25.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 162/35

1.1

Syftet med 2006 års rapport om konkurrenspolitiken är att återspegla förändringarna i kommissionens interna organisation och arbetsmetoder och att visa hur kommissionen bidrar till att samordna den ekonomiska styrningen i Europa i samband med insatserna för att uppnå Lissabonstrategins mål.

2.1.1

Böter är enligt kommissionens åsikt en avgörande faktor för att avskräcka företagen från överträdelser mot bestämmelserna.

Man har antagit en ny gräns för immunitet mot böter och nedsättning av böter i kartellärenden. Enligt de nya riktlinjerna ska grundbeloppet för böter motsvara en andel av det årliga försäljningsvärdet av produkten (upp till 30 %) multiplicerat med det antal år som företaget har gjort sig skyldigt till överträdelse (när det gäller upprepade överträdelser kan böterna nå upp till 100 %).

2.1.2

För att kontrollmetoden skulle bli mer effektiv antogs grönboken om skadeståndstalan vid brott mot EG:s antitrustregler, vilka återfinns i artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Grönboken orsakade en livlig debatt i Europa, och de enstaka medlemsländerna lade fram mer än 150 kommentarer från regeringar, konkurrensmyndigheter, företag, konsumentorganisationer, advokater och universitet.

Även kommittén välkomnade efter en omfattande diskussion kommissionens initiativ i yttrandet om grönboken (3).

2.1.3

När det gäller åtgärder mot karteller offentliggjorde kommissionen sju slutliga beslut, i vilka 41 företag dömts till böter uppgående till sammanlagt 1 846 miljoner euro (jämfört med 33 företag och sammanlagt 683 miljoner euro i böter 2005).

2.2.1

Genom ett offentligt samråd åtog sig kommissionen att ge bättre vägledning i behörighetsfrågor  (5) som kan uppstå i samband med koncentrationskontroll inom ramen för koncentrationsförordningen (6).

Det nya meddelandet, som ursprungligen var planerat att antas 2007, kommer att ersätta de befintliga meddelandena på detta område.

2.2.2

Tillämpningen av regler ledde till att antalet koncentrationer som anmäldes till kommissionen 2006 uppgick till 356. Sammanlagt antog kommissionen 352 slutliga beslut, varav 207 fattades på grundval av det förenklade förfarandet.

2.3.1

Kommissionen förenklade godkännandet av regionalstöd genom att anta en gruppundantagsförordning  (7), av statligt stöd till forskning, utveckling och innovation (FoUI) genom att anta en ny rambestämmelse (8), av direktstöd för främjande av investeringar i små och medelstora företag genom att underlätta småföretagens tillgång till kapital (9), samt av stöd till miljöskyddet.

Slutligen antog kommissionen en ny förordning om stöd av mindre betydelse  (10), enligt vilken stöd på upp till 200 000 euro (11) som beviljas över tre räkenskapsår inte betraktas som statligt stöd.

2.3.2

Under 2006 behandlade kommissionen i enlighet med reglerna 921 fall av statsstöd, det vill säga en ökning med 36 % jämfört med 2005. I en stor del av de 710 slutliga besluten, 91 % av fallen, godkände kommissionen stödet utan några formella undersökningar, eftersom den ansåg det vara förenligt med den fria konkurrensen.

2.3.3

I detta sammanhang har kommissionen ansett att stöd till utbildning är förenligt med de europeiska intressena, samtidigt som den har gjort en sträng bedömning av undsättnings- och omstruktureringsstöd till företag i svårigheter, vilket har bedömts som lagligt endast under stränga villkor (12).

3.1.1

I den slutrapport om energi som kommissionen antog den 10 januari 2007 (13) beskrivs ett Europa där grossistpriserna på gas och el kontinuerligt höjs, och där konsumenterna har en relativt begränsad valfrihet på grund av inträdeshindren för energiprodukter.

3.1.2

Kommissionen har inlett vissa antitrustutredningar rörande hamstring av nätverks- och lagringskapacitet, långtidskapacitetsreserveringar samt uppdelning av marknader och långfristiga kontrakt mellan grossister/återförsäljare och slutkunder.

