EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62007CN0532

Mål C-532/07 P: Överklagande ingett den 29 november 2007 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som förstainstansrätten meddelade den 12 september 2007 i mål T-36/04, Association de la presse internationale ASBL mot Europeiska gemenskapernas kommission

EUT C 22, 26.1.2008, p. 37–38 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

26.1.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 22/37


Överklagande ingett den 29 november 2007 av Europeiska gemenskapernas kommission av den dom som förstainstansrätten meddelade den 12 september 2007 i mål T-36/04, Association de la presse internationale ASBL mot Europeiska gemenskapernas kommission

(Mål C-532/07 P)

(2008/C 22/66)

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Klagande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: C. Docksey och P. Aalto)

Övrig part i målet: Association de la presse internationale ASBL (API)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen skall

upphäva den överklagade domen i den del som kommissionens beslut om att inte ge tillgång till de handlingar som API hade ansökt om ogiltigförklaras

slutligt avgöra målet i de frågor som är föremål för detta överklagande, och

förplikta sökanden i mål T-36/04 att ersätta kommissionens rättegångskostnader i det målet och i förevarande överklagande.

Grunder och huvudargument

Kommissionen anför för det första att förstainstansrätten har gjort en felaktig rättstillämpning genom att tolka undantaget avseende rättsliga förfaranden så att det får till följd att institutionerna skall beakta ansökningar om tillgång till skriftliga inlagor i andra förfaranden än fördragsbrottsförfaranden i varje enskilt fall efter förhandingsdagen. I detta avseende gör kommissionen gällande att förstainstansrättens slutsatser är oförenliga med dess resonemang, att förstainstansrätten inte beaktade intresset av en god rättskipning eller intressen som andra personer som omnämns i förfarandet kan ha samt att förstainstansrätten endast beaktade en av parternas rättigheter och skyldigheter. Även om domstolshandlingar som institutionerna avger inte utesluts från tillämpningsområdet för förordning nr 1049/2001 (1), saknar förstainstansrättens slutsatser stöd i gemenskapsrätten eller domstolens rättspraxis.

För det andra har förstainstansrätten gjort en felaktig rättstillämpning genom att tolka undantaget för utredningar så att det får till följd att kommissionen skall beakta ansökningar om tillgång till skriftliga inlagor i fördragsbrottsförfaranden i enlighet med artikel 226 EG i varje enskilt fall efter den dag då domen avkunnades, inklusive förfaranden som har avgjorts men i vilka dom ännu inte har avkunnats. Detta leder till att kommissionens förmåga att i egenskap av fördragets väktare säkerställa att medlemsstaterna uppfyller sina förpliktelser enligt gemenskapsrätten försvagas.

För det tredje har förstainstansrätten gjort en felaktig rättstillämpning genom att tolka undantaget avseende rättsliga förfaranden så att det får till följd att institutionerna skall beakta ansökningar om tillgång till deras skrivna inlagor i varje enskilt fall i förfaranden som har avgjorts men vilka har samband med pågående förfaranden. Detta leder till att deras förmåga att ta tillvara sina intressen vid gemenskapsdomstolarna försvagas samt försvagar kommissionens förmåga att i egenskap av fördragets väktare stärka gemenskapsrätten.


(1)  EUT L 145, s. 43.


Top