52011DC0329

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om konjunkturstatistik i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1165/1998 av den 19 maj 1998

INLEDNING

I artikel 14.2 i rådets förordning (EG) nr 1165/1998 om konjunkturstatistik anges följande:

Senast den 11 augusti 2008 och därefter vart tredje år skall kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om den statistik som har sammanställts i enlighet med denna förordning, särskilt om dess relevans och kvalitet samt om översynen av indikatorerna. Rapporten skall även specifikt behandla kostnaderna för det statistiska systemet och arbetsbördan för företagen till följd av denna förordning i förhållande till dess fördelar. Den skall innehålla en redovisning av bästa praxis för att minska företagens arbetsbörda samt ange hur arbetsbördan och kostnaderna kan minskas.

Föreliggande rapport är en uppföljning av den rapport som översändes i juni 2008 i enlighet med artikel 14.2[1]. En första rapport om konjunkturstatistikens kvalitet hade offentliggjorts i januari 2003[2].

Den europeiska konjunkturstatistiken innehåller en omfattande uppsättning konjunkturindikatorer för de europeiska ekonomierna som omfattar industri, byggnadsverksamhet, detaljhandel, reparation och vissa tjänstenäringar. Dessa sektorers ekonomiska utveckling återspeglas av en rad indikatorer för omsättning, produktion, antal sysselsatta, antal utförda arbetstimmar samt bruttolöner. Dessutom finns det indikatorer för producentpriser, orderingång och byggnadskostnader. Den europeiska konjunkturstatistiken infördes 1998. Sedan dess har både kvaliteten (samanvändbarhet, jämförbarhet, tillförlitlighet och aktualitet) och räckvidden (indikatorer, länder och grad av noggrannhet) stadigt förbättrats.

I andra avsnittet i rapporten redogörs för användningen av konjunkturstatistik och dess relevans för de viktigaste europeiska politikområdena och styrningen av den europeiska penningpolitiken. Det redogörs också för de viktigaste nyheterna inom konjunkturstatistiken sedan den förra kvalitetsrapporten. Därefter beskrivs mer ingående de olika kvalitetsaspekterna av konjunkturstatistiken. Avslutningsvis redogörs för kostnaderna och arbetsbördan i samband med insamling och bearbetning av uppgifter, och det ges exempel på hur kostnaderna och arbetsbördan kan minskas.

Ett första utkast till rapport lämnades till arbetsgruppen för konjunkturstatistik i januari 2011 (skriftligt samråd).

KONJUNKTURSTATISTIKENS RELEVANS

Införandet av konjunkturstatistik var en förutsättning för att euroområdet skulle kunna skapas och för att den europeiska penningpolitiken skulle kunna kontrolleras[3]. Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna är några av de största användarna av konjunkturstatistik. Andra viktiga användare är kommissionen, nationella regeringar, forskningsinstitut, företag och näringslivsorganisationer. Pressmeddelanden om konjunkturstatistik får vanligtvis stor uppmärksamhet i medierna. Sist med inte minst förser konjunkturstatistik andra statistikområden med viktiga indata, t.ex. nationalräkenskaperna.

Konjunkturstatistiken är bland den viktigaste statistiken som sammanställs av Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat). Konjunkturstatistiken används främst för ekonomiska trendanalyser, prognoser och modeller. Men uppgifterna behövs också för att förbereda politiska beslut, i forskningssyfte, för kontroll och validering av andra källor och för att förbereda affärsbeslut (t.ex. vid marknadsundersökningar). Ibland används också resultaten från konjunkturstatistik i näringslivet för ganska specifika ändamål (t.ex. användning av prisindikatorer i samband med upphandlingar).

Av de tjugotvå europeiska ekonomiska huvudindikatorer[4] som har tagits fram för att övervaka den ekonomiska utvecklingen i EU och de enskilda medlemsstaterna, särskilt för att styra penningpolitiken i euroområdet, hämtas nio från konjunkturstatistiken, nämligen industriproduktion, industrins producentpriser på hemmamarknaden, orderingång i industrin, importpriser för industrin, produktion inom byggnadsverksamhet, omsättning inom detaljhandel och reparation, omsättning inom andra tjänster, producentpriser för tjänster samt byggnadslov.