3.1.3

När det gäller koncentrationer inom energisektorn har kommissionen vidtagit många åtgärder och fattat därtill relaterade beslut. De viktigaste fallen har varit DONG/Elsam/Energi E2  (14) och Gaz de France/Suez  (15).

3.1.4

Kontrollen av statligt stöd har visat hur avtal mellan offentliga nätoperatörer och producenter i Ungern och Polen har utestängt betydande delar av grossistmarknaden, och hur förmånliga tariffer för vissa industriföretag har snedvridit konkurrensen i Italien. Ett annat viktigt beslut rör statsstöd inom sektorn för förnybar energi och innebär att offentlig finansiering ska begränsas till exceptionella fall, utan att företag eller verksamheter som inte följer bestämmelserna gynnas.

3.2.1

Kommissionen inledde 2005 en utredning av banktjänster till privatpersoner  (16), och i synnerhet den gränsöverskridande konkurrensen. Den slutliga rapporten offentliggjordes den 31 januari 2007, och i den påvisades hinder för inträde, marknadsfragmentering och hög grad av koncentration bland utgivare och inlösare av betalkort.

3.2.2

Kommissionen offentliggjorde en preliminär rapport om den omfattande branschutredningen av företagsförsäkringar den 24 januari 2007.

3.2.3

Dessutom godkände kommissionen ett stort antal koncentrationer inom sektorn för finansiella tjänster, t.ex. i fallet Talanx Aktiengesellschaft  (17).

3.2.4

Kontrollen av statligt stöd har medfört garantier för de finansiella tjänsternas konkurrensvillkor, särskilt när det gäller nya konkurrenter och utländska banker, och har även inneburit att Luxemburgs förtäckta stöd till holdingbolag avskaffats.

3.3.1

Eftersom den stora majoriteten leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster bedriver sin verksamhet i enlighet med EU:s rambestämmelser för elektroniska nät och tjänster, utfärdade kommissionen en rekommendation om att 18 specifika marknader för produkter och tjänster på både grossist- och återförsäljarnivå bör förhandsregleras av de nationella regleringsmyndigheterna (18). Tillämpningen av sektorsspecifik förhandsreglering och efterhandstillämpning av konkurrenslagstiftningen kan studeras på marknaderna för bredbandtillträde.

3.4.1

Inom IT-sektorn har kommissionen fortsatt att motverka snedvridning av konkurrensen på en marknad som för närvarande kännetecknas av digital konvergens och allt större driftskompatibilitet.

Ytterst viktigt i detta sammanhang är fallet med Microsoft , som dömdes till böter för att inte ha lämnat begärd information till kommissionen i tid. Microsofts överklagande av kommissionens beslut (19) avvisades av förstainstansrätten i en dom av den 17 september 2007 (20).

3.4.2

Kontrollen av koncentrationer har lett till att kommissionen har godkänt transaktionen mellan Nokia och nätutrustningsverksamheten i Siemens AG, och på samma sätt, sammanslagningen av Alcatel och Lucent Technologies, eftersom kommissionen ansåg att konkurrensen inte minskat när det gällde försörjning av utrustning för optiska nät och lösningar för bredbandstillträde.

3.5.1

Det konkurrenspolitiska målet inom mediesektorn är att garantera konkurrens på lika villkor såväl mellan olika privata operatörer som mellan privata och offentligt finansierade operatörer.

3.5.2

Inom området digitala sändningar inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Italien för att undersöka om det under övergången till digitala sändningar förekom begränsningar för programföretag och konkurrensfördelar för de befintliga analoga operatörerna, vilket klart strider mot konkurrensdirektivet.

3.5.3

Kommissionen ingrep dessutom flera gånger för att se till att det verkligen förekom konkurrens i fråga om viktiga evenemang (”premium content”), statsstöd för film och andra audiovisuella verk samt förvaltning av rättigheter.

3.6.1

De största problemen rör skyddade nationella vägtransportmarknader, dålig driftskompatibilitet i fråga om järnvägstransporter och brist på öppet tillträde till hamntjänster.

