—

slå fast att förevarande talan kan tas upp till prövning, och

—

ogiltigförklara kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1336, om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av vissa polyvinylalkoholer med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 315, 2020, 29.9 2020).

1.

Första grunden: Åsidosättande av rättsregler och uppenbart oriktig bedömning vid fastställandet av unionsindustrin avseende polyvinylalkoholer, såtillvida att kommissionen bland de aktörer som verkar på en fri marknad inkluderade de aktörer som verkar på en reglerad marknad samt producenter som också var importörer. Dessa fel (a) medförde att bedömningen av skadan för unionsindustrin, som de facto består av en enda tillverkare, nämligen klaganden, blev ogiltig, (b) ledde till att tullar infördes som inte befrämjar fri konkurrens på unionsmarknaden utan snarare gynnar endast klaganden eller tredje land, (c) ledde till en otillräcklig bedömning av unionsindustrins alla övriga aktörers (tillverkare, importörer och användare) intressen som är oförenliga med tullarna, (d) innebar att förordningen står i strid med tidigare förordningar i vilka det angetts att produktionskapaciteten hos unionsindustrin var otillräcklig och där det angavs tullfria kvoter. Av samma skäl utgör den angripna förordningen maktmissbruk.

2.

Andra grunden: Genom den andra grunden görs gällande att den angripna förordningen är oförenlig med de principer som följer av artikel 102 FEUF och i andra hand att den förordningen är ett uttryck för ett uppenbart maktmissbruk. Förordningen får nämligen den följden att klaganden, som är den enda som är verksam på unionens fria marknad och som har ytterligare produktionskapacitet, ges en dominerande ställning på marknaden för polyvinylalkoholer. I förordningen beaktas inte den bevisning om den konkurrensbegränsande verksamhet som klaganden har gjort sig skyldig till varav följer att denne har vägrat att sälja polyvinylalkoholer av låg kvalitet till ett pris som är anpassat till de lägre produktionskostnaderna.

3.

Tredje grunden: Den tredje grunden avser att skälen i förordningen genom vilken tullarna införs innebär ett åsidosättande av artikel 296 FEUF och att de innehåller en uppenbart oriktig bedömning genom att kommissionen har underlåtit att dela upp unionsmarknaden mellan produkter av hög respektive låg kvalitet trots att den har konstaterat att det saluförs polyvinylalkoholer av olika kvalitet med olika produktionskostnader, målgrupp och pris. Dessa produkter av olika kvalitet kan inte likställas och är inte utbytbara. Som en följd av uppdelningen av marknaden borde kommissionen ha beslutat att polyvinylalkoholer av låg kvalitet inte ska omfattas av tullarna.

4.

Fjärde grunden: Den fjärde grunden avser Vinyl Acetate Monomer (VAM), vilket är den huvudsakliga råvaran vid tillverkning av polyvinylalkoholer. När kommissionen fastställde normalvärdet med avseende på fastställelsen av dumpningsmarginalen, underlät den att beakta avsaknaden av snedvridning av priserna på VAM från Kina, då dessa priser har anpassats efter priserna på den internationella marknaden. Kommissionen beaktade inte heller, vid fastställelsen av skademarginalen, de kinesiska exportörernas lägre kostnader som genom att de integreras vertikalt innebär en besparing med avseende på kostnaden för VAM.

5.

Femte grunden: Sökandena gör gällande att kommissionen har motiverat den angripna förordningen på ett felaktigt och motstridigt sätt i strid med artikel 296 FEUF varvid man bortsåg från metanolets inverkan vid fastställelsen av de kinesiska produktörernas kostnader. Följaktligen gjordes – vid fastställelsen av skademarginalen – inte den motsvarande anpassningen av exportpriserna med avseende på den kostnadsfaktorn.

6.

Sjätte grunden: Genom den sjätte grunden ifrågasätts den del av förordningen där kommissionen, med tillämpning av artikel 254 i rådets och Europaparlamentets förordning (EU) nr 952/2013, har accepterat ett undantag för import av polyvinylalkoholer avsedda för pappersindustrin i den mån undantaget a) inte har utsträckts till att omfatta annan slutanvändning som befinner sig i exakt samma situation som pappersindustrin och b) uteslutande tillämpas med avseende på blandningar av polyvinylalkoholer med undantag för ren import.

7.

Sjunde grunden: Sökandena gör för det sjunde gällande ett åsidosättande av artikel 296 FEUF, av skäl 12 och artikel 6.8 i grundförordningen, genom att kommissionen beslutade att inte beakta vissa argument endast av det skälet att de framförts av berörda parter och inte av de kinesiska exportörerna. Kommissionen införde därigenom på ett godtyckligt sätt principen att endast vissa kategorier av personer har rätt att ifrågasätta antagandet av en unionsförordning.

8.

Åttonde grunden: Den åttonde grunden avser åsidosättande av artikel 296 FEUF och artikel 19 i grundförordningen med avseende på tillgång till information. Kommissionen har samlat in en rad icke konfidentiella uppgifter som den underlåtit att göra tillgängliga för berörda parter, så att de sistnämnda inte beretts tillfälle att göra en bedömning av kommissionens motivering inom ramen för antagandet av den angripna förordningen.