förteckningen av kommittén.

V.

Parlamentet är det enda direktvalda EU-organ som företräder EU-medborgarna och är därför helt förenligt med Parisprinciperna, som fastställs i artikel 33 i konventionen.

1.

Europaparlamentet lovar kommittén att besvara de frågor som direkt ställs till parlamentet och uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta hänsyn till parlamentets synpunkter när den sammanställer sina svar till kommittén.

2.

Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet antog uppförandekoden utan att göra parlamentet delaktigt, vilket lett till att parlamentet har begränsade befogenheter när det gäller övervakningen av konventionen.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt samråda med alla relevanta institutioner och byråer – däribland parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, ombudsmannen och EU:s byrå för grundläggande rättigheter – när det gäller kommissionens svar till förteckningen över frågor.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in EU-ramen att formellt delta i den konstruktiva dialogen.

5.

Europaparlamentet påpekar att förslaget till EU-direktiv mot diskriminering syftar till att skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering i samband med socialt skydd, hälso- och sjukvård och (re)habilitering, utbildning och tillgång till och utbud av varor och tjänster, såsom bostäder, transporter och försäkringar. Parlamentet beklagar djupt att det inte gjorts några framsteg i rådet angående detta förslag och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att sträva efter att anta en gemensam ståndpunkt så snart som möjligt.

6.

Europaparlamentet konstaterar att bristen på uppdelade data och statistiska uppgifter för specifika grupper av personer med funktionsnedsättning utgör ett hinder för utformningen av en lämplig politik. Kommissionen uppmanas därför att samla in och sprida statistiska uppgifter om funktionsnedsättning, uppdelade på ålder och kön, för att övervaka situationen för personer med funktionsnedsättning i hela EU på relevanta områden i det dagliga livet och inte bara på sysselsättningsområdet.

7.

Europaparlamentet konstaterar att flera organisationer i det civila samhället har lämnat in information till kommittén beträffande förteckningen över frågor. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att fortsätta att utveckla en strukturerad dialog och att, som ett led i översynsprocessen, samråda och samarbeta med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, bland annat i samband med svaren till kommitténs förteckning över frågor och i samband med utarbetandet, genomförandet och övervakningen av EU:s politik på detta område.

8.

Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen att göra det utan dröjsmål.

9.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag till en europeisk tillgänglighetslag och att göra personer med funktionsnedsättning fullt delaktiga under hela lagstiftningscykeln. Det är viktigt att detta förslag omfattar alla politikområden när det gäller tillgängligheten till varor och tjänster för alla EU-medborgare och främjar ett självständigt liv och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt skapar en löpande, effektiv och oberoende övervaknings- och efterlevnadsmekanism.

10.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen inlemma de skyldigheter som följer av artikel 12 i konventionen och att, mer specifikt, lätta på eventuella restriktioner när det gäller dessa personers rätt att rösta och ställa upp i val.

11.

Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att påskynda sitt arbete med förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser, så att man kan komma överens om en gemensam ståndpunkt och ta vidare steg på väg mot att anta denna rättsakt och därigenom öka tillgången till handlingar, videor och webbplatser och skapa alternativa format och kommunikationsmedel.

12.

Europaparlamentet rekommenderar att EU-medel används till att främja tillgänglighet och e-tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främja en övergång från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg, utveckla sociala tjänster och hälsovårdstjänster av hög kvalitet och satsa på kapacitetsuppbyggnad för organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

13.

Europaparlamentet påminner om sina svar och åtgärder när det gäller förteckningen över de frågor som tagits upp i samband med EU:s inledande rapport inom ramen för översynen av konventionen:

14.

Europaparlamentet betonar vikten av ett utökat politisk samarbete inom EU-ramen med de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt rådets ovannämnda beslut. Aktörerna inom EU-ramen uppmanas eftertryckligen att avsätta de resurser som begärts för denna uppgift.

15.

Europaparlamentet gläder sig över att vissa ledamöter begärt att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar regelbundet ska utarbeta ett gemensamt betänkande som svar på kommitténs rekommendationer.

16.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.