23.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 343/97

(1)

Kommissionen är enligt artikel 8.5 i förordning (EG) nr 443/2009 skyldig att varje år bekräfta de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och de specifika utsläppsmålen för varje tillverkare av personbilar i unionen och för varje pool av tillverkare som har bildats i enlighet med artikel 7.7 i förordningen. På grundval av denna bekräftelse ska kommissionen fastställa om tillverkarna och poolerna har uppfyllt kraven i artikel 4 i förordningen. I de fall det står klart att en tillverkare eller en pool har misslyckats med att uppnå sina specifika utsläppsmål ska kommissionen enligt artikel 9.1 i förordningen ta ut en avgift för extra utsläpp genom individuella beslut som riktar sig till de berörda tillverkarna eller poolansvariga.

(2)

Enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 443/2009 är målen bindande för tillverkare och pooler från och med 2012. För kalenderåren 2010 och 2011 ska kommissionen beräkna de vägledande målen och i enlighet med artikel 8.6 i förordningen underrätta de tillverkare och pooler vars genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp överskrider deras vägledande mål. Eftersom målen för 2010 och 2011 kommer att vara vägledande för tillverkarna om vilken insats som krävs för att de ska uppnå sina obligatoriska mål för 2012 är det lämpligt att fastställa tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för 2010 och 2011 enligt de krav som anges i artikel 4 andra stycket i förordningen och endast beakta 65 % av de fordon som har de lägsta utsläppen för varje tillverkare.

(3)

De uppgifter som ska användas för beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och de specifika utsläppsmålen finns angivna i del C i bilaga II till förordning (EG) nr 443/2009 och är baserade på medlemsstaternas registreringar av nya personbilar under det föregående kalenderåret. Uppgifterna hämtas från de intyg om överensstämmelse som tillverkaren har utfärdat eller från dokumentation som innehåller motsvarande information i enlighet med artikel 3.1 i kommissionens förordning (EU) nr 1014/2010 av den 10 november 2010 om övervakning och rapportering av uppgifter om registrering av nya personbilar i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 (2).

(4)

Uppgifterna för 2010 överlämnades av merparten av medlemsstaterna till kommissionen före den 28 februari 2011, i enlighet med den tidsfrist som anges i artikel 8.2 i förordning (EG) nr 443/2009. Kommissionen hade dock inte tillgång till hela datamängden för alla medlemsstater förrän i mitten av april och först därefter gjordes en preliminär verifiering.

(5)

I de fall då det tydligt framgick av den inledande verifieringen att vissa uppgifter saknades eller uppenbart var oriktiga kontaktade kommissionen medlemsstaterna i fråga och korrigerade eller kompletterade uppgifterna efter att medlemsstaterna hade gett sitt samtycke. Om ingen överenskommelse kunde nås med en medlemsstat korrigerades inte de preliminära uppgifterna.

(6)

Den 29 juni 2011 offentliggjorde kommissionen i enlighet med artikel 8.4 i förordning (EG) nr 443/2009 de preliminära uppgifterna och underrättade 89 tillverkare om sina preliminära beräkningar av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen för 2010 och de specifika utsläppsmålen för respektive tillverkare. Tillverkarna ombads kontrollera uppgifterna och underrätta kommissionen om eventuella oriktigheter inom tre månader från mottagandet av meddelandet i enlighet med artikel 8.5 första stycket i förordningen.

(7)

Den 12 augusti offentliggjordes riktlinjer för anmälan om oriktigheter i uppgifterna om koldioxid från personbilar på kommissionens webbplats. I riktlinjerna anges hur en anmälan ska se ut och vilken information som tillverkarna måste lämna för att kommissionen ska kunna korrigera felen.

(8)

Femton tillverkare lämnade in anmälningar om fel innan tidsfristen på tre månader hade löpt ut. En tillverkare lämnade in en fullständig anmälan efter att tidsfristen hade löpt ut. Sju av de femton tillverkarna lämnade in anmälningar som innehöll detaljerad information om felen och motiveringar till de föreslagna korrigeringarna. De återstående åtta tillverkarna lämnade in översiktliga anmälningar som endast delvis uppfyllde kommissionens rekommendationer i fråga om anmälningarnas format och innehåll. Utöver de tillverkare som lämnade in anmälningar om fel informerade åtta tillverkare kommissionen om att uppgifterna innehöll fel utan att tillhandahålla någon ytterligare information eller bevis om felens karaktär eller orsakerna till felen.

(9)

När det gäller de 73 tillverkare som antingen inte anmälde några fel i datamängderna eller endast informerade kommissionen om fel i datamängderna utan att förse kommissionen med de uppgifter som den behöver, bör de preliminära uppgifterna och de preliminära beräkningarna av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och de specifika utsläppsmålen bekräftas utan några korrigeringar.

(10)

I de fall då tillverkare har tillhandahållit den information som krävs och bevis som stöder att det förekommer fel i datamängderna bör kommissionen ta hänsyn till dessa anmälningar och, där så är lämpligt, ändra de preliminära beräkningarna av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och de specifika utsläppsmålen.

