12.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 80/32

—

ogiltigförklara beslutet i den mån där fastställs att klaganden deltog i en överträdelse rörande [provision på tillägg] och/eller återförvisa ärendet till kommissionen för omprövning av beslutet på den punkten,

—

ogiltigförklara beslutet i den mån där fastställs av klagandens överträdelse inleddes den 22 januari 2001 och ersätta det datumet med datumet den 1 oktober 2001 och/eller återförvisa ärendet till kommissionen för omprövning av beslutet på den punkten,

—

ogiltigförklara beslutet i den mån där fastställs att angelägenheter rörande Hongkong, Japan, Indien, Thailand, Singapore, Korea och Brasilien stred mot artikel 101 FEUF, artikel 53 EES och artikel 8 i avtalet med Schweiz och/eller återförvisa ärendet till kommissionen för omprövning av beslutet på den punkten,

—

upphäva eller i väsentlig mån sätta ned de böter som ålagts klaganden enligt beslutet, med hänvisning till var och en av eller samtliga de ovannämnda punkterna och/eller tribunalens fria prövningsrätt, och

—

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Den första grunden avser uppenbart oriktig bedömning och bristande motivering, såtillvida som kommissionen inte lade fram tillräckligt klar bevisning för att klaganden deltog i samordningen av betalningen av [provision på tillägg], samtidigt som den bortsåg från den omfattande bevisning som den förfogade över och som visade motsatsen.

2.

Den andra grunden avser uppenbart oriktig bedömning och åsidosättande av svarandens skyldighet att styrka startdatumet för klagandens överträdelse. Klaganden anför härvid

3.

Den tredje grunden avser felaktig rättstillämpning och fel avseende de faktiska omständigheterna samt uppenbart oriktig bedömning, då kommissionen saknade behörighet att tillämpa artikel 101 FEUF och/eller artikel 53 EES när det gäller situationen beträffande lagstiftning och administrativa åtgärder för flygtrafikreglering i Hongkong, Japan, Indien, Thailand, Singapore, Korea och Brasilien och/eller inte utövade sin behörighet i enlighet med principen om internationell hövlighet och/eller inte alls eller inte i rimlig mån beaktade principen om internationell hövlighet när den utövade sin behörighet.

4.

Den fjärde grunden avser åsidosättande av proportionalitetsprincipen, principen att påföljder ska passa överträdelsen och principen om likabehandling, då de böter som ålagts klaganden inte är proportionerliga mot överträdelsens allvar. Klaganden gör härvid gällande

5.

Den femte grunden avser åsidosättande av motiveringsskyldigheten och proportionalitetsprincipen, genom att grundbeloppet för böterna höjts med ytterligare 16 procent i avskräckande syfte.

6.

Den sjätte grunden avser felaktig rättstillämpning och fel avseende de faktiska omständigheterna, uppenbart oriktig bedömning i flera fall samt åsidosättande av principen om skydd för berättigade förväntningar och/eller likabehandling och av meddelandet om immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden, såtillvida som kommissionen beviljade klaganden den lägsta nivån av nedsättning av böter till följd av samverkan, trots att klaganden varit det första företag som ansökt om nedsättning enligt nämnda meddelande.

7.

Den sjunde grunden avser uppenbart oriktig bedömning och åsidosättande av likabehandlings- och proportionalitetsprinciperna, genom att klaganden inte beviljat en nedsättning av böterna med anledning av förmildrande omständigheter, då kommissionen inte tog tillbörlig hänsyn till att klaganden endast deltagit i begränsad utsträckning i överträdelsen och inte deltog inte alla delar av denna.