This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 52014AE2242
Opinion of the European Economic and Social Committee on the Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the European Economic and Social Committee and the Committee of the Regions on ‘A European Strategy for more Growth and Jobs in Coastal and Maritime Tourism’ — COM(2014) 86 final
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism” — COM(2014) 86 final
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism” — COM(2014) 86 final
EUT C 451, 16.12.2014, p. 64–68
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
16.12.2014 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 451/64 |
Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism”
COM(2014) 86 final
(2014/C 451/10)
Föredragande: |
Paulo BARROS VALE |
Den 7 mars 2014 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om
”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En europeisk strategi för ökad tillväxt och sysselsättning inom kust- och havsturism”
COM(2014) 86 final.
Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 23 juni 2014.
Vid sin 500:e plenarsession den 9–10 juli 2014 (sammanträdet den 9 juli) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 189 röster för och 6 nedlagda röster.
1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén välkomnar detta meddelande, i likhet med de föregående meddelandena år 2010 och 2012, eftersom den anser att det är viktigt med initiativ som kan främja utvecklingen av kust- och havsturismen. |
1.2 |
Kommittén är medveten om de begränsningar som fördraget om Europeiska unionens funktionssätt medför och stöder de åtgärder som fastställs i kommissionens meddelande. EESK vill dock framföra några rekommendationer och varningar i syfte att kunna bidra till en smart och hållbar tillväxt för alla inom kust- och havsturismen, såsom rekommenderas inom ramen för Europa 2020-strategin. |
1.3 |
Europa måste dra nytta av sina naturresurser och främja sina mest attraktiva platser, där det råder harmoni mellan naturen och kust- och havsområdenas fysiska planering. Eftersom kustområden har en särskild strategisk betydelse ur miljömässig, ekonomisk och social synvinkel måste deras problem lösas inom ramen för en integrerad politik för hållbar utveckling, där den fysiska planeringen, balansen mellan produktionen av förnybar energi och annan kustbaserad verksamhet och efterlevnaden av planeringsbestämmelserna spelar en särskilt viktig roll. Vi har redan kunnat se effekterna av klimatförändringarna, som är på väg att påverka eller rent av förstöra kustområden genom stranderosion och som inte får underskattas eftersom de kräver omfattande och långvariga anpassningsåtgärder. |
1.4 |
EESK vill än en gång erinra om sitt stöd för förslaget om att inrätta ett europeiskt turismorgan där alla berörda parter kan delta, till exempel turismorganisationer, turismregioner, turismmyndigheter och fackliga organisationer inom denna sektor. Inrättandet av ett sådant organ skulle kunna utgöra en drivfjäder för marknadsföringen av Europa i världen. |
1.5 |
Det kan nu vara dags att se över möjligheterna att utarbeta en verklig gemensam turismpolitik som dels skyddar det nationella handlingsutrymmet, dels ser sektorn ur ett övergripande perspektiv, samt skapar samverkanseffekter och samordnar de politiska strategierna i varje medlemsstat. Varje år kommer det spridda idéer som i slutändan inte leder någonstans på grund av att det saknas nätverkssamarbete och en gemensam turismstrategi som, likt ett europeiskt varumärke, kan främja traditionella och icke traditionella resmål, det historiska arvet och gastronomin, och samtidigt klarar av att hantera den eventuella negativa publicitet som förekommer då och då. |
1.6 |
Massturismens tillväxt, som i hög grad underlättas av lågprisflygbolagens etablering, är något som man bör dra nytta av genom att skapa eller främja transportnät från de områden där flygplatserna ligger till andra, mer avlägsna områden, så att turistområdet utökas genom att avsides belägna platser läggs till på rutten och blir attraktiva för turisterna genom att man gör det möjligt att besöka både städer och kustområden på samma resa. För att uppmuntra rörligheten är det mycket viktigt att information om tillgängliga förbindelser tillhandahålls i samma lokal. EESK betonar att man så fort som möjligt bör se över lagstiftningen om beviljande av visum för att underlätta rörligheten för icke-europeiska turister, i synnerhet från Kina och andra tillväxtmarknader. |
