28.1.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/85

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Grönbok om onlinespel på den inre marknaden”

KOM(2011) 128 slutlig

2012/C 24/20

Föredragande: Stefano MALLIA

Den 24 mars 2011 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i EUF-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Grönbok om onlinespel på den inre marknaden”

KOM(2011) 128 slutlig.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 oktober 2011.

Vid sin 475:e plenarsession den 26–27 oktober 2011 (sammanträdet den 26 oktober 2011) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 126 röster för, 4 emot och 4 nedlagda röster:

1.   Sammanfattning och slutsatser

1.1   Kommissionens syfte med samrådet om grönboken är att få ett bättre grepp om onlinespelsektorn som växer i rask takt, är gränsöverskridande till sin natur och karaktäriseras av att medlemsstaterna tillämpar olika nationella system.

1.2   EESK noterar att ett antal mål är gemensamma för alla EU-medlemsstater. Dessa är följande: kampen mot illegal spelverksamhet, konsumentskyddet, bevarandet av ordningen i samhället och finansiering av aktiviteter av allmänintresse (goda ändamål).

1.3   Konsumentskyddet är ett område där EU kan tillföra ett mervärde för medborgarna. EU bör därför inrätta en EU-ram i form av konsumentskyddslagstiftning som är bindande för operatörer som har licens inom EU. På detta sätt skulle man skapa en minimiuppsättning (och inte lägsta) standarder för konsumentskydd. De nationella regeringarna måste dock fortfarande ha rätt att fastställa striktare konsumentskyddsstandarder för sina nationella marknader om de så önskar. Medlemsstaternas lagstiftning bör bland annat ha som mål att förebygga och bota spelberoende.

1.4   Kampen mot bedrägerier, identitetsstöld, penningtvätt och andra brott kräver ett närmare samarbete mellan medlemsstaterna på EU-nivå. EESK efterlyser ett formaliserat samarbete på EU-nivå mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Framför allt bör samtliga medlemsstater tillhandahålla en förteckning över operatörer som innehar licens i ett visst land. Kommittén vill dessutom att räckvidden för direktivet om penningtvätt (1) utvidgas till att förutom kasinon även innefatta andra onlinespeltjänster. Därigenom skulle de nationella myndigheterna få utökade befogenheter att bekämpa kriminalitet.

1.5   Spelmöjligheter kan leda till spelberoende. EESK uppmanar kommissionen att göra en EU-omfattande studie i syfte att fastställa en specifik profil för spelberoende, varefter lämpliga åtgärder bör vidtas, inklusive förebyggande åtgärder. I detta syfte rekommenderar vi att en del av skatteinkomsterna ska användas till att förebygga och bota spelberoende.

1.6   EESK anser också att man bör införa strikt lagstiftning som förbjuder spelreklam riktad mot minderåriga eller grupper som inbegriper minderåriga eller personer som kan befaras vara yngre än den nationella åldersgränsen för hasardspel för att garantera att minderåriga och andra utsatta grupper skyddas effektivt.

1.7   Sektorn karaktäriseras för närvarande av ett otillåtet tillhandahållande av speltjänster, både av operatörer utan licens (definierat som svart och illegalt i grönboken) och av operatörer som har licens i en medlemsstat, men som erbjuder sina tjänster till konsumenter i en annan medlemsstat, utan att ha det tillstånd som krävs där (definierat som grått i grönboken). För att sektorn ska kunna utvecklas på ett enhetligt sätt och förena mål som är av allmänintresse med principerna för den inre marknaden krävs det större rättslig säkerhet.

1.8   Det finns många olika former av finansiering av verksamhet av allmänintresse inom medlemsstaterna. Kommittén är införstådd med den princip som innebär att en fast procentandel av intäkterna från eller skatterna på spelverksamhet går direkt till idrotten generellt eller till annan verksamhet av allmänintresse.