Eurostat publicerar årligen 60 pressmeddelanden om konjunkturstatistik, dvs. varje månad publiceras fem huvudindikatorer (industriproduktion, orderingång i industrin, industrins producentpriser, produktion inom byggnadsverksamhet och försäljningsvolym i detaljhandeln). Dessutom publiceras årligen minst fem utgåvor av Statistics in focus , som inte bara innehåller kvantitativa uppgifter utan också utvalda metodfrågor och analyser av aktuella ekonomiska trender. Därtill kommer Quarterly Panorama of European business statistics som innehåller mer detaljerade konjunkturresultat.

Under 2009 och 2010 gjordes en löpande översyn av konjunkturstatistiken. För att ta reda på hur man ska kunna effektivisera insamling, bearbetning och publicering av konjunkturstatistik har externa experter analyserat ramarna och processen för framtagning av konjunkturstatistik ur olika perspektiv (användarnas, Eurostats och de nationella statistikbyråernas).

De flesta användare behöver få konjunkturstatistik ofta och regelbundet och de läser det som publiceras (i databaser, pressmeddelanden m.m.) en till flera gånger i månaden, t.ex. när ett pressmeddelande släpps. Många användare anser att noggrannhet är den viktigaste kvalitetsaspekten av konjunkturstatistiken. Skillnaderna mellan de olika kvalitetsaspekterna är dock inte så stora och man kan nog säga att aktualitet, jämförbarhet, tillgänglighet, tydlighet, samanvändbarhet och fullständighet anses nästan lika viktiga som noggrannhet. Det är en stor utmaning för statistikproducenterna eftersom man måste göra avvägningar mellan olika kvalitetsaspekter, särskilt mellan noggrannhet och aktualitet samt mellan jämförbarhet och fullständighet.

I översynen sade sig användarna vara nöjda med kvaliteten på konjunkturstatistiken och relaterade tjänster. Av dem som uttalade sig om kvaliteten ansåg 95 % att konjunkturstatistiken var tillfredsställande och 60 % ansåg att den var bra eller mycket bra.

Under 2008 upplevde de europeiska ekonomierna den största konjunkturnedgången sedan konjunkturstatistiken infördes. En minskning med nästan en femtedel registrerades mellan april 2008 när industriproduktionen nådde en höjdpunkt och april 2009 när den var som lägst. I byggbranschen var nedgången också kraftig, men långsammare: produktionen minskade med ungefär en femtedel mellan januari/februari 2008 (höjdpunkt före krisen) och februari 2010 (lägsta nivå). Detaljhandelns försäljningsvolym minskade också betydligt men inte lika dramatiskt som inom produktion. Utvecklingen visade tydligt hur viktigt det är att ha tillförlitlig och aktuell konjunkturstatistik.

Under 2009 skedde två viktiga metodförändringar. Den ena var att konjunkturindikatorernas basår ändrades från 2000 till 2005. Detta innebar att det aritmetiska medelvärdet på 100 gäller 2005 i stället för 2000 och att indikatorernas vikt uppdaterades för att avspegla den ekonomiska strukturen under 2005. Den andra förändringen var att EU:s näringsgrensindelning NACE Rev. 1.1 ersattes av Nace rev. 2 parallellt med att basåret ändrades. Klassificeringen moderniserades och fick därigenom nya detaljerade indelningar för att avspegla olika typer av produktion och nya branscher. Indelningen av den tjänsteproducerande verksamheten har blivit mycket mer detaljerad. Nace rev. 2 ger en bättre bild av den övergripande ekonomin och underlättar internationella jämförelser. Övergången till Nace rev. 2 skedde utan märkbar inverkan på sådana kvalitetsaspekter som uppgifternas aktualitet och stabilitet (se nedan).

KONJUNKTURINDIKATORERNAS RÄCKVIDD OCH KVALITET

Räckvidd och överensstämmelse med förordningen om konjunkturstatistik

De sista undantagen som befriade medlemsstaterna från kravet att lämna uppgifter till Eurostat (om tjänsteproducentpriser) i enlighet med förordning (EG) nr 1165/98 löpte ut i augusti 2009.

