25.6.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 162/83

1.1

Den nya bomullsordningen träder i kraft den 1 januari 2008. Det är nödvändigt att ministerrådet så snart som möjligt fattar ett beslut i syfte att ge jordbrukarna besked om vilka regler som ska gälla under nästa regleringsår.

1.2

EESK understryker att den partiella frikoppling av stöd på 65 % som fastställdes i den förordning som upphävdes men som finns kvar i kommissionens förslag är ett ineffektivt system för bevarande av bomullsodlingen i vissa odlingsområden i EU. På grund av arbetskraftsintensiteten, de höga produktionskostnaderna, de instabila priserna på världsmarknaden och andra faktorer av olika slag kan man genom kommissionens förslag inte undvika att denna odling försvinner.

1.3

EESK konstaterar att det system som gällde fram till översynen 2004 och som grundades på produktionsstöd, säkerställde jordbruksföretagens ekonomiska bärkraft i EU:s samtliga produktionsområden. Samtidigt är kommittén medveten om att det inte är möjligt att återgå till det gamla stödsystemet på grund av de nya politiska riktlinjerna inom GJP och unionens internationella åtaganden inom ramen för Världshandelsorganisationen.

1.4

EESK konstaterar att produktionsförhållandena är olika i Grekland och i Spanien. Bortsett från produktionsstödet är det för närvarande svårt att hitta ett enskilt stödsystem som vore lika lämpligt för båda länderna. På grund av skillnaderna förespråkar EESK största möjliga flexibilitet i stödsystemet för bomull med beaktande av subsidiaritetsprincipen, som var en ledstjärna även för de tidigare sektorsvisa reformerna av GOM för vin, frukt och grönsaker. Varje medlemsstat bör ges tillräcklig subsidiaritet för att kunna finna den bästa lösningen för respektive odlingsområden.

1.5

För att frikopplingen av stödet ska kunna hålla en hög nivå bör man införa en övergångsperiod för successiv anpassning till högre frikopplingsnivåer. En hög grad av kopplat stöd utgör inte heller i sig en garanti för bomullsproduktionen. Införande av skördekrav och begreppet sund, god och marknadsmässig kvalitet garanterar inte heller att produktionsnivåerna från tiden före reformen upprätthålls. Det är därför nödvändigt att införa stödvillkor som innefattar kvantitativa kriterier för produktionsvolymen.

1.6

EESK vill att det nya systemet ska främja slutproduktens kvalitet, till skillnad från det nuvarande systemet som innebär att man förlorar mycket i kvalitet och att saluföringen av europeisk bomull försvåras. Bomull är en produkt för textil användning och måste uppfylla kraven i en starkt konkurrensutsatt näring, och det är därför nödvändigt att det införs element som främjar kvalitetsproduktion. Dessutom bör man underlätta införandet av nya tekniska lösningar, integrerade produktionssystem och ekologisk odling i områden där det är möjligt.

2.1

Stödsystemet för bomull härstammar från 1980 då Grekland anslöt sig till Europeiska gemenskapen. Systemet utvidgades att gälla även de länder som anslöt sig 1986, nämligen Spanien och Portugal. Bomullssektorn omfattades av ett system för ”kompensationsbetalningar” eller ”deficiency payments”, vilket innebar att de förädlare som hade betala ett minimipris till odlarna för den levererade bomullen kunde åtnjuta stöd. Systemet ändrades 2000 genom att garanterade maximivolymer och nya miljökrav infördes.

2.2

I april 2004 antog EU:s ministerråd ett nytt stödsystem för bomullsodling utgående från de riktgivande principerna för översynen av GJP 2003, särskilt frikopplingen av stödet till produktion. Därmed avsågs de frikopplade utbetalningarna uppgå till 65 % och de kopplade stöden till 35 %. Reformen trädde i kraft den 1 januari 2006 och gav inget utrymme för ändringar i procentsatserna för denna partiella frikoppling.