1.9   EESK ansluter sig till de slutsatser om ramen för hasardspel och vadslagning i Europeiska unionens medlemsstater som antogs av rådet (konkurrens) den 10 december 2010.

1.10   EESK uppmanar kommissionen att fastställa följderna av gränsöverskridande erbjudanden om finansiering av idrott och undersöka om denna finansiering verkligen når gräsrotsidrotterna, samt att föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa sådan finansiering till idrotten.

1.11   Medlemsstaterna förlitar sig på förebyggande och repressiva åtgärder mot illegalt onlinespel. Det stora utbudet av illegala speltjänster tyder emellertid på att dessa åtgärder inte är tillräckligt effektiva. Därför anser EESK att det är nödvändigt att utarbeta och införa ett sanktionssystem som garanterar en effektiv tillämpning av reglerna. Denna ordning bör omfatta en blockering av verksamheten, blockering av de medier som erbjuder de informationssamhällestjänster som utgör underlag för illegal spelverksamhet, och konfiskering och destruktion av allt som använts till att genomföra verksamheten.

1.12   Den offentliga förvaltningen och arbetsmarknadsparterna bör fastställa garantier för att initiativen beträffande onlinespel inte får några negativa följder för sysselsättningen inom den traditionella spelsektorn.

2.   Bakgrund

2.1   EESK välkomnar grönboken om onlinespel, som är ett bra initiativ för en pragmatisk och sund analys av sektorns framtid i Europa. EESK uppmanar därför EU att så snart som möjligt genomföra en ingående studie i syfte att utvärdera eventuella konsekvenser för sysselsättningen inom hela spelsektorn, både när det gäller offentlig och privat verksamhet.

2.2   Syftet med det samråd som kommissionen lanserar genom grönboken är att skapa en omfattande dialog om onlinespel för att bättre förstå de särskilda frågor som uppkommer vid utvecklingen av både det lagliga och det otillåtna tillhandahållandet av onlinespeltjänster (den svarta och ”grå” marknaden) som riktar sig till konsumenter som är bosatta i EU:s medlemsstater. På grund av tjänsternas natur kan de nationella regeringarna i de länder där medborgarna erbjuds dessa spel ofta inte kontrollera tillhandahållandet av dem.

2.3   Grönboken är också en reaktion på Europaparlamentets resolution om integriteten för hasardspel online (2) av den 10 mars 2009 och den har även efterlysts av rådet i slutsatserna om ramen för hasardspel och vadslagning i EU:s medlemsstater (3) av den 10 december 2010.

2.4   Lagstiftningen om hasardspel skiljer sig åt inom EU, och den ses också för närvarande över i många medlemsstater för att man ska kunna ta hänsyn till att den del av onlinespelmarknaden som sträcker sig över gränserna ständigt ökar.

2.5   Kommissionens främsta syfte med samrådet är att få en faktabaserad bild av det aktuella läget i sektorn för onlinespel inom EU. Genom samrådet vill man få en tydlig bild av vilka utmaningar samhället och den allmänna ordningen ställs inför på grund av tillhandahållandet av spel på nätet inom EU, samt vilka utmaningar som rör lagstiftning och teknik.

2.6   EESK vill uppmana EU-institutionerna och särskilt kommissionen att omedelbart ta itu med de stora utmaningar som uppstår p.g.a. den konkurrenssnedvridning som blir följden av att det finns företag utan tillstånd som inte är etablerade i det land där de konsumenter som de erbjuder hasardspeltjänster online har sin hemvist, samtidigt som de drar nytta av låga skatter och sociala avgifter i etableringsstaten.

Samtidigt uppmanar EESK kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera kampen mot olagliga operatörer (den svarta marknaden) som ligger bakom de flesta fall av bedrägerier, pengatvätt och andra kriminella handlingar.