Genom kommissionens förordning (EG) nr 329/2009 ändrades och uppdaterades den grundläggande rättsakten, och antal utförda arbetstimmar samt bruttolöner infördes som nya sysselsättningsindikatorer för detaljhandel, reparation och andra tjänster. Till följd av denna ändring kommer antal utförda arbetstimmar samt bruttolöner att samlas in för alla näringsgrenar som omfattas av konjunkturstatistik. Uppgifterna kommer att beräknas för kvartalsvisa referensperioder och bli tillgängliga 2013.

Var sjätte månad kontrollerar Eurostat hur väl medlemsstaterna uppfyller kraven i förordningen om konjunkturstatistik när det gäller tillförlitlighet, aktualitet, samanvändbarhet och jämförbarhet, och det framgår att kraven uppfylls i allt större utsträckning. Genomsnittsvärdet för EU-27 var 8,9 (av 10) den 1 oktober 2010, jämfört med 8,5 den 1 april 2005 och 6,6 den 1 januari 2004. Numera uppfyller de flesta medlemsstaterna nästan helt kraven i förordningen.

Noggrannhet, tillförlitlighet, samanvändbarhet och jämförbarhet

Genom förordning (EG) nr 1165/98 och relaterade rättsakter infördes en uppsättning gemensamma definitioner som tillämpas av alla medlemsstater. Eurostat och de nationella statistikbyråerna samarbetar för att säkerställa stor noggrannhet, tillförlitlighet och samanvändbarhet hos konjunkturindikatorerna. De metoder som fastställs i förordningen förbättras kontinuerligt genom ömsesidiga samråd och specialiserade arbetsgrupper.

Det bör noteras att metoderna inte måste se likadana ut i de olika medlemsstaterna. Enligt förordningen om konjunkturstatistik och i enlighet med subsidiaritetsprincipen får medlemsstaterna avgöra hur de på bästa sätt ska samla in och bearbeta uppgifter för att ta hänsyn till skillnader mellan länderna, t.ex. när det gäller storlek, ekonomisk struktur och tillgång till administrativa uppgifter.

Eurostat samarbetar också med andra internationella organisationer, särskilt OECD, för att uppgifternas och metodernas jämförbarhet ska bli bättre även utanför Europeiska unionen.

Aktualitet och punktlighet

Det är mycket viktigt för konjunkturstatiken att uppgifterna snabbt blir tillgängliga. Redan 1998 i den första EU-förordningen om konjunkturstatistik fastställdes tidsfrister för inlämning av nationella uppgifter till Eurostat (se tabell 1, tredje kolumnen). I samband med att förordningen ändrades 2005[5] blev tidsfristerna väsentligt kortare för de flesta indikatorer. I tabellen anges också den nuvarande fördröjningen (t.ex. för pressmeddelanden) i antal dagar efter utgången av referensperioden.

Generellt kan konjunkturstatistikens aktualitet sägas vara mycket god, och eventuella förseningar beror vanligtvis på att tidsfristen infaller under ett veckoslut eller en helgdag. Publiceringen av konjunkturindikatorer i EU sker dock fortfarande med viss fördröjning jämfört med i USA och Japan.

Användarna får information i god tid om när pressmeddelandena kommer att publiceras genom publiceringskalendern på Eurostats webbplats[6]. Under 2010 skedde inga förseningar i tidsplanen.

Tabell 1 : Aktualitet mätt i dagar mellan referensperiodens utgång och tidsfristen för inlämning, ekonomiska och finansiella kommitténs (EFC) mål och publicering.

Indikator | Periodicitet | Tidsfrister enligt förordningen om konjunkturstatistik a | EFC:s mål för 2011 b) | Publicering av värden för hela EU c) |

Industriproduktion | Månatlig | 40 | 40 | 42 |

Industrins producentpriser på den inhemska marknaden | Månatlig | 35 | 35 | 34 |

Orderingång i industrin | Månatlig | 50 | 50 | 55 |

Importpriser för industrin | Månatlig | 45 | 45 | 34 |

Produktion inom byggnadsverksamhet | Månatlig | 45 | 45 | 49 |

Omsättning inom detaljhandel och reparation | Månatlig | 30 | 30 | 35 |

Omsättning inom andra tjänster | Kvartalsvis | 60 | 60 | 61 |

Producentpriser i tjänstesektorn | Kvartalsvis | 90 | 60 | Ej tillämpligt |

Byggnadslov | Kvartalsvis | 90 | 90 | 90 |

a) Tidsfrister för inlämning av uppgifter till Eurostat efter utgången av referensperioden i enlighet med förordningen om konjunkturstatistik. Tidsfristen är ofta längre för mindre länder.

b) Mål i Ekonomiska och finansiella kommitténs lägesrapport 2010 om informationskrav i EMU.

c) Dagar mellan referensperiodens utgång och publicering (t.ex. pressmeddelanden).