3.6.2

Inom vägtransportsektorn har kommissionen fortsatt att godkänna både statligt stöd till spridning av miljövänlig teknik och statligt stöd till obligatoriska allmännyttiga tjänster.

3.6.3

På järnvägstransporternas område fattade kommissionen ett annat viktigt beslut om statligt stöd till järnvägsinfrastruktur, i vilket man ansåg att det föll inom ramen för den offentliga sektorns ansvarsområde och inte skulle betraktas som statligt stöd (21).

3.6.4

Inom sjötransportsektorn har kommissionen åtagit sig att offentliggöra riktlinjer för tillämpning av konkurrenslagstiftningen för att underlätta övergången till ett system med full konkurrens. När det gäller statsstöd har kommissionen insisterat på att alla nationalitetsklausuler som undantar fartygsägare från att betala socialförsäkringsavgifter för sitt sjöfolk ska avskaffas.

3.6.5

Inom området för lufttransporter upphävdes den 1 januari 2007, genom förordning (EG) nr 1459/2006, undantaget från förbudet i artikel 81.1 i EG-fördraget för IATA-konferenser om passagerartaxor på linjer inom EU och undantaget från slottider och tidtabeller.

3.7.1

Den kraftiga utvecklingen av marknaden för posttjänster har fått kommissionen att dels minska de tjänster för vilka leverantörer av allmännyttiga tjänster beviljats monopolrättigheter, dels försvara konkurrensen inom de avreglerade sektorerna för att undvika faktiska monopol.

3.7.2

Ett viktigt kommissionsbeslut slår fast att ersättning för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ska anses förenlig med reglerna för statligt stöd endast om den inte överstiger kostnaderna för att uppfylla skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och under förutsättning att de övriga skyldigheterna också uppfylls.

Kommissionen har senare kontrollerat att postaktörer inte åtnjutit ytterligare fördelar, som i Frankrikes (22) fall, där kommissionen rekommenderade att den obegränsade statliga garanti som den franska posten beviljas i egenskap av offentligt organ skulle avskaffas vid utgången av 2008.

4.1

2006 var ett viktigt år, när den förbättring av systemet som inletts genom förordning (EG) nr 1/2003 konsoliderades samtidigt som man förstärkte samarbetet mellan å ena sidan medlemmarna i Europeiska konkurrensnätverket, dvs. de nationella konkurrensmyndigheterna, och kommissionen och å andra sidan de nationella domstolarna och kommissionen.

4.2

Samarbetet mellan medlemmarna i Europeiska konkurrensnätverket grundar sig på viktiga skyldigheter för de nationella konkurrensmyndigheterna: att informera kommissionen när nya förfaranden inleds och, under alla omständigheter, innan det slutliga beslutet fattas. De nationella myndigheterna anmälde 150 utredningar till kommissionen, som utfärdat yttranden och råd till de nationella konkurrensmyndigheterna i 125 av dessa ärenden.

4.3

Samarbetet inom Europeiska konkurrensnätverket medförde bland annat ett möte mellan generaldirektören för GD Konkurrens och de behöriga nationella myndigheterna, och under detta antogs konkurrensnätverkets modell för förmånlig behandling. Kommissionen och de nationella myndigheterna har även diskuterat allmänna frågor rörande antitrust, branschutredningar och särskilda branscher.

4.4.1

Enligt artikel 15.1 i förordning (EG) nr 1/2003 får medlemsstaternas domstolar från kommissionen begära yttranden eller upplysningar som den förfogar över. Dessutom åläggs medlemsstaterna i samma artikel att till kommissionen översända en kopia på alla avgöranden som utfärdats av nationella domstolar.

4.4.2

Fortbildning av nationella domare är mycket viktigt för att utveckla kunskapen om gemenskapens konkurrenslagstiftning. För detta ändamål medfinansierar kommissionen varje år utbildningsprojekt i alla medlemsstater.

5.1

Inför Rumäniens och Bulgariens EU-anslutning bidrog kommissionen till att främja tillämpning av konkurrensbestämmelserna i dessa länder, och samma sak sker nu i Kroatien och Turkiet.