3.   Mål av allmänintresse

3.1   EESK anser att det är av avgörande betydelse att garantera det skydd av målen av allmänintresse som nämns i grönboken, och i synnerhet måste konsumenterna skyddas mot bedrägeri, spelmissbruk, spelberoende och dess negativa hälsoeffekter samt överskuldsättning. Utvecklingen av spelverksamheten bör ske på grundval av nationella tillstånd utfärdade av medlemsstaterna i syfte att garantera skyddet av den allmänna ordningen, bekämpa bedrägerier, förhindra spelberoende, samt skydda såväl de minderårigas som speldeltagarnas rättigheter.

3.2   I detta avseende noterar EESK att det finns ett antal mål som är gemensamma för alla medlemsstater, dvs. kampen mot illegal spelverksamhet, konsumentskyddet (spelare, minderåriga och utsatta, kamp mot beroende), bevarandet av ordningen i samhället (skydd mot bedrägeri, penningtvätt och andra brott), finansiering av aktiviteter av allmänintresse (goda ändamål) samt skydd av de anställda inom onlinespelsektorn och alla andra aktuella former av spel.

3.3   Med tanke på att onlinespelen har en särskild karaktär genom att de berör sociala frågor, den allmänna ordningen och hälsovården vill EESK i linje med domstolens praxis peka på det faktum att medlemsstaterna i avsaknad av harmonisering inom EU har ett ”utrymme för skönsmässig bedömning” (4) för hur man ska reglera och kontrollera sina spelmarknader i enlighet med landets traditioner och kultur. Medlemsstaternas inskränkningar måste dock uppfylla de krav på proportionalitet (5) som följer av domstolens rättspraxis.

3.4   Trots detta finns det några mål som medlemsstaterna inte i tillräckligt hög grad kan uppnå enskilt och där insatser på EU-nivå skulle kunna tillföra ett klart mervärde.

3.5   EESK rekommenderar att man främjar utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna, eftersom målen är gemensamma för alla medlemsstater. I detta sammanhang noterar EESK också de självreglerande initiativ som offentliga och kommersiella speloperatörer har tagit. EESK understryker dock att självreglering inom branschen endast kan komplettera och inte ersätta föreskrivande lagstiftning. Mot bakgrund av detta anser EESK att EU-institutionerna dessutom bör fokusera sina insatser på att skapa en europeisk dimension inom de gemensamma målen, med full respekt för subsidiaritetsprincipen.

3.6   Konsumentskydd är ett område där EU i synnerhet kan tillföra ett mervärde. EESK anser att EU-institutionerna bör skapa en grundläggande EU-ram i form av konsumentskyddslagstiftning som är bindande för EU-licensierade operatörer. På detta sätt skulle man skapa en minimiuppsättning (och inte lägsta) standarder för konsumentskydd. Denna minsta skyddsnivå bör omfatta behovet av att förebygga spelberoende, fastställda åldersgränser för tillträde till alla slags hasardspel och spelverksamhet, ett förbud mot användning av kredit samt förbud mot alla former av reklam riktad mot minderåriga eller grupper som inbegriper minderåriga eller personer som kan befaras vara yngre än åldersgränsen för hasardspel. De nationella regeringarna ska dock fortfarande ha rätt att fastställa striktare konsumentskyddsstandarder för sina nationella marknader om de så önskar.

3.6.1   Konsumenterna på EU-marknaden måste ha möjlighet att skilja mellan illegala webbplatser och webbplatser som är godkända i en medlemsstat. I detta sammanhang rekommenderar EESK att varje medlemsstat ålägger de operatörer som driver verksamhet med licens i denna medlemsstat att på en framträdande och tydligt fastställd plats på ingångssidan på webbplatsen lägga ett interaktivt märke som visar att operatören är licensierad. Detta märke ska användas av alla medlemsstater och se ut på samma sätt för att göra det lättare att känna igen i alla EU-medlemsstater. Det måste dock även tydligt visa i vilket land licensen har utfärdats. Europeiska kommissionen bör ansvara för genomförandet av denna åtgärd.