Revidering av konjunkturindikatorerna

De första resultaten för konjunkturindikatorerna bygger delvis på preliminära, skattade och ofullständiga uppgifter. Därför kan man vänta sig att resultaten kommer att ändras mellan de första, de andra och även de följande publiceringarna. Efter den första publiceringen av uppgifter blir undersökningsresultaten ofta mer fullständiga eftersom saknade eller försenade svar har tillkommit. Andra skäl till att uppgifterna revideras är säsongrensning, riktmärkning, nya och/eller bättre datakällor samt felkorrigeringar eller metodändringar. Konjunkturindikatorerna revideras dock i relativt begränsad omfattning, särskilt på aggregerad EU-nivå och för euroområdet.

För att bedöma kvaliteten på de första resultaten av de fem konjunkturindikatorer som publiceras varje månad i ett särskilt pressmeddelande analyserades ändringarna mellan den första och den andra publiceringen av månatliga tillväxttakter för perioden juni 2007–december 2010.

Tabell 2 : Revideringen av de fem viktigaste konjunkturindikatorerna a)

Indikator | Genomsnittlig absolut revidering b) | Genomsnittlig revidering c) | Relativ genomsnittlig revidering d) |

Industriproduktion | 0,3 | 0,1 | 0,30 |

Industrins producentpriser på den inhemska marknaden | 0,1 | 0,0 | 0,10 |

Orderingång i industrin | 0,5 | -0,1 | 0,22 |

Produktion inom byggnadsverksamhet | 0,5 | 0,0 | 0,41 |

Detaljhandelns försäljningsvolym | 0,3 | 0,1 | 0,74 |

a) Säsongrensad tillväxttakt för indikatorer i euroområdet.

b) Genomsnittliga skillnader i absoluta tal mellan tillväxttakt vid den andra och den första publiceringen.

c) Genomsnittliga skillnader mellan tillväxttakt vid den andra och den första publiceringen.

d) Genomsnittligt förhållande mellan revidering och tillväxttakt vid den andra publiceringen (bägge i absoluta tal).

Tabell 2 visar den genomsnittliga omfattningen på revideringarna av tillväxttakten mellan den första och den andra publiceringen (en månad senare) för europeiska aggregat av de fem indikatorer som varit föremål för pressmeddelanden. I absoluta tal (andra kolumnen) varierar de genomsnittliga revideringarna mellan 0,1 procentenheter för industrins producentpriser och 0,5 procentenheter för orderingång i industrin. Skillnaderna mellan indikatorerna beror huvudsakligen på olika metoder. Industrins producentpriser revideras ofta inte alls, samtidigt som indikatorn för industriproduktion kan revideras flera år efter den första publiceringen.

De genomsnittliga revideringarna (tredje kolumnen) är nästan obefintliga. Det innebär att det för den undersökta perioden inte skedde någon systematisk över- eller underskattning av tillväxttakten vid tiden för den första publiceringen.

Den sista kolumnen i tabell 2 ger en indikation på omfånget av revideringarna under den undersökta perioden, eftersom den visar förhållandet mellan revideringen av tillväxttakten och själva tillväxttakten vid tiden för den andra publiceringen.

Metadatas tillgänglighet och tydlighet

All konjunkturstatistik finns allmänt tillgänglig på Eurostats webbplats. Konjunkturstatiken hittar man under temat Industry, trade and services eller med hjälp av sökfunktionen[7].

Omfattande, målgruppsanpassade och detaljerade förklaringar av metodfrågor (metadata) finns också tillgängliga, dels i de ovannämnda publikationerna ( Statistics in focus och Quarterly Panorama of European business statistics ), dels på Eurostats webbplats. Databasen STS sources innehåller närmare information om statistiska processer, juridiska spörsmål, sekretessregler, uppgifternas kvalitet och nationella metoder för uppgiftsinsamling[8]. Det finns också kompletterande detaljerade metodförklaringar ( PEEIs in focus )[9] för ett antal nyckelindikatorer. Tydliga förklaringar av statistiska begrepp ges i en ny wikiliknande ordbok på nätet och som svar på vanliga frågor.