5.2

Den bilaterala dialogen mellan kommissionen och nationella konkurrensmyndigheter i många länder har liksom kontakterna med USA, Kanada och Japan förstärkts. GD Konkurrens har dessutom bistått Kina och Ryssland under utarbetandet av deras konkurrenslagstiftningar.

5.3

När det gäller det multilaterala samarbetet spelar GD Konkurrens en mycket viktig roll inom det internationella konkurrensnätverket och deltar i OECD:s konkurrenskommitté.

6.1

Europaparlamentet antar varje år ett initiativbetänkande om kommissionens årliga rapport om konkurrenspolitiken. Kommissionsledamoten med ansvar för konkurrenspolitiken diskuterar regelbundet pågående offentliggjorda ärenden med rådet och de berörda parlamentsutskotten.

6.2

Slutligen bör man understryka att kommissionen informerar Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om viktiga initiativ, och framför allt deltar i arbetet med EESK:s årliga yttrande om kommissionens årliga rapport om konkurrenspolitiken.

7.1.1

Konkurrenspolitiken spelar en allt viktigare roll i Europas ekonomiska politik. Tidigare har både kommissionen (23) och EESK (24) framhållit vikten av att införa nya ekonomiskpolitiska instrument, för att konkurrenspolitiken och näringslivspolitiken i samverkan ska eftersträva större ekonomisk och social sammanhållning, slå vakt om sysselsättningen – bl. a. genom kontrollsystem för statsstödet och för olika former av utlokalisering – samt värna om miljön och främja omfattande och ambitiösa forsknings- och utvecklingsprogram.

För närvarande samordnas konkurrenspolitiken i hög grad med annan politik, till exempel den inre marknaden och konsumentpolitiken, för att skapa marknader som fungerar bättre och gynnar konsumenterna och den europeiska konkurrenskraften.

7.1.2

Med utgångspunkt i utvecklingen i EU:s sju största medlemsländer förutspår kommissionen att den ekonomiska tillväxten under 2007 blir 2,8 % i EU och 2,5 % i hela euroområdet (25). Trots att dessa förutsägelser har reviderats av IMF, som nu räknar med att euroområdets tillväxt inte kommer att öka med 2,1 utan med 1,6 %, anser EESK att den europeiska tillväxten bör fortsätta, med stöd av en stabil grund och ett gynnsamt internationellt klimat.

7.1.3

EESK anser att det är viktigt för EU att uppnå en balanserad ekonomisk tillväxt och prisstabilitet, en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där utbildning, full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.

7.1.4

På en marknad där konkurrenspolitiken får allt större tyngd blir ekonomiska, sociala och miljörelaterade indikatorer viktiga för att mäta konkurrenskraften inte bara för slutkonsumenterna utan framför allt för företagen.

7.1.5

EESK anser att man bör slå vakt om de europeiska företagens och tjänsternas konkurrenskraft genom ett system med tydliga regler som bygger på korrekt genomförande av konkurrenspolitiken i nära samklang med handelspolitiken.

I dag är EU internationellt sett den aktör som är mest öppen för utländska marknader. Om det grundläggande europeiska skyddet mot dumpning och subventioner avskaffades, skulle detta medföra diskriminering av alla producenter inom EU som respekterar konkurrensbestämmelserna och laglig handel samt EU:s bestämmelser rörande statligt stöd.

I detta sammanhang uppmanar EESK kommissionen att i större utsträckning anmäla fall av illojal internationell konkurrens till WTO, och att i de bilaterala handelsavtalen införa en klausul enligt vilken handelspartnerna blir skyldiga att följa konkurrensreglerna och verkligen kontrollera de statliga stöden.

7.2.1

EESK uppskattar kommissionens strategi för att modernisera handlingsplanen för statligt stöd, som grundar sig på riktat statsstöd, ekonomisk analys, effektiva förfaranden samt delat ansvar mellan kommissionen och medlemsländerna. Kommittén anser också att kommissionen gör rätt i att behandla statligt stöd till tekniköverföring, innovativ verksamhet och sektorsövergripande ramar för stora investeringsprojekt annorlunda och mer förmånligt än annat stöd.

