22.9.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 255/72

---

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om åtgärder mot cancer: ett europeiskt partnerskap”

KOM(2009) 291 slutlig

(2010/C 255/13)

Föredragande: Ingrid KÖSSLER

Den 24 juni 2009 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om åtgärder mot cancer: ett europeiskt partnerskap”

KOM(2009) 291 slutlig.

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 november 2009. Föredragande var Ingrid Kössler.

Vid sin 458:e plenarsession den 16–17 december 2009 (sammanträdet den 16 december) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 176 röster för och 1 nedlagd röst:

1.   Rekommendationer

1.1   EESK välkomnar kommissionens initiativ till ett partnerskap för åtgärder mot cancer. Cancer utgör en enorm belastning för den enskilda individen, det europeiska samhället och är den diagnos som skördar flest liv. 2006 var cancer den vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar och svarade för två av tio dödsfall bland kvinnor och tre av tio dödsfall bland män. Ca 3,2 miljoner EU-medborgare per år får diagnosen cancer (1).

EESK lyfter fram betydelsen av gemensamma åtgärder från EU:s sida genom utbyte av information, expertis och bästa praxis för att stödja medlemsstaterna i deras kamp mot cancer.

1.2.1   EESK understryker att det finns oacceptabla skillnader mellan medlemsländerna i insjuknande och dödlighet och stöder målet att alla medlemsstater ska ha integrerade cancerbekämpningsprogram när partnerskapet upplöses.

1.2.2   EESK ansluter sig till kommissionens uppfattning att en början på integrerade cancerstrategier kräver tydliga mål som drivkraft för genomförandet och för att man ska kunna bedöma om avsedda effekter har uppnåtts.

1.2.3   EESK ansluter sig till åsikten att förebyggande insatser har stor betydelse och kan uppmuntra till välmående och bidra till hälsosammare och längre enskilda liv i framtiden.

1.2.4   EESK ser partnerskapet fram till 2013 som ett viktigt led efter det första steget 2003 (2) och kan inse behovet av att fortsätta partnerskapet i någon form efter det, i synnerhet med tanke på att flera mål ligger längre fram i tiden – 2020.

1.2.5   EESK vill framhäva betydelsen av en hälsosam livsstil och ser partnerskapet som viktigt för att övertyga nationella ledare och verksamma inom folkhälsoområdet om att göra mer i våra medlemsländer.

1.2.6   EESK vill understryka att partnerskapet stöder artikel 152 om folkhälsa som framhäver att gemenskapens insatser ska inriktas på att förbättra folkhälsan.

1.2.7   EESK vill stödja partnerskapet och vill aktivt bidra genom sina förgreningar i det civila samhället på lokal och nationell nivå.

1.2.8   EESK vill peka på vikten av att utnyttja de strukturella fonderna som är öronmärkta för infrastrukturen inom hälsosektorn och utbildning men konstaterar att dessa fonder inte utnyttjas tillräckligt inom medlemsstaterna.

2.   Allmän bakgrund

2.1   EESK poängterar än en gång att cancer berör och drabbar många individer och deras närstående. Det är ett stort hälso- och samhällsproblem och är den diagnos som skördar flest liv i arbetsför ålder.

2.2   Det höga antalet cancerfall får därför också mycket stora samhällsekonomiska konsekvenser i medlemsländerna.

2.3   Att cancersjukdomarna förväntas öka kommer att ge ytterligare svåra konsekvenser.

2.4   Effektiv prevention kan förhindra närmare en tredjedel av alla cancerfall och genom tidig upptäckt kan ytterligare en tredjedel behandlas framgångsrikt och ofta även botas.

2.5   De fyra vanligaste cancerformerna i EU är: bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer och prostatacancer.

2.6   De cancerformer som orsakade flest dödsfall i EU-27 är räknat i dödstal lungcancer, tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer, prostatacancer och magsäckscancer (1).

2.7   Insjuknandet och dödsfallen i alla dessa fem cancerformer kan minska via förbättrad livsstil.

2.8   Lungcancer är den cancerform som flest avlider av i EU. Nästan en femtedel av alla dödsfall under 2006 berodde på lungcancer och majoriteten av dem orsakades av rökning. Ca 335 000 personer avlider varje år i sjukdomen i Europa (1).

3.   Sammanfattning av kommissionsdokumentet

3