1.7 |
Man bör fästa särskild uppmärksamhet vid avlägsna områden, framför allt i norra Europa, som har mycket fördelaktiga miljöförhållanden, genom att underlätta transporter, tillhandahålla utrustning, kommunikationsmedel och wifi-nät för att uppmuntra turism och bidra till att minska avfolkningen i dessa områden. |
1.8 |
Man bör så fort som möjligt få till en lämplig förvaltning av turisthamnarna eftersom det saknas information om befintliga gästhamnar och förbindelser mellan hamnarna, vilket försvårar tillgängligheten för fritidsbåtar och kryssningsfartyg. Den otillfredsställande förvaltningen av hamnar är ett hinder för utvecklingen av turismen och rörligheten för personer och varor, och kommissionen skulle kunna se detta som ett problem med koppling till inrättandet av den inre marknaden och den fria rörligheten och vidta åtgärder för att ta itu med de befintliga bristerna. |
1.9 |
Kryssningsturismens exponentiella ökning har skapat en ny situation, och effekterna av detta har ännu inte undersökts tillräckligt. Den ökande turisttillströmningen i vissa hamnar är visserligen viktig för kustområdenas utveckling, men samtidigt måste man minimera de negativa effekter som dessa besökstoppar kan ge upphov till i de besökta områdena. Man måste vara noga förberedd för att komma till rätta med risken för vatten- och luftföroreningar från det bränsle som används i de stora kryssningsfartygen samt de miljörisker som uppstår när tusentals turister besöker resmålen. Man bör också vidta åtgärder för att samordna informationen om dessa fartygs ankomster med den lokala turismnäringen för att undvika att kryssningsturister anländer samtidigt som andra turister, som har möjlighet att göra sitt besök vid en annan tid på dagen. |
1.10 |
Den föreslagna satsningen på att undersöka utbildningsbehovet och införa en sektion med ”blå arbetstillfällen” på Eures-portalen är viktig, men i detta sammanhang är det avgörande att kommissionen ger den omfattande publicitet och ökar medvetenheten i medlemsstaterna så att undersökningens resultat införlivas i den inhemska utbildningspolitiken. De utbildningssatsningar som bör stödjas, som inte bara bör rikta sig till anställda på företag och institutioner med koppling till turism utan också till företagare inom denna sektor, måste utöver teman som går ut på att förbättra turismtjänsternas kvalitet även omfatta teman som bidrar till att marknadsföra Europa som resmål. Det bör understrykas att insatserna för att öka medvetenheten om turismens, det europeiska kulturarvets och miljöns betydelse bör inledas redan i den obligatoriska undervisningen så att eleverna lär sig om detta redan i tidig ålder. |
1.11 |
När det gäller kryssningsturismens problematik bör Europa vara uppmärksam på kryssningsföretagens sysselsättningspolitik. Sysselsättningen för europeiska ungdomar kan och bör skyddas inom denna växande bransch med en stor sysselsättningspotential. |
1.12 |
EESK påminner om vikten av vissa bestämmelser som kan hjälpa till att ta itu med turismsektorns utmaningar, inte minst när det gäller kust- och havsturismen. Dessa omfattar bland annat följande:
|
1.13 |
EESK välkomnar genomförandet av en studie av preferenserna hos de turister som besöker eller planerar att besöka Europa för att få reda på vad de tyckte om och inte tyckte om, varför de skulle vilja komma tillbaka eller vad som hindrar dem från att göra det, och orsakerna till att de eventuellt föredrar resmål utanför Europa. Denna studie, som bör spridas av olika turistoperatörer, i hamnar och gästhamnar, av föreningar och myndigheter inom turismsektorn, regeringar och europeiska myndigheter, skulle öka medvetenheten om turisters beteende och karaktär i syfte att stödja beslutsfattandet och främja utformningen av gemensamma utvecklingsstrategier för denna sektor. |
1.14 |
EESK anser också att man inom ramen för debatten om turismen och de åtgärder som behöver vidtas bör skapa en koppling mellan kust- och havsturismen och flodturismen och dra nytta av de förutsättningar som floderna och flodmynningarna erbjuder som ett komplement till verksamheten i kustområdena. Genom att utnyttja floderna skulle man kunna utveckla nya affärsidéer såsom båtkryssningar på teman såsom gastronomi, landsbygdsturism och ekoturism, medan flodmynningarna erbjuder både vackra landskap och ett utbildningsmässigt värde och ger tillfälle till fågelskådning och observationer av den biologiska mångfald som är typisk för dessa områden. |