7.2.2

I sin behandling av fall av statligt stöd bör kommissionen motivera den särskilda beskattning som länderna tillämpar på ömsesidiga företag, exempelvis kooperativ och företag med avsevärd social påverkan.

7.3.1

Kommittén är positiv till kommissionens insatser för att kontrollera korsägande av aktier och förvaltning av finansiella produkter. I särskilda fall har det hänt att kreditinstitut har haft aktiemajoriteten (aktieägaravtal) i företag, med det resultatet att krediter som beviljades av bankerna använts till att finansiera samma banks kapitalförvärv.

7.4.1

EESK framhåller att energi inte bara handlar om en marknad, utan även utveckling, sysselsättning och miljö. I dag måste EU konkurrera med nya internationella aktörer (26), och ofta måste de nya marknadsstrukturerna ta hänsyn till styrkeförhållandena.

7.4.2

EESK anser att frågan om åtskillnad mellan produktion och distribution (s.k. unbundling) inom gassektorn måste hanteras med hänsyn tagen till denna sektors särdrag (27).

7.5.1

EESK rekommenderar att man inom mediesektorn skiljer mellan särskilda bestämmelser för att försvara informationsmångfalden och allmänna antitrustbestämmelser, och påpekar att konkurrensbestämmelserna är en grundförutsättning för mångfald men inte ensamma kan garantera denna mångfald.

7.5.2

Om man inte förstår detta finns det en risk för att konkurrensreglerna blir mindre effektiva och principen om mångfald försvagas.

7.6.1

Kommittén anser att en generell åtskillnad inom telekommunikationsnäten och inrättande av en europeisk byrå för denna sektor bör utvärderas på lämpligt sätt i förhållande till andra sektorer, eftersom investeringarna i en sektor som är viktig för den europeiska konkurrenskraften är avgörande för en konkurrenskraftig utveckling av denna sektor, särskilt med tanke på den snabba tekniska utvecklingen.

7.7.1

För att garantera att bestämmelserna tillämpas på ett effektivt sätt är det nödvändigt att säkerställa kontinuerlig utbildning och fortbildning av nationella domare och alla rättsliga aktörer i konkurrenslagstiftning.

I detta sammanhang uppmanar EESK kommissionen att så snart som möjligt utfärda riktlinjer för tillämpning av artikel 82 i EG-fördraget, särskilt rörande utestängning.

7.7.2

Även om kommittén ser positivt på kommissionens medfinansiering av projekt, anser vi att man förutom de 15 utbildningsprojekt som inleddes i 25 medlemsstater 2006, kan och bör göra mer för att klara av de konkurrenspolitiska utmaningarna och de problem som rör förbindelserna mellan kommissionen, företagen, organisationerna och konsumenterna.

7.7.3

Förbindelserna mellan EESK och kommissionen förstärktes nyligen när tillägget till samarbetsavtalet från november 2005 undertecknades under plenarsessionen den 30-31 maj 2007 (28). Avtalet innebär att EESK står i centrum i kommunikationsprocessen genom sin unika ställning när det gäller att främja dialogen med medborgarna.

7.7.4

Kommittén uppmanar kommissionen och Europaparlamentet att utveckla en interinstitutionell samarbetspolitik som syftar till att göra gemenskapslagstiftningen förenlig med de olika nationella ordningarna.

EESK stöder processen för antagande av ett nytt fördrag (det vill säga Lissabonfördraget) som förenklar lagstiftningsramen och uppfyller kraven på en union med 27 medlemsländer, så att EU kan enas om ny politik och fatta de beslut som behövs för att anta nya utmaningar.

7.7.5

Slutligen framhåller kommittén att konkurrenspolitiken inte endast får förknippas med fristående mål, utan fortsätta att vara en fullvärdig uppgift för Europeiska kommissionen (29).

För att bidra till insyn i arbetet anordnade EESK i sina egna lokaler en konferens på temat Regeringskonferensen 2007: Det organiserade civila samhället redovisar sin syn på Europas framtid. Konferensen hölls den 27-28 september och samlade ett stort antal deltagare.