—

Uttrycket ”fall som omfattas av straffrättsliga bestämmelser” i artikel 54.1 och 54.3 omfattar inte den situationen att de myndigheter som har utsetts av medlemsstaterna för att utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv vidtar en åtgärd – såsom åtgärden i det nationella målet – som består i att förbjuda en person att utöva verksamhet som styrelseledamot eller i någon annan befattning som kräver auktorisation i ett tillsynsunderställt företag, i kombination med att vederbörande åläggs att utan dröjsmål avgå från alla sina befattningar, med motiveringen att personen i fråga inte längre uppfyller kraven på god vandel enligt artikel 9 i nämnda direktiv, och som ingår bland de åtgärder som de behöriga myndigheterna måste vidta vid utövandet av de befogenheter som de förfogar över enligt bestämmelserna i avdelning II i samma direktiv. När det i denna bestämmelse anges att tystnadsplikten i undantagsfall kan få vika i sådana situationer, syftar den på överföring eller användning av konfidentiell information som behövs för ett åtal samt sanktioner som vidtas eller påförs i enlighet med nationell straffrätt.

—

Den tystnadsplikt som föreskrivs i artikel 54.1, jämförd med artiklarna 47 och 48 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, ska garanteras och genomföras på ett sätt som är förenligt med rätten till försvar. Det betyder att när en rättsakt går någon emot under sådana omständigheter som i det nationella målet och då den behöriga myndigheten åberopar nämnda tystnadsplikt till stöd för att vägra lämna ut uppgifter som den förfogar över men som inte förekommer i handlingarna i det ärende som avser den person som den rättsakten riktar sig mot, ankommer det på den behöriga nationella domstolen att pröva huruvida dessa uppgifter har en objektiv koppling till de påståenden som görs gällande mot honom eller henne och, om så är fallet, göra en avvägning mellan den berörda personens intresse av att få tillgång till de uppgifter som han eller hon behöver för att fullt ut kunna utöva sin rätt till försvar och de intressen som hänger samman med att de uppgifter som omfattas av tystnadsplikt förblir konfidentiella, innan den beslutar om huruvida de begärda uppgifterna ska lämnas ut.