KOSTNADERNA FÖR DET STATISTISKA SYSTEMET OCH FÖRETAGENS ARBETSBÖRDA

Eurostat gjorde 2009 en allmän genomgång av 24 EU-rättsakter där företagen var uppgiftslämnare eller primära uppgiftslämnare och samlade in uppgifter om företagens arbetsbörda för statistiksammanställning (uppgifter om statistikmyndigheternas produktionskostnader ingick inte). Tjugoen länder lämnade tillräckliga uppgifter till konjunkturstatistiken för åren 2006, 2007 och 2008, men p.g.a. metodproblem gav undersökningen inte helt jämförbara uppgifter. Därför kunde man bara publicera trenderna. Man konstaterade en relativt stabil utveckling av konjunkturstatistiken mellan 2006 och 2007, följd av en viss minskning av svarsbördan mellan 2007 och 2008.

Särskilda mätningar av kostnaderna och arbetsbördan för konjunkturstatistik infördes genom den första kvalitetsrapporten från 2003 som för utvalda indikatorer gav uppgifter om antalet företag som besvarade frågeformulären och skattningar av den arbetskraft som både företagen och statistikmyndigheterna behövde för att ta fram konjunkturstatistik. Vid utarbetandet av den andra kvalitetsrapporten från 2008 fastställdes metoder för att bedöma kostnaden och arbetsbördan för konjunkturstatistik som helhet och för enskilda indikatorer. Mätverktyget överensstämde med EU:s nettokostnadsmodell för mätning av den administrativa arbetsbördan. Till föreliggande rapport samlades uppgifter in mellan september och oktober 2010 för referensåret 2009. Mätningen företogs med samma metoder som den tidigare undersökningen men justerades mot bakgrund av tidigare erfarenheter och inriktades på dels den tid som företagen behövde för att sammanställa de nödvändiga uppgifterna och för att besvara statistikbegäran, dels den tid som statistikmyndigheterna behövde för att uppfylla kraven i förordningen om konjunkturstatistik.

Arbetet med att fastställa tillförlitliga och jämförbara kvantitativa indikatorer för kostnaden (för statistiksystemen för att samla in, bearbeta och publicera uppgifter) och arbetsbördan (för företagen för att tillhandahålla uppgifter) är förenat med ganska svåra praktiska problem och metodproblem. Man kan bara göra en grov skattning av ett genomsnittligt företags tidsåtgång för att fylla i ett frågeformulär eller lämna information om en särskild fråga. Dessutom är det svårt att beräkna hur många företag som har svarat på enskilda statistiska frågor (t.ex. kan ett företag förekomma i flera urval i samband med olika frågor, vilket kan leda till dubbelräkning). I enlighet med subsidiaritetsprincipen organiseras urvalen på olika sätt i medlemsstaterna, vilket innebär att det är svårt att göra jämförelser. Konjunkturstatistik går inte att hålla helt åtskild från annan statistik och det finns sällan någon tydlig metod för att fördela kostnad och arbetsbörda på olika typer av statistik. De flesta uppgifter som samlas in vid en undersökning för att producera konjunkturstatistik kommer också att användas för annan statistik, särskilt nationalräkenskaper. På samma sätt kan uppgifter som andra statistiska avdelningar har ansvaret för att samla in också användas för att ta fram konjunkturstatistik.

De uppgifter som finns tillgängliga för EU som helhet visar att produktionskostnaden sjönk med 6 % och företagens arbetsbörda med 15 % (bägge mätta i timmar/år) mellan 2006 och 2009. Som framgår av den senaste kvalitetsrapporten är kostnaderna för statistiksystemet (t.ex. de nationella statistikbyråerna) och arbetsbördan för företagen i stort sett identiska, trots att den allmänna kostnaden och arbetsbördan i någon mån har flyttats över från företagen till statistikmyndigheterna.