2. Inledning
2.1 |
I det aktuella meddelandet, som utgör en uppföljning av 2010 års meddelande (1) i vilket man presenterade en strategi för hållbar kust- och havsturism samt 2012 års meddelande om ”Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn” (2), fokuserar man på ett av de fem prioriterade åtgärdsområdena inom den blå ekonomin, nämligen kust- och havsturismen. |
2.2 |
Kust- och havsturismsektorn har redan konstaterats vara en viktig värdekedja som kan skapa tillväxt och sysselsättning på ett hållbart sätt. Kust- och havsturismen utgör den största maritima sektorn i Europa och sysselsätter nästan 3,2 miljoner människor, av vilka närmare hälften är ungdomar. Sektorn har ett bruttoförädlingsvärde på 183 miljarder euro och består huvudsakligen av mikroföretag samt små och medelstora företag, och mer än en tredjedel av Europas turismrelaterade företag återfinns inom denna sektor. |
2.3 |
Meddelandets syfte är att identifiera de utmaningar som sektorn står inför, det vill säga främjande av resultat och konkurrenskraft genom ökad kunskap, åtgärder för att komma till rätta med problemen med den ojämna efterfrågan och sektorns fragmentering, åtgärder för att främja färdigheter och innovation och för att stärka hållbarheten, med fokus på problemet med miljöpåfrestningar, främjande av ett innovativt, hållbart och högkvalitativt utbud samt satsningar på att se möjligheter i geografiska begränsningar, i synnerhet på platser med ökaraktär och ett avsides läge. |
2.4 |
I meddelandet tar man dessutom upp frågor beträffande användningen av EU-medel och integreringen av EU:s politiska strategier som påverkar kust- och havsturismen. |
3. Allmänna kommentarer
3.1 |
Blå tillväxt, som omfattar såväl traditionella sektorer som sektorer i utveckling och på framväxt, är en komplex och ambitiös utmaning som kräver ett integrerat synsätt. Vid utvecklingen av kustområden måste man ta hänsyn till intressena inom de olika sektorer som är verksamma där, samtidigt som man måste beakta miljöaspekterna och fästa särskild uppmärksamhet vid den fysiska planeringen av både land- och havsområden, som är avgörande för turismutbudet. Man bör vara uppmärksam på den sektorsöverskridande dimensionen i denna problematik eftersom det är omöjligt att utveckla vare sig kustturismen eller någon annan form av turism om man inte fäster vikt vid den fysiska planeringen och skyddet av miljön. Förnybar energi är onekligen viktig och bör främjas intensivt, men man bör vara särskilt noggrann med anläggningarnas placering för att undvika att utvecklingen av havsturismaktiviteter omöjliggörs. Man bör undvika att placera kärnkraftverk i attraktiva turistområden. Det är viktigt att ha en dynamisk syn på jämvikten i kustområdena eftersom väderfenomen och människans verksamhet leder till ständiga förändringar. Naturresurserna utgör grunden för ekonomin och bör tillsammans med innovationen ses som en grundpelare för en smart tillväxt som främjar social integration. |
3.2 |
Turismnäringens främsta problem har varit desamma genom åren: behovet av att komma till rätta med problemen med säsongsbundenhet, osäkra anställningsvillkor och okvalificerat arbete (i synnerhet när det gäller ungdomar), det bristande utbudet av nya, innovativa produkter, svårigheten att få tillgång till finansiering, framför allt i fråga om mikroföretag och små och medelstora företag. Därför är det ytterst viktigt att man upprättar en europeisk ram för utveckling av turismen, en verklig europeisk turismpolitik som fastställer riktlinjerna för de gemensamma utvecklingsstrategierna, samtidigt som medlemsstaternas frihet att utforma sin nationella politik respekteras. |
3.3 |
