(1)

I enlighet med artikel 18.1 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken får Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna i de medlemsstater som har euron som valuta (nedan kallade nationella centralbanker), för att uppnå målen för Europeiska centralbankssystemet, utföra lånetransaktioner med kreditinstitut och andra marknadsaktörer, varvid lån lämnas mot tillfredsställande säkerheter. De allmänna villkor enligt vilka ECB och de nationella centralbankerna ingår sådana låne-transaktioner, inklusive de kriterier som avgör godtagbarheten av säkerheter vid Eurosystemets lånetransaktioner, framgår av Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2015/510 (ECB/2014/60) (1).

(2)

Man bör förtydliga godtagbarhetskriterierna avseende olika referensräntor för omsättbara tillgångar.

(3)

ECB-rådet har gjort en omfattande bedömning av de tidsmässigt begränsade åtgärderna som vidtagits sedan 2020 för att beakta de exceptionella ekonomiska och finansiella omständigheterna som förorsakats av spridningen av coronaviruset (COVID-19), och som har medfört sänkta krav på säkerheter. Dessa åtgärder har omfattat bl.a. att temporärt minska värderingsavdragen, att fortsatt godta sådana tillgångar och emittenterna och borgensmännen för sådana tillgångar som uppfyllde Eurosystemets minimikrav på kreditkvalitet den 7 april 2020 men som senare nedgraderats, samt att godta att de nationella centralbankerna godtagit skuldinstrument som säkerhet som emitterats av statlig förvaltning i Republiken Grekland men som inte uppfyller Eurosystemets kvalitetskrav. Denna bedömning har tagit hänsyn till a) att Eurosystemets motparter som deltar i riktade långfristiga refinansieringstransaktioner som genomförs inom ramen för Europeiska centralbankens beslut (EU) 2019/1311 (ECB/2019/21) (2) även fortsättningsvis behöver möjligheter att ställa tillräckliga säkerheter för dessa transaktioner, b) vilka konsekvenser de enskilda åtgärderna har för Eurosystemets motparter, c) vilka risker de olika åtgärderna medför, samt d) andra marknads- och regleringsaspekter.

(4)

Mot denna bakgrund har ECB-rådet den 23 mars 2022 bl.a. beslutat att fasa ut ovannämnda värderingsavdrag i två steg med start den 8 juli 2022 för att minska Eurosystemets riskexponering och förbättra riskhanteringen.

(5)

Man har också beslutat att fr.o.m. den 8 juli 2022 inte längre, som godtagbara omsättningsbara tillgångar, godta sådana tillgångar samt emittenter och borgensmän för sådana tillgångar som uppfyllde Eurosystemets minimikrav på kreditkvalitet den 7 april 2020 men som senare nedgraderats av kreditvärderingsinstitut som godtas av Eurosystemet till en nivå som understiger Eurosystemets minimikrav för kreditkvalitet, för att återgå till en konsekvent behandling av emittenter, omsättningsbara tillgångar och garanter inom Eurosystemets ramverk för säkerheter, oberoende av kreditvärderingsinstitutens beslut.

(6)

ECB-rådet har också beslutat att de nationella centralbankerna även fortsättningsvis som säkerhet bör få godta omsättningsbara skuldinstrument som emitterats av statlig förvaltning i Republiken Grekland som inte uppfyller Eurosystemets kvalitetskrav men uppfyller alla andra godtagbarhetskriterier som gäller för omsättningsbara skuldinstrument, åtminstone så länge som återinvesteringar i dessa inom ramen för stödprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) (3) fortsätter, med beaktande av ett särskilt värderingsavdrag. Denna åtgärd kommer att vara tidsmässigt begränsad och är baserad på följande ytterligare överväganden: a) att det fortsättningsvis finns ett behov av att förhindra en fragmentering av tillträdet till Eurosystemets penningpolitiska transaktioner som kan försämra den penningpolitiska transmissionsmekanismens funktion i den grekiska ekonomin medan denna fortfarande återhämtar sig efter pandemin, b) Republiken Greklands åtaganden inom ramen för den förstärkta övervakningen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 (4), utökade övervakningen samt granskningen av genomförandet av detta genom unionens institutioner, c) det faktum att skuldlättnaderna för Republiken Grekland som genom Europeiska stabilitetsmekanismen är beroende av att dessa åtaganden genomförs även fortsättningsvis, d) ECB:s tillgång till information om den ekonomiska och finansiella situationen i Republiken Grekland som konsekvens av ECB:s deltagande inom ramen för den förstärkta övervakningen, samt e) det faktum att även efter utgången av den utökade övervakningen: i) den ekonomiska, budgetmässiga och finansiella situationen i Republiken Grekland kommer att granskas regelbundet efter utgången av den utökade övervakningen enligt artikel 14 i förordning nr 472/2013 samt genom Europeiska stabilitetsmekanismens kvartalsvisa varningssystem, ii) skuldlättnaderna för Republiken Grekland även fortsättningsvis är kopplade till den granskning som sker även efter utgången av den utökade övervakningen, samt iii) planerade utbetalningar till Republiken Grekland i samband med faciliteten för återhämtning och resiliens enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 (5) är beroende av att de relevanta överenskomna delmålen och målen enligt artikel 24 i den förordningen uppfylls, f) regelbundna granskningar av statsskuldernas hållbarhet som utförs av Europeiska stabilitetsmekanismen, EU-kommissionen och ECB, g) det faktum att ECB även fortsättningsvis har tillgång till information om den ekonomiska och finansiella situationen i Republiken Grekland även efter utgången av den utökade övervakningen, via de mekanismer som beskrivs ovan i punkt e) i) och e) iii).

(7)

Europeiska centralbankens riktlinje 2014/528/EU (ECB/2014/31) (6) bör därför ändras i enlighet med detta.