3.7   EESK föreslår att det inrättas ett oberoende organ i varje medlemsstat med uppgift att ansvara för övervakningen och säkerställa ett effektivt genomförande av den konsumentlagstiftning som avses i punkt 3.6 ovan. Införandet av denna konsumentskyddslagstiftning i EU bör åtföljas av en informationskampanj som genomförs i varje medlemsstat. De nationella myndigheterna i varje medlemsstat bör ålägga speloperatörerna att på synlig plats anslå det tillståndsnummer som de tilldelats av staten, så att man kan få information om speloperatörens identitet och hantera klagomål från konsumenter i enlighet med nationell konsumentlagstiftning och domstolarna i den medlemsstat där konsumenten har sin hemort.

3.8   Politiken för ansvarfullt spel innebär att spelverksamheten utövas utifrån en sammanhållen politik för företagens sociala ansvar. Denna bör innebära att spel betraktas som en komplex företeelse där man måste kombinera förebyggande och medvetenhetshöjande insatser, ingripanden och kontroll samt gottgörelse av spelverksamhetens negativa effekter, bl.a. följande:

—	Rikta särskild uppmärksamhet mot riskgrupper.

—	Ge allmänheten den information som krävs för att konsumenten ska kunna göra ett medvetet val av spelverksamhet, samt främja en måttfull, icke beroendeframkallande och ansvarsfull attityd till spelande.

—	På basis av spelets art och de medier som används för spel ge information om förbudet mot att minderåriga och personer som frivilligt har valt att inte spela deltar i spelverksamhet.

3.9   EESK noterar att ett antal medlemsstater har samlat in tillförlitliga uppgifter om spelberoende, medan andra inte har gjort det. I de nationella empiriska studier som har genomförts har man kommit fram till olika, ibland motsägelsefulla, slutsatser. Vad som däremot står klart är att spelmöjligheter kan leda till spelberoende, vilket i sin tur skapar samhällsproblem. Detta är en aspekt som man alltid måste beakta när man utarbetar konsumentskyddsstrategier för denna sektor.

3.10   De nya möjligheter som onlinespelet har skapat bör också hållas i minnet eftersom ny teknik öppnat upp fler vägar för spel för personer som tillbringar mer tid hemma, t.ex. pensionärer, hemmafruar och arbetslösa. Det måste säkerställas att minderåriga och personer som efter ett rättsligt avgörande eller av egen fri vilja är hindrade att spela, förhindras tillträde till spel som erbjuds via IT-baserade, interaktiva medier.

3.11   EESK efterlyser en omfattande EU-täckande studie för att fastställa en specifik beroendeprofil både vad gäller spel på nätet och utanför det, för att EU-lagstiftaren ska kunna vidta effektiva och målinriktade åtgärder för att bekämpa och förebygga detta problem.

3.12   EESK anser att ett effektivt sätt att minska penningtvätten vore att medlemsstaterna samarbetar på EU-nivå för att bekämpa den ohejdade illegala onlinespelverksamheten i EU. Kommittén uppmanar därför EU:s medlemsstater att införa effektiva mekanismer för att uppnå dessa mål, något som utan tvivel också skulle få positiva effekter för skatteinkomsterna.

3.13   Kommittén är dessutom övertygad om att direktivet om penningtvätt bör utvidgas till att omfatta mer än kasinon och även gälla annan onlinespelverksamhet, vilket skulle ge de nationella myndigheterna större befogenheter att bekämpa denna kriminella verksamhet.

3.14   Vad gäller uppgjorda matcher anser EESK dessutom att sportens integritet måste bevaras till varje pris. EESK noterar offentliga och vissa privata vadslagningsaktörers bidrag till att upprätthålla integriteten när det gäller vadslagning i idrottssammanhang, utbildningsprogram för idrottsmän och idrottstjänstemän samt de tidiga spårnings- och varningssystem som finns för ett misstänkt vadslagningsbeteende och deras varierande grad av kvalitet och omfattning. EESK anser att det krävs en ram för att samordna alla involverade aktörers ansträngningar om man ska kunna ta itu med denna fråga på ett holistiskt sätt och undvika dubbelarbete. I synnerhet bör man införa ett system som inte begränsar sig bara till spårning, utan också inbegriper förebyggande åtgärder samt utbildnings- och genomförandeåtgärder.