(11)

Medlemsstaternas registreringsmyndigheter ansvarar ensamt för antalet registreringar som rapporteras till kommissionen. Eftersom tillverkarnas försäljningssiffror inte nödvändigtvis återspeglar det korrekta antalet registreringar för en bestämd medlemsstat under en viss tidsperiod, är det inte möjligt att ta hänsyn till några fel i antalet registreringar vid beräkningen av de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen. Endast fel som hänför sig till innehållet i datamängderna för de registrerade fordonen bör därför beaktas. I vissa fall har dock tillverkarna meddelat att registreringarna bör tillskrivas en annan tillverkare. Dessa ändringar bör återspeglas i de slutligt bekräftade datamängderna.

(12)

Det framgår av de fullständiga anmälningarna att tillverkarna kunde identifiera en del av datamängderna som korrekta och föreslå korrigeringar för de delar av datamängderna som kunde verifieras. Mellan 4 och 15 procent av datamängderna består dock av registreringar som hänför sig till oidentifierbara fordon vars värden, såsom koldioxidutsläpp eller vikt, inte kan verifieras av tillverkaren. Detta beror vanligtvis på att sådan information som krävs för att tillverkaren ska kunna identifiera enskilda fordon saknas, eller närmare bestämt identifikationskoden som består av typ, variant och version av fordonen i fråga. I ett fåtal fall kunde registreringarna tillskrivas en tillverkare, men nyckeluppgifter om koldioxidutsläpp och vikt saknades.

(13)

Kommissionen har kontrollerat de korrigeringar som tillverkarna har föreslagit tillsammans med de stödjande bevisen. I de fall då uppgifterna har korrigerats, antingen genom tillägg av ett värde som saknades eller genom ersättning av ett felaktigt värde för de registreringar som kan verifieras av tillverkaren, och de korrigerade värdena överensstämmer med värdena från referensdatakällorna, såsom uppgifter från dokumentationen för typgodkännande, är sådana korrigeringar motiverade. I de fall då en tillverkare har anmält fel men inte föreslagit några korrigeringar, trots att dessa fel skulle ha kunnat verifieras och korrigeras, och tillverkaren inte tydligt har kunnat visa att det inte gick att göra dessa korrigeringar inom den tre månader långa verifieringsperioden, ska ingen hänsyn tas till dessa fel i den slutliga beräkningen.

(14)

I de fall då registreringarna kan tillskrivas men inte verifieras av tillverkarna, bör de värden för koldioxidutsläpp och vikt som ingår i dessa registreringar alltjämt användas för att beräkna de genomsnittliga koldioxidutsläppen och de specifika utsläppsmålen. Det är dock nödvändigt att ta hänsyn till det faktum att tillverkarna inte kan verifiera dessa värden och säkerställa att medräkningen av dem inte har någon negativ inverkan på de slutliga värden som fastställts för tillverkarna i fråga. En felmarginal bör därför tillämpas på beräkningen för att återspegla tillverkarens individuella situation enligt beskrivningen och motiveringen i anmälan om fel. Närmare bestämt bör en felmarginal beräknas för de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen och den genomsnittliga vikten eftersom dessa två parametrar bestämmer avståndet till de specifika utsläppsmålen för respektive tillverkare, dvs. hur nära en tillverkare är att uppnå sitt specifika utsläppsmål.

(15)

Felmarginalen ska beräknas som skillnaden mellan avstånden till de specifika utsläppsmålen, där avstånden utgörs av skillnaden mellan det genomsnittliga utsläppsvärdet och det specifika utsläppsmålet beräknade inklusive respektive exklusive de registreringar som inte kan verifieras av tillverkarna. Oberoende av om skillnaden är positiv eller negativ bör felmarginalen alltid minska avståndet till målet för tillverkaren.

(16)

Om det finns registreringar för vilka värdena för koldioxidutsläpp eller vikt och identifikationskoden saknas ska ingen hänsyn tas till dessa registreringar i den slutliga beräkningen av de genomsnittliga utsläppen.

(17)

Eftersom dataverifieringen för 2010 är den första som utförs i enlighet med förordning (EG) nr 443/2009, är det lämpligt att undantagsvis även ta hänsyn till de anmälningar som inte innehöll all den information som kommissionen kräver för att kunna ta hänsyn till felen i full utsträckning. Felmarginalerna som ska tillämpas på de slutliga beräkningarna som avses i dessa anmälningar bör dock beräknas på grundval av kommissionens egen bedömning av antalet registreringar som inte kan verifieras av dessa tillverkare. Det är också lämpligt att vid bekräftelsen av uppgifterna för 2010 undantagsvis ta hänsyn till de anmälningar om fel som lämnades in strax efter att tidsfristen hade löpt ut.

(18)

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen från nya personbilar som registrerades under 2010, de specifika utsläppsmålen och skillnaden mellan dessa två värden bör bekräftas i enlighet med detta.

a)

Det specifika utsläppsmålet.

b)

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen, justerade med den relevanta felmarginalen där så är lämpligt.

c)

Skillnaden mellan de värden som anges i punkt a och b.

d)

De genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen för alla nya personbilar.

e)

Den genomsnittliga vikten för alla nya personbilar i unionen.