2.3

Den 7 september 2006 avgav EG-domstolen ett beslut utan motstycke i ett ärende som anhängiggjorts av konungariket Spanien, nämligen att ogiltigförklara stödsystemet för bomullsodling 2004 på grund av att proportionalitetsprincipen inte hade efterlevts. Detta innebär enligt EG-fördraget att åtgärder som föreslagits inom ramen för översynen av gemenskapens stödsystem för bomull bedöms vara oproportionerliga i förhållande till det mål som eftersträvas. Kommissionen hade inte beaktat lönekostnaderna vid kalkyleringen av den beräknade vinsten av bomullsodlingen, och den hade inte heller beaktat effekterna av reformen av bomullsrensningsnäringen. EG-domstolen beslöt att bordlägga upphävandet av reformen till dess att Europeiska kommissionen hade lagt fram ett nytt förslag.

2.4

Medan det nya förslaget var under utarbetande beställde kommissionen analyser av bomullsodlingens miljökonsekvenser och samhällsekonomiska betydelse. Vid sidan av dessa studier hölls ett antal arbetsmöten med företrädare för sektorn och ett offentligt samråd anordnades.

2.5

Den 9 november 2007 lade kommissionen slutligen till sektorns stora häpnad fram ett förslag till översyn av stödsystemet för bomull som var så gott som identiskt med det nuvarande systemet, det vill säga med en partiell frikoppling genom att 65 % av utbetalningarna frikopplas från odlingen medan resterande 35 % kopplas till produktionen. EESK anser att kommissionens förslag bör omarbetas utgående från de skillnader som föreligger i odlingsförhållandena i Grekland och i Spanien.

2.6

Det nuvarande stödet för bomullsodling har lett till stora produktionsminskningar, till minskad lönsamhet och därmed även till successiv nedläggning av odlingen i vissa produktionsområden. EESK hade redan i sitt yttrande om översynen 2004 uppmärksammat kommissionen på den omfattande minskningen av odlingsarealen till följd av den partiella frikopplingen.

2.7

I EU begränsar sig odlingen nästan uteslutande till några regioner i Medelhavsländerna Grekland och Spanien. Grekland är den största producenten av bomull i Europa med en areal på närmare 380 000 hektar för bomullsodling. I Spanien uppgick den areal som avsatts för bomullsodling till ungefär 63 000 hektar år 2007. I Portugal har bomullsodlingen upphört helt, och i Bulgarien är den mycket blygsam. I allmänhet odlas bomullen i eftersatta områden med få möjligheter till ersättande verksamheter. Dessa regioner omfattas fortfarande av konvergensmålet för perioden 2007–2013.

2.8

I Grekland har odlingsarealen minskat med 11 % och produktionssiffrorna har sjunkit i motsvarande grad på grund av ogynnsamma klimatförhållanden och till följd av översynen 2004.

2.9

I Spanien har återverkningarna av det nuvarande systemet inom sektorn varit mycket kraftigare än i Grekland. Andalusien, som är den viktigaste bomullsodlande regionen i Spanien, har bara inom loppet av två regleringsår förlorat 30 % av odlingsarealen och 65 % av produktionsvolymen, som sjunkit från 347 000 ton skördad bomull 2004 till 130 000 ton 2007. Under de två senaste åren har 30 % av producenterna övergett bomullsodlingen. Denna produktionsminskning innebär att större delen av näringen inte längre kan upprätthållas på kort sikt i Spanien, vilket får allvarliga konsekvenser för sysselsättningen inom rensningsindustrin och för arbetskraften inom sektorn.

2.10

Mot bakgrund av den situation som beskrivits ovan uppmanar EESK kommissionen att införa ytterligare flexibilitet i sitt förslag genom att med hänvisning till subsidiaritetsprincipen ge medlemsstaterna större handlingsutrymme.

