17.2.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 51/55

1.1

EESK välkomnar förslaget om att utropa år 2012 till ”Europaåret för aktivt åldrande”. Årets namn och konceptet bakom det visar dock inte vad detta år enligt EESK borde handla om: Det handlar inte bara om att åldras aktivt utan också om äldre personers hälsa, värdighet och livsglädje. ”Aktivt” åldrande borde därför inte bara handla om möjligheter att fortsätta förvärvsarbeta eller delta i samhället. Kommissionen uppmanas därför att formulera en titel som är mindre restriktiv och där hänsyn tas till dessa andra aspekter på livskvalitet.

1.2

Tidigare europeiska år har i sin hittillsvarande form inte varit helt tillfredsställande med tanke på förlopp och innehåll. De åtgärder som genomförts måste utformas så att de blir mer synliga och mer effektiva med avseende på innehållet.

1.3

I kommissionens förslag talas det inte om någon tydlig samordning på EU-nivå. Det krävs dock samordning och denna måste skötas av ett centralt och ansvarigt kontor så att initiativet framhävs och får varaktig verkan.

1.4

Det krävs också en central samordning när budgeten skapas och medlen fördelas. EESK saknar här en konkret budgetram.

1.5

För att Europaåret 2012 ska få en positiv effekt måste begreppen ”åldrande”, ”aktiv”, ”frisk” och ”värdig” harmoniseras över hela Europa. Jämförbara åtgärder förutsätter att det råder samförstånd om dessa grundläggande begrepp.

1.6

EESK välkomnar de planer på att involvera Europaparlamentet, medlemsstaterna, EESK och Regionkommittén som nämns i artikel 5. Kommittén anser sig vara särskilt lämpad att spela en banbrytande roll när det handlar om att genomföra medvetandegörande aktiviteter och leda konstruktiva diskussioner mellan arbetsmarknadsparterna och det organiserade civila samhället samt att sprida innehållet i dessa. Vi funderar framför allt på att inrätta en observationsgrupp för att följa utvecklingen på EU-nivå och nationell nivå och därmed också stödja den europeiska allians för ett aktivt liv i ålderdomen som vi föreslår, en allians som på så sätt skulle få i uppdrag att samordna åtgärderna på EU-nivå. Vidare skulle EESK kunna ta på sig rollen som ”ambassadör för året”. Dessutom borde man anordna en konferens om de viktigaste innehållsliga aspekterna av året och slutsatserna av denna borde ligga till grund för ett initiativyttrande från observationsgruppen.

2.1

Både kommissionen och kommittén har i flera år diskuterat de utmaningar som den demografiska omvandlingen ställer medlemsstaterna inför. Vi har bland annat tagit upp solidariteten mellan generationerna, äldre arbetstagare, hälso- och sjukvård, äldrevård och långtidsvård, våld mot äldre personer, livslångt lärande, äldre människors behov och de konsekvenser som befolkningens åldrande får för hälso- och socialsystemen (1).

2.2

Förslaget om att utropa år 2012 till ”Europaåret för aktivt åldrande” kom i anslutning till de senaste rådsordförandeskapens mål, Europa 2020-strategin och Europaåren 2010 (Europaåret för bekämpning av fattigdom och social utestängning) och 2011 (Europaåret för volontärarbete). EESK håller med om att årets namn – ”för aktivt åldrande” – är en kärnfull kortform och att det innesluter principen om ”solidaritet mellan generationerna” utan att denna uttryckligen nämns. Ändå återspeglar inte kortformen mångsidigheten hos de frågor som måste tas upp.

2.3

Världshälsoorganisationen definierar ”aktivt åldrande” som en process där man skapar de bästa möjligheterna till hälsa, deltagande och trygghet i syfte att förbättra livskvaliteten hos människor som åldras (2). Denna definition pekar på att ett aktivt åldrande i första hand handlar om att främja äldre personers hälsa och möjligheter att klara sig själva. Äldre människors möjligheter till deltagande kan i så fall för det första förbättras på arbetsmarknaden, genom bättre arbetsförhållanden, och för det andra i samhället, genom minskad social utslagning och genom möjligheter till frivilligarbete. Ett aktivt åldrande förutsätter en viss minimitrygghet. Kommittén är därför övertygad om att ett namn i stil med ”Europaåret för ett aktivt, friskt och värdigt åldrande” vore betydligt mer uttrycksfullt.

2.4

Under sitt förberedande arbete med ovan nämnda yttranden (3) har EESK alltid involverat relevanta generaldirektorat i sina diskussioner. Kommittén ställer sig därför positiv till att kommissionen också inför 2012 tänker involvera alla relevanta generaldirektorat och deras strukturella och finansiella resurser. Det är dock viktigt att detta sker på ett samordnat sätt.

2.5

Kommittén ställer sig i detta sammanhang positiv till att temat för Europaåret 2012 diskuteras vidare inom både workshopen ”Äldre människors hälsa: Att förbereda konsumenterna för ett aktivt åldrande” (4) och ”Tredje demografiforumet” (5).