I tabell 3 har man för huvudindikatorerna försökt att beräkna ett genomsnittligt företags arbetsbörda (främst för att fylla i frågeformulär för konjunkturstatistik). För att underlätta jämförelser har arbetsbördan beräknats i minuter per månad även för kvartalsindikatorerna. En minsta arbetsbörda på noll anger att uppgifterna inte har samlats in via frågeformulär för konjunkturstatistik utan har hämtats från administrativa källor. Det finns fortfarande flera fall där arbetsbördan verkar vara överskattad.

Tabell 3: Oviktade landsgenomsnitt (EU-27), högsta och lägsta landsvärden för arbetsbördan (minuter/månad) för ett företag som besvarar ett frågeformulär.

Industriproduktion | Industrins producentpriser | Orderingång i industrin | Produktion inom byggnadsverksamhet | Omsättning inom detaljhandel och reparation |

Genomsnitt | 20 | 17 | 6 | 22 | 11 |

Högsta värde | 73 | 70 | 19 | 87 | 22 |

Lägsta värde | 0 | 3 | 0 | 1 | 0 |

FÖRBÄTTRAD INSAMLING OCH BEARBETNING AV KONJUNKTURSTATISTIK

Det finns många förklaringar till att kostnadsminskningen och tillgängliga rådata inte gör det möjligt att göra en kvantitativ uppdelning av de olika faktorer som påverkar den totala siffran. I flera fall har urvalens storlek minskats i undersökningarna, eller så har undersökningar där svaren sänts per post eller fax ersatts av elektroniska undersökningar och internetundersökningar. Detta minskar kostnaderna för statistikmyndigheterna. För företagen är det positivt att de kan göra rimlighetskontroller av de elektroniska frågeformulären, vilket leder till färre misstag och färre frågor om klassificeringar.

En stor anledning till att företagens arbetsbörda har minskat förefaller vara statistikbyråernas ökade användning av administrativa uppgifter, särskilt för sysselsättningsindikatorerna (antal utförda arbetstimmar, antal sysselsatta samt bruttolöner). Ofta finns denna typ av information redan tillgänglig, t.ex. hos skattemyndigheter, arbetsmarknadsförvaltning, offentliga socialförsäkringar eller byggnadsmyndigheter, och behöver inte samlas in igen i statistiksyfte. Användningen av befintliga administrativa källor i statistiksyfte minskar visserligen företagens arbetsbörda, men det kan leda till högre kostnader för statistikbyråerna eftersom uppgifterna kan behöva korrigeras. Användningen av administrativa uppgifter ställer också krav på kontinuerlig samordning, särskilt i de fall där länderna har decentraliserade förvaltningar.

Användningen av administrativa uppgifter till konjunkturstatistiken är dessutom begränsad, särskilt för månadsindikatorerna där kraven på aktualitet och korta tidsfrister är mycket höga. Administrativa uppgifter samlas ofta in för sällan för att kunna användas för konjunkturstatistik och/eller blir tillgängliga för sent. Om de administrativa uppgifterna inte direkt överensstämmer med definitionerna i konjunkturstatistiken måste det göras korrigeringar, vilket också kan påverka uppgifternas kvalitet.

Konjunkturstatistiken förbättras kontinuerligt av statistikbyråerna på det nationella planet och genom samarbete mellan de nationella byråerna och Eurostat i olika arbetsgrupper. Konjunkturstatistik och en del andra statistikområden omfattas av programmet för modernisering av den europeiska företags- och handelsstatistiken (Meets-programmet). I detta program ingår konjunkturstatistik i flera åtgärder som rör fortsatt användning av administrativa uppgifter, anpassning av källor som ännu inte går att använda, kombination av uppgifter från olika källor, datalagerhantering, skattning av uppgifter som inte finns tillgängliga och harmonisering av definitioner. I och med att man identifierar, utvecklar och sprider befintlig god praxis bidrar man förmodligen till att effektivisera insamlingen och bearbetningen av uppgifter.

Inom konjunkturstatistiken används redan en rad olika verktyg för att minska företagens arbetsbörda. För några indikatorer har det införts europeiska stickprovsundersökningar. De länder som deltar i ett sådant system behöver endast samla in uppgifter för de branscher eller produkter för vilka de nationella bidragen till EU-aggregatet har väsentlig betydelse.