2.11

Alla grader av frikoppling i bomullssektorn får långtgående konsekvenser för densamma. Rensningsindustrin måste genomgå en kraftig omvandling för att kunna anpassa sig till den nya situationen och måste kunna räkna med finansiellt stöd från kommissionen för detta i syfte att bibehålla sysselsättningen i odlingsområdena. Det krävs ett särskilt finansiellt stöd för att rensningsindustrin ska kunna ta på sig kostnaden för att lägga ner verksamheten och pröva nya kommersiella alternativ som gör det möjligt att behålla jobben. De åtgärder som vidtagits för industriell omvandling i anslutning till den senaste reformen av GOM för socker kan stå som förebild i denna fråga.

3.1

EESK delar fullt ut kommissionens uppfattning när det gäller vikten av att anförtro branschorganisationer uppdraget att samordna bomullsmarknaden, utarbeta standardavtal mellan odlare och bearbetningsindustrin och främja produktion av bomull med hög kvalitet. I verkligheten har dock den plats som det nuvarande systemet ger dessa organisationer och avsaknaden av integrering med andra åtgärder inneburit att de haft föga inflytande under de två år stödordningen varit i kraft och deras roll begränsas till att låta sina medlemmar komma i åtnjutande av extra stöd. I Spanien finns det de facto endast en branschorganisation som omfattar mer än 10 000 odlingshektar.

3.2

Europeiska kommissionen planerar publicera en grönbok om kvalitetspolitiken i EU i oktober 2008. Därför kommer sammanhängande lagstiftningsförslag inte att läggas fram före 2009. Kommissionen har nyligen meddelat sin avsikt att studera möjligheterna att föra in bomull i bilaga I till rådets förordning 510/2006 om skyddad geografisk beteckning och skyddad ursprungsbeteckning.

3.3

Om bomullen kan införas i ovannämnda skyddssystem innebär detta ett värdefullt instrument för många odlare som eftersträvar ett mervärde för sin produktion i syfte att kunna möta de utmaningar som en öppen och kraftigt konkurrensutsatt marknad innebär samtidigt som odlarna kan tillförsäkras en skälig inkomst genom marknaderna. Kommissionen bör ta initiativ till att ett brådskande förfarande inleds för att utvidga reglerna för bomullssektorn.

3.4

En lämplig certifiering av ursprungsland och europeisk kvalitetskontroll kan bidra till att ge bomullsproduktionen i gemenskapen det behövliga mervärde som alla EU-initiativ i frågan syftar till. Eftersom EU dock importerar bomull är det nödvändigt att förbättra och förstärka kontrollen av importerat material. I detta sammanhang vore det lämpligt att inkludera bomull i förteckningen över produkter som kan bli föremål för informationsåtgärder och befrämjande, även om denna åtgärd inte ensam utgör en lösning på sektorns problem.

3.5

EESK ställer sig bakom alla kommissionsförslag som syftar till bättre bomullskvalitet. Under de senaste åren har sektorn uppnått stora framsteg på miljöområdet genom att gynna integrerade produktionssystem och genom stöd till miljövänligt jordbruk eller ekologisk odling. I Spanien har användningen av integrerade produktionssystem ökat, liksom användandet av miljöåtgärder inom jordbruket, och i Grekland kommer man 2008 att anta en lag som reglerar de integrerade produktionssystemen. Den nya ordningen måste uppmuntra sådana initiativ.

3.6

EU bör underlätta anpassningen av gemenskapens bomullssektor till användningen av nya instrument med innovativ teknik.

3.7

EU är en nettoimportör av bomull. Produktionen inom gemenskapen svarar mot endast 2 % av den konsumerade bomullen i världen och ligger långt efter de stora producenterna (Förenta staterna, Kina, Indien m.fl.). Därför bidrar EU inte till prissättningen internationellt, och gemenskapens stöd till bomullsodlarna leder inte till snedvriden konkurrens. Därför är det viktigt att kommissionen försvarar den europeiska bomullssektorn i diskussioner inom multilaterala forum såsom Världshandelsorganisationen.