2.6

Kommittén ställer sig också positiv till den tidsram på tre år som planeras (2011 – början av 2014). Denna längre period kommer att bidra till att frågan förankras på alla viktiga politikområden.

2.7

Kommittén välkomnar vidare de tematiska prioriteringar som nämns i förslaget. Kompletteringar som behöver göras i fråga om innehållet tas upp i avsnitt 3.3 (”Åtgärdernas innehåll”).

3.1.1

I den allmänna debatten om den demografiska omvandlingen har befolkningens åldrande länge framställts som en börda för samhället i allmänhet och för social- och hälsosystemen i synnerhet. Detta negativa synsätt börjar sakta men säkert ge vika. Äldre människors potential hamnar alltmer i förgrunden och man framhäver alltmer vilka möjligheter ett samhälle som åldras skapar.

3.1.2

För att den demografiska omvandlingens positiva aspekter ska bli verklighet för både de äldre människorna och samhället i stort måste människor dock kunna åldras med bibehållen hälsa och under trygga förhållanden. Endast på så sätt kan vi också aktivt utnyttja deras potential och låta dem bidra till solidariteten mellan generationerna. Endast om året fick ett namn som det som föreslås i punkt 2.3 skulle detta visa att man tar hänsyn till dessa nödvändiga förutsättningar.

3.1.3

För att Europaåret 2012 ska få en positiv effekt måste begreppen ”åldrande”, ”aktiv”, ”frisk” och ”värdig” harmoniseras över hela Europa. Jämförbara åtgärder förutsätter att det råder samförstånd om dessa grundläggande begrepp.

3.2.1

”Aktivt” åldrande borde därför inte bara handla om möjligheter att fortsätta förvärvsarbeta eller delta i samhället genom frivilligarbete. Det måste snarare handla om att erkänna och värdesätta äldre människors olika sätt att bidra till samhället som helhet och om att undvika social utslagning. Det handlar bland annat om finansiellt eller socialt stöd från yngre familjemedlemmar, vårdtjänster för partner och vänner, intellektuell och konstnärlig kreativitet och innovationsförmåga, att föra vidare erfarenheter och värden och mycket annat. Sådana aktiviteter kan naturligtvis också i viss mån bedrivas vid hälsorelaterade hinder och andra hinder. Ju svårare de omständigheter är under vilka de bedrivs desto mer värdefulla är de.

3.2.2

Kommittén välkomnar därför och stöder de mål som kommissionen nämner: i) att skapa bättre arbetsförhållanden för äldre arbetstagare, ii) att främja aktivt deltagande i samhällslivet och iii) att främja äldre personers hälsa. Ett annat mål bör enligt kommittén dock också vara att äldre människor ska kunna leva under trygga förhållanden och i värdighet.

3.2.3

De åtgärder som kommissionen planerar för att uppnå de nämnda målen är enligt EESK också lämpade. Det vore önskvärt med riktade åtgärder i följande kronologiska ordning:

3.3.1

Kommittén anser att de åtgärder som nämns i artikel 3 i förslaget är meningsfulla. De är dock alldeles för allmänt formulerade: Formuleringarna liknar dem som använts för tidigare Europaår och passar in på alla möjliga kampanjer. Åtgärderna måste få en medborgerlig dimension och får inte bara vara en fråga för experter. Några av de förslag som framfördes under det föregående samrådet skulle kunna stärka effekten bland allmänheten. Dessutom föreslår EESK att man på grundval av tidigare yttranden tar med följande teman i den fortsatta diskussionen:

3.3.2

För att förverkliga målen på de föreslagna områdena krävs det olika strategier och åtgärder:

3.4.1

För att de nationella aktiviteterna ska samordnas på lämpligt sätt, måste nationella samordnare utses i god tid i förväg (senast i mars 2011). Varje medlemsstat måste se till att det nationella samordningskontoret involverar ett brett spektrum av berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå och även mindre organisationer och aktörer och informerar dessa om ansökningsförfaranden och de stödmöjligheter som finns.

3.5.1

Kommittén håller med om att kommissionen bör få de uppgifter att samordna verksamheten på EU-nivå som nämns i denna artikel. Kommittén tycker dock att det är oroväckande att kommissionen i sitt förslag inte talar om någon tydlig samordning av de olika generaldirektoraten och på EU-nivå. Det krävs dock samordning och denna måste skötas av ett centralt och ansvarigt kontor så att hela detta initiativ framhävs och får varaktig verkan.

3.5.2

Dessutom anser vi att följande åtgärder krävs:

3.6.1

Frågan om ett aktivt, friskt och värdigt åldrande måste bygga vidare på Europaåren 2010 och 2011 och ses i detta större sammanhang, eftersom både fattigdomsbekämpning och stöd till frivilligarbete direkt hänger samman med ett aktivt, friskt och värdigt åldrande.

3.7.1

Vi välkomnar uttryckligen planerna på en utvärdering om Europaåret som ska leda till en rapport senast i början av 2014. För detta ändamål måste man – liksom också för andra program – utveckla förfaranden för att avsluta åtgärder som visar sig sakna effekt.