Ett annat viktigt verktyg för att minska eller rentav eliminera företagens arbetsbörda är att tillämpa trösklar vid uppgiftsinsamlingen. I de fall där små företag inte helt kan befrias från kravet på uppgiftsinsamling tillämpas lägre urvalsfraktioner, t.ex. ingår små företag sällan i urvalet. Många statistikbyråer tillämpar också rutinmässigt roterande urval, så att en del av företagen byts ut varje år. Påpekas bör också att den urvalsstorlek som krävs för den europeiska konjunkturstatistiken ofta är mindre än den storlek som tillämpas i praktiken, eftersom nationella byråer ibland också måste utarbeta indikatorer på regional eller lokal nivå.

Bilaga: De 43 konjunkturindikatorerna (europeiska ekonomiska huvudindikatorer i fet stil), Q – kvartalsindikator, M – månadsindikator

Industri | Byggnadsverksamhet | Detaljhandel och reparation | Övriga tjänster |

Produktion | Industriproduktion (M) | Produktion inom byggnadsverksamhet (M/Q) Byggnadsarbeten Anläggningsarbeten | - | - |

Omsättning | Industrins omsättning (M) Industrins omsättning på hemmamarknaden Industrins omsättning på exportmarknaden (inom och utanför euroområdet) | - | Omsättning inom detaljhandel och reparation (M) | Omsättning inom andra tjänster (Q) |

Kostnader | - | Byggnadskostnader (Q) Materialkostnader Kostnader för arbetskraft | - | - |

Orderingång/ byggnadslov | Orderingång (M) Orderingång på hemmamarknaden Orderingång på exportmarknaden (inom och utanför euroområdet) | Byggnadslov (Q) antal bostäder användbar golvyta i m² | - | - |

Antal sysselsatta | Antal sysselsatta inom industrin (Q) | Antal sysselsatta inom byggnadsverksamhet (Q) | Antal sysselsatta inom detaljhandel och reparation (Q) (uppgift saknas) | Antal sysselsatta inom andra tjänster (Q) (uppgift saknas) |

Antal utförda arbetstimmar | Antal utförda arbetstimmar inom industri (Q) | Antal utförda arbetstimmar inom byggnadsverksamhet (Q) | Antal utförda arbetstimmar inom detaljhandel och reparation (Q) (uppgift saknas) | Antal utförda arbetstimmar inom andra tjänster (Q) (uppgift saknas) |

Bruttolöner | Bruttolöner inom industri (Q) | Bruttolöner inom byggnadsverksamhet (Q) | Bruttolöner inom detaljhandel och reparation (Q) | Bruttolöner inom andra tjänster (Q) |

Producentpriser | Industrins producentpriser (M) Producentpriser på hemmamarknaden Producentpriser på exportmarknaden (inom och utanför euroområdet) | Försäljningspris (deflator) (M) | Producentpriser för andra tjänster (Q) |

Importpriser | Importpriser för industrin (M) (inom och utanför euroområdet) | - | - | - |

[1] KOM(2008) 340 slutlig, 9.6.2008.

[2] KOM(2003) 36 slutlig, 29.1.2003.

[3] Europeiska centralbankens statistikkrav inom området allmän ekonomisk statistik, Europeiska centralbanken, augusti 2000.

[4] Den ursprungliga förteckningen över nitton huvudindikatorer fastställdes 2002 (kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om statistik för euroområdet, 27.11.2002, KOM(2002) 661 slutlig). 2008 tillkom tre indikatorer för fastighetsmarknaden, bl.a. byggnadslov (Ekonomiska och finansiella kommitténs lägesrapport om informationskrav i EMU, Bryssel den 4 november 2008).

[5] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1158/2005 av den 6 juli 2005 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1165/98 om konjunkturstatistik, EUT L 191, 22.7.2005, s. 1.

[6] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/release_calendars/news_releases. Publiceringskalendern omfattar många europeiska huvudindikatorer, inte bara sådana som rör konjunkturstatistik.

[7] http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/short_term_business_statistics/introduction.

[8] http://circa.europa.eu/Public/irc/dsis/ebt/library?l=/methodology/sts_sources&vm=detailed&sb=Title.

[9] http://circa.europa.eu/Public/irc/dsis/ebt/library?l=/methodology&vm=detailed&sb=Title.