3.15   Grönboken tar också upp finansieringen av välgörenhetsevenemang och verksamhet av allmänintresse samt evenemang som vadslagning online är beroende av. EESK är för ett system där sådan verksamhet och sådana aktiviteter får ta del av de inkomster som spelverksamheten genererar. EESK uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder för att bevara dessa nationella finansieringsmekanismer, i enlighet med slutsatserna om ramen för hasardspel och vadslagning i Europeiska unionens medlemsstater som antogs under mötet i rådet (konkurrenskraft) den 10 december 2010. EESK anser dessutom att man bör vidta åtgärder för att undvika att sådan ”verksamhet” används för att motverka de negativa sociala associationerna till spel och uppmuntra ytterligare spel på grundval av att verksamheten gagnar ett gott syfte. I detta sammanhang vill kommittén också påpeka att medlemsstaterna bör använda en del av skatteintäkterna till att finansiera förebyggande åtgärder och åtgärder för att bota spelberoende, samt till utbildning, inklusive fortbildning, av de anställda inom denna sektor.

4.   Etablering och licensiering

4.1   Sektorn för onlinespel karaktäriseras för närvarande av fragmentering på grund av att medlemsstaterna tillämpar olika nationella system.

4.2   En av de viktigaste frågorna för sektorn är att operatörer som har licens i en eller flera medlemsstater kan erbjuda sina tjänster till konsumenter i en annan medlemsstat, utan att ha det tillstånd som eventuellt krävs i den andra medlemsstaten. Sådant tillhandahållande anses vara ”otillåtet” (6).

4.3   Å andra sidan utfärdade kommissionen mellan april 2006 och februari 2008 tolv formella underrättelser till tio medlemsstater och gick vidare till stadiet med motiverade yttranden för sju av dem. Den 5 maj 2010 avlutade kommissionen förfarandena mot Italien och den 24 november 2010 avslutade kommissionen överträdelseförfarandet mot Frankrike. Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot gränsöverskridande begränsningar av speltjänster efter en mängd klagomål som inkommit till kommissionen för påstådda brott mot fördraget i syfte att verifiera dessa inskränkningars proportionalitet. EESK uppmanar kommissionen att fatta ett kraftfullt beslut om hur den ska gå vidare med de fall som fortfarande inte är avgjorda.

4.4   Med tanke på onlinespelens karaktär och rättsliga status har en rad principer växt fram ur rättspraxisen. För det första faller speltjänster under artikel 56 i EUF-fördraget och omfattas därför av bestämmelserna om frihet att tillhandahålla tjänster.

4.5   Eftersom speltjänster hittills inte varit föremål för några unionsomfattande enhetliga regler har medlemsstaterna ett ”utrymme för skönsmässig bedömning” (7) för att reglera dessa tjänster, vilket inkluderar att begränsa antalet operatörer, vilka spel som utbjuds och hur stora volymer det rör sig om.

4.6   Enligt domstolens rättspraxis kan operatörer som är auktoriserade i en medlemsstat erbjuda sina tjänster till konsumenter i andra medlemsstater om inte de senare inför restriktioner som berättigas av ett överordnat allmänintresse, t.ex. konsumentskydd eller ett allmänt behov av att bevara ordningen i samhället.

4.7   Dessa restriktioner måste vara proportionerliga, icke-diskriminerande och ingå i en politik som tillämpas på ett konsekvent och systematiskt sätt.