För att komma till rätta med kust- och havsturismens säsongsbundenhet måste man erbjuda nya produkter som lockar nya konsumenter, framför allt under lågsäsongen. Det finns många olika sätt att öka beläggningen under lågsäsong och därmed uppmuntra folk att bo kvar i områden som är beroende av turismen, till exempel att utveckla nya produkter som riktar sig till seniorer eller grupper med sämre förutsättningar, utnyttja vattenaktiviteters potential, vilket omfattar fritidsbåtar (segelbåtar och motorbåtar), vattensport (jollesegling, vindsurfing, kitesurfing, surfing, bodyboarding, rodd, kanot, vattenskidåkning, racerbåt, fritidsfiske, undervattensjakt, dykning, inklusive vrakdykning), båtturer och kryssningar, eller utveckla turism med koppling till spaverksamhet, golf och naturturism. Dessutom kan stöd, framför allt i avlägsna områden, till utvecklingen av nya turismorienterade näringsgrenar som använder produkter med ursprung i kustområdena samt allmän tillgång till bredband hjälpa till att motverka säsongsbundenheten och vara en faktor som lockar ungdomar till dessa områden. |
3.4 |
Några av dessa mindre traditionella aktiviteter med koppling till vattensporter har redan utvecklats i stor utsträckning av lokala idrottsklubbar med sakkunskaper som man kan dra nytta av. Man bör göra en verklig satsning på att stödja vattensportturism genom att fastställa regler, skapa ny infrastruktur eller modernisera den som redan finns, samt skapa nya möjligheter som gynnar denna typ av utbud, som är mycket attraktivt för icke-traditionella målgrupper. Kust- och havsturismen är på många platser kopplad till flodturismen. De nära kopplingarna mellan dessa områden får inte glömmas bort, och det är lämpligt att utarbeta gemensamma utvecklingsstrategier. Användningen av fritidsbåtar är i detta sammanhang en aktivitet som bör främjas genom utvecklingen av nya produkter som kombinerar potentialen i aktiviteter till havs och på floder. |
3.5 |
Turismen bör inte ses som ett isolerat fenomen, utan som en sektor som påverkas av EU:s olika politiska strategier, i synnerhet i fråga om transporter, sysselsättning, utbildning, miljö, innovation, säkerhet, konsumentfrågor etc. När man tar itu med problem bör man anlägga ett integrerat synsätt eftersom de åtgärder som vidtas på olika politikområden har en direkt inverkan på sektorns resultat. |
3.6 |
Eftersom kommissionen inte har befogenhet att vidta direkta åtgärder på turismområdet skulle den kunna ta itu med några av de problem som identifierats genom att besluta om åtgärder som ska genomföras på de områden som faller inom dess behörighet med hänsyn till främjandet av den inre marknaden, det vill säga i fråga om den fria rörligheten för personer och varor samt mål med koppling till inrättandet av den inre marknaden, och genom att ta itu med problem som sträcker sig utanför turismområdet och påverkar andra områden där det inte bara är möjligt utan även önskvärt att vidta åtgärder. |
4. Särskilda kommentarer
4.1 |
Informationen om turismsektorn är inte strukturerad, vilket försvårar studier och utvärderingar eftersom det saknas antingen uppgifter eller specifika indikatorer som gör det möjligt att jämföra dem. EESK välkomnar att man har för avsikt att komma till rätta med detta problem, men vill samtidigt påpeka att man sedan 2010 års meddelande, i vilket man identifierade detta problem, endast har gjort begränsade framsteg på detta område. |
4.2 |
Kommissionens satsningar på att främja den kvalitetsturism som Europa erbjuder kan bidra till att minska säsongsbundenhetsproblemet och de sociala och ekonomiska problem som är kopplade till detta. Europa konkurrerar med nya resmål i tillväxtländer, som visserligen kan erbjuda attraktiva låga priser men inte samma förutsättningar i fråga om säkerhet eller kulturvärden. Främjandet av Europa som resmål bör baseras på kvaliteten, som utgör en utmärkande faktor, och på Europas övriga tillgångar: de unika kulturvärdena, säkerheten, tjänsternas mångfald, respekten för människors rättigheter, anläggningar som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning eller särskilda behov, tillgång till telekommunikationer och wifi-nät. Erkännandet av det europeiska kulturarvets betydelse och skyddet av detta är strategiskt viktigt för utvecklingen av en hållbar och inkluderande turism. |
4.3 |
Man måste dessutom fästa särskild vikt vid turismen för seniorer. I en värld där befolkningen blir allt äldre bör man särskilt fokusera på turism med inriktning på hälsa, kulturarv och naturvärden när man utarbetar strategier för denna sektor. När allt kommer omkring är det turister i åldergruppen över 50 år som spenderar mest pengar och seniorturister som har mest tid att resa och som föredrar att göra det under lågsäsong. |
4.4 |
