EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 62014TN0475

Mål T-475/14: Talan väckt den 17 juni 2014 – Prysmian och Prysmian cavi e sistemi mot kommissionen

EUT C 315, 15.9.2014, p. 68–69 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

15.9.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 315/68


Talan väckt den 17 juni 2014 – Prysmian och Prysmian cavi e sistemi mot kommissionen

(Mål T-475/14)

2014/C 315/113

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: Prysmian SpA (Milano, Italien) och Prysmian cavi e sistemi Srl (Milano) (ombud: advokaterna C. Tesauro, F. Russo och L. Armati)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

ogiltigförklara beslutet,

i andra hand

ogiltigförklara artikel 1.5 i beslutet till den del det fastställs att Prysmian Cavi e Sistemi S.r.l. deltagit i en överträdelse av artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet mellan den 18 februari 1999 och den 27 november 2001,

ogiltigförklara artiklarna 2 f och 2 g i beslutet till den del böterna för Prysmian Cavi e Sistemi S.r.l., Prysmian S.p.a. och The Goldman Sachs Group Inc. fastställs till 3 7 3 03  000 EUR, och böterna för Prysmian Cavi e Sistemi S.r.1. och Pirelli & C. S.p.a. fastställs till 6 7 3 10  000 EUR,

sätta ned böterna av de skäl som anges i ansökan,

ogiltigförklara bilagorna I och II till den del de avser F. R., och

förplikta kommissionen att ersätta sökandens rättegångskostnader.

Grunder och huvudargument

Sökanden yrkar att kommissionens beslut K(2014) 2139 slutlig av den 2 april 2014 i ärende AT.39610 – Kraftledningar.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena nio grunder.

1.

Första grunden: Kommissionen kopierade (forensic image) och avlägsnade rättsstridigt hårddiskar från sökandens lokaler under inspektionerna. Sökandena har hävdat att kommissionen därvid överskred gränserna för sin behörighet enligt artikel 20.2 i förordning nr 1/2003. (1)

2.

Andra grunden: Kommissionen åsidosatte principen om rimlig frist i konkurrensärenden, eftersom ärendet pågick i mer än 62 månader. Sökandena har gjort gällande att kommissionen åsidosatte artikel 6.3 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och underlät att göra en skälig nedsättning av böterna i enlighet med tribunalens praxis.

3.

Tredje grunden: Kommissionen åsidosatte principen om god förvaltning, eftersom den inte gjorde en omsorgsfull och opartisk undersökning med anledning av bristande trovärdighet hos dem som ansökte om mild behandling. Sökandena har gjort gällande att kommissionen inte gjorde enförsiktig tolkning av trovärdigheten hos de gemensamma uttalanden som gjordes av dem som ansökte om mild behandling och att den inte inhämtade nödvändig bevisning till stöd för dessa.

4.

Fjärde grunden: Kommissionen ansåg felaktigt att Prysmian Cavi e Sistemi S.r.l. var ansvarigt för tiden före den 27 november 2001 och åsidosatte därmed principerna om personligt ansvar och likabehandling.

5.

Femte grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 32.2 i förordning nr 1/2003 i sådan grad att den inte kunde fördela ansvaret mellan solidariskt ansvariga enheter.

6.

Sjätte grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 101 FEUF, eftersom den inte styrkte att en enda, fortlöpande överträdelse förelåg, och misstolkade de relevanta marknadernas natur och struktur. Den åsidosatte därmed sökandenas rätt till försvar.

7.

Sjunde grunden: Kommissionen styrkte inte den påstådda överträdelsens varaktighet, och i synnerhet inte när den inleddes.

8.

Åttonde grunden: Kommissionen åsidosatte artikel 23.2 i förordning nr 1/2003, principen om likabehandling och proportionalitetsprincipen med avseende på fastställelsen av grundbeloppet för böterna och i synnerhet med avseende på överträdelsens allvar. Sökandena har hävdat att grundbeloppet för böterna och inträdesavgiften är oproportionerliga och borde ha justerats mot bakgrund av att överträdelsen hade en begränsad omfattning, inte inverkade på priserna, att den påstådda samverkan upplöstes efter år 2004 och att kostnaderna för råmaterial hade en betydande inverkan på försäljningsvärdet. Sökandena har vidare gjort gällande att kommissionen åsidosatte principen om likabehandling, eftersom den tillämpade olika koefficienter för överträdelsens allvar och olika inträdesavgifter på adressater i jämförbara situationer.

9.

Nionde grunden: Kommissionen gjorde en oriktig bedömning när den förde upp en viss direktör hos sökandena i förteckningen över ”namn och tjänster avseende personer som är relevanta för beslutet”.


(1)  Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna [101 FEUF] och [102 FEUF] (EGT L 1, s. 1).


Top