4.8   EESK noterar att principen om ömsesidigt erkännande inte gäller för spelsektorn. En medlemsstat kan sålunda anse att det faktum att en operatör lagenligt erbjuder sitt spel i en annan medlemsstat inte är en tillräcklig försäkring för att konsumenterna inom den berörda medlemsstaten kommer att skyddas mot riskerna för bedrägeri och brott, mot bakgrund av de svårigheter som myndigheterna i den medlemsstat där operatören är etablerad troligen har när det gäller att bedöma de yrkesmässiga kvaliteterna och operatörernas integritet.

4.9   Med hänvisning till punkt 4.8 står det fortfarande klart att sektorn kräver större rättslig säkerhet om den ska utvecklas på ett enhetligt sätt och respektera såväl målen om allmän ordning som principerna för den inre marknaden. Samrådet om grönboken bör bli ett viktigt steg i denna riktning.

4.10   EESK anser dessutom att reklamen för spel bör regleras strikt för att se till att utsatta grupper som t.ex. minderåriga skyddas. Det är särskilt viktigt att man inför gränser för reklamen, i synnerhet för att undvika att minderåriga och personer som efter ett rättsligt avgörande är hindrade att spela får tillträde till spel, samt för att förhindra användningen av bilder, budskap eller föremål som direkt eller indirekt kan kränka människors värdighet och de grundläggande rättigheterna och friheterna, samt alla potentiella former av diskriminering på grundval av ras eller kön, uppmaning till våld eller utövande av brottslig verksamhet.

5.   Idrott

5.1   Kommissionen vill fokusera på två idrottsrelaterade frågor: 1) om de idrottsevenemang som man spelar om bör få en skälig ekonomisk avkastning från dessa spel, och 2) om det finns risk för s.k. snålskjutsbeteende.

5.2   EESK noterar att det förekommer många olika former av finansiering av verksamhet av allmänintresse inom medlemsstaterna. I vissa medlemsstater föreskriver den nationella lagstiftningen att t.ex. nationella lotterier ska kanalisera en fast procentandel av sina inkomster direkt till idrotten och/eller till annan fastställd verksamhet av allmänintresse. I andra medlemsstater fördelar finansdepartementet en procentandel av de skatteintäkter som kommer från spelverksamhet till olika utvalda aktiviteter av allmänintresse.

5.3   Kommittén är införstådd med principen om att en fast procentandel av intäkterna eller skatterna på spelverksamhet går direkt till idrott eller till annan fastställd verksamhet av allmänintresse.

5.4   EESK noterar att statliga/nationella lotterier och annan laglig spelverksamhet ger ett betydande bidrag till finansieringen av idrotten, i synnerhet på gräsrotsnivå. EESK noterar också att tillhandahållandet av gränsöverskridande spel- och vadslagningstjänster från operatörer som är etablerade i ett visst rättskipningsområde skulle kunna påverka finansieringen av idrott och andra mål av allmänintresse negativt i ett annat rättskipningsområde där dessa operatörer erbjuder tjänster.

5.5   EESK uppmanar följaktligen kommissionen att fastställa vilken inverkan gränsöverskridande erbjudanden om sådan finansiering av idrott har och om sådan finansiering når idrotten på gräsrotsnivå, och att sedan föreslå konkreta åtgärder för att se till att idrotten får denna form av finansiering.

5.6   Kommittén är tveksam till ett eventuellt inrättande av en ”idrottsrättighet” eller rätt till en rättvis del av vinsten. EESK anser att det krävs ytterligare förtydliganden för att förstå vad som menas med rätt till en rättvis del av vinsten och om detta kommer att leda till att det skapas en ny immateriell rättighet för idrottsevenemang på EU-nivå.

5.7   EESK uppmanar därför kommissionen att klargöra vilken natur, räckvidd och påverkan rätten till en rättvis del av vinsten skulle ha och vilken rättslig grund som är tillämplig för den.