Kryssningsturismen har vuxit avsevärt. I verkligheten har dock fartygens besök en minimal inverkan på verksamheten i kustområdena eftersom stoppen är korta och det inte tillhandahålls information om det lokala utbudet på ett effektivt sätt. Det är viktigt att främja den dialog mellan kryssningsoperatörerna, hamnarna och de berörda aktörerna inom kustturismen som föreslås i meddelandet, och detta bör ske inom ramen för utvecklingen av transnationella och mellanregionala partnerskap, nätverk, kluster och strategier för smart specialisering som motverkar sektorns fragmentering. Ett faktum som turismnäringen måste ta till sig är att nätverkssamarbete är effektivt. Denna typ av stöd skulle kunna främjas som ett led i arbetet inom det europeiska turismorgan som föreslogs ovan, som skulle utgöra en plattform för en bred debatt om sektorns problem, och dessutom utgöra en grund för nätverk och samarbete. |
4.5 |
Utbildningen av kompetent personal är mycket viktig för en hållbar tillväxt för alla. Turismsektorn står inför särskilda svårigheter när det gäller arbetskraftens kvalifikationer eftersom den förser många ungdomar med säsongsbundet arbete på osäkra anställningsvillkor, med begränsade möjligheter att göra karriär. EESK välkomnar inrättandet av en sektion med ”blå arbetstillfällen” på Eures-portalen liksom en undersökning av utbildningsbehovet inom turismsektorn, och anser att medlemsstaterna bör uppmuntras att använda dessa resultat för att främja utbildningsutbudet, som finansieras genom Europeiska socialfonden eller på privat initiativ, samt att man uppmuntrar befintliga skolor att arbeta i nätverk och presenterar projekt med koppling till turismsektorn inom ramen för programmet Erasmus+. Detta bör också inbegripa utbildning av företagarna inom sektorn, så att de informeras om och kan anta god praxis på förvaltningsområdet, hålls uppdaterade om den gällande lagstiftningen och användningen av it, samt blir medvetna om miljön och turismsektorns särskilda problem. |
4.6 |
När det gäller problemet med medlemsstaternas olika kompetenskrav för yrkeskaptener anser EESK att kommissionens förslag inte är tillräckligt ambitiösa. Det är visserligen sant att kommissionens befogenheter på turismområdet är begränsade, men detta gäller inte områdena fri rörlighet för personer och inrättandet av den inre marknaden, som denna fråga också är kopplad till. |
4.7 |
Man bör uppmuntra användningen av innovativa förvaltningssystem med hjälp den portal som tagits fram inom ramen för initiativet ”ICT and Tourism Business”. Man bör notera att denna portal, som främjas av kommissionen, i likhet med andra turismrelaterade webbplatser såsom det virtuella observationscentrumet för turism, plattformen Tourism Link och eCalypso-plattformen inte har översatts till alla språk, vilket kan hindra eller avskräcka personer i några länder från att använda den. |
4.8 |
Kust- och havsturismens hållbarhet måste bygga på en total respekt för miljön, och man måste se land och hav som områden som hänger ihop med varandra. Det är mycket viktigt att stärka hållbarheten med hjälp av de föreslagna åtgärderna för att kunna utveckla nya produkter som tar hänsyn till Europas rika arv och respekterar miljön. Vi påpekar än en gång att de åtgärder som vidtas på andra områden, till exempel i fråga om miljö, hav och transporter, har kopplingar till turismen, och att kommissionen därför bör vara särskilt uppmärksam på konsekvenserna för turismsektorn när det gäller dessa initiativ. |
4.9 |
EESK välkomnar att turismen har tagits med bland de specifika målen för programmet Cosme för perioden 2014–2020, och ser detta som ett viktigt tillfälle att utveckla sektorn genom att stödja främjandet av internationella samarbetsprojekt och antagandet av hållbara modeller för turismutveckling som främjas med hjälp av ”Framstående europeiska resmål”. Dessutom stöder EESK utarbetandet av en internetvägledning över de huvudsakliga finansieringsmöjligheterna, med hänsyn till att turisminitiativen kan ha en övergripande karaktär. Vi vill dock än en gång erinra om risken för att språkliga hinder kan göra det svårt att använda och förstå internetvägledningen. |
Bryssel den 9 juli 2014
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
Henri MALOSSE
(1) COM(2010) 352 final, EESK:s yttrande: EUT C 376, 22.12.2011, s. 44.
(2) COM(2012) 494 final, EESK:s yttrande: EUT C 161, 6.6.2013, s. 87.