5.8   Frågan om ”snålskjuts” är en skattefråga och EESK anser därför att detta bör höra hemma inom de nationella befogenheterna. EESK anser dock att ett rättvist förhållningssätt som erbjuder avkastning för alla parter som är involverade måste diskuteras och att medlemsstaterna måste vara överens om detta synsätt. Det är ett svårt ämne att diskutera på EU-nivå, men vid någon tidpunkt är det absolut nödvändigt att föra en mer djupgående diskussion för att undvika större störningar av sektorns verksamhet.

5.9   EESK uppmanar kommissionen att reda ut om det verkligen finns en länk mellan de idrottsfrågor som tas upp i grönboken och idrottens integritet, eller om de är separata frågor som bör behandlas var och en för sig. Kommissionen bör dessutom klargöra om den anser att skapandet av en rätt till en rättvis del av vinsten eller en idrottsrättighet verkligen skulle vara en effektiv åtgärd för att garantera idrottens integritet.

6.   Genomförande

6.1   En annan omfattande fråga som man omgående måste ta itu med är tillhandahållandet av illegala speltjänster inom EU (8) till skada för konsumentskyddet, ordningen i samhället och finansieringen av målen av allmänintresse.

6.2   Samarbete mellan medlemsstaterna är av avgörande betydelse för att skydda EU-konsumenterna mot illegala operatörer. I detta sammanhang anser EESK att en formaliserad struktur av reglerande samarbete på EU-nivå skulle underlätta detta (9). Framför allt bör samtliga medlemsstater tillhandahålla en förteckning över operatörer som innehar licens i ett visst land. Dessa förteckningar ska vara tillgängliga för kommissionen, medlemsstaterna, nationella lagstiftare och konsumenter. Samarbetet mellan medlemsstater bör också inkludera utbyte av bästa praxis.

6.3   EESK noterar även att det råder brist på statistik inom denna näringsgren. Detta leder till att man inte kan göra en korrekt analys av branschen och dess särskilda dynamik. Mot bakgrund av detta föreslår EESK att det bör finnas gemensamma krav för datainsamling på EU-nivå och dessa ska införas för alla lagstiftare, som i sin tur ska ålägga alla licensinnehavare att inkomma med de uppgifter som krävs. Dessa kan sedan sammanställas på EU-nivå. Uppgifter om vilka insatser som gjorts för att slå ner på olagliga webbplatser skulle också vara välkomna i syfte att skapa effektivitet i de nationella insatserna för att bekämpa den svarta marknaden.

6.4   Kampen mot illegala operatörer kräver effektiva genomförandeåtgärder. EESK anser att detta är ett svagt område och att medlemsstaterna bör vidta fler åtgärder för att förhindra illegala speloperatörer att erbjuda sina tjänster online, exempelvis en sanktionsordning för överträdelser. Kommittén uppmanar kommissionen att utreda möjligheterna att föreslå rättsligt bindande instrument som tvingar banker, kreditkortsföretag och andra betalningssystem att blockera transaktioner mellan illegala speloperatörer och deras kunder utan att hindra lagliga transaktioner. Denna ordning bör omfatta en blockering av verksamheten, blockering av de medier som erbjuder de informationssamhällestjänster som utgör underlag för illegal spelverksamhet, och konfiskering och destruktion av allt som använts till att genomföra verksamheten.

---

(1)  Direktiv 2005/60/EG, EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

(2)  http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A6-2009-0064+0+DOC+XML+V0//SV.

(3)  http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/10/st17/st17668.sv10.pdf.

(4)  C-212/08 Zeturf, förhandsavgörande av den 30 juni 2011, punkt 39.

(5)  Placanica m.fl., punkt 48, Liga Portuguesa m.fl., punkt 59.

(6)  Grönboken, SEK(2011) 321 slutlig, s. 6.

(7)  C-212/08 Zeturf, förhandsavgörande av den 30 juni 2011, punkt 39.

(8)  Se sista stycket på sidan 3 i grönboken.

(9)  En del medlemsstater deltar på frivillig basis i Gaming Regulators European Forum (GREF) http://www.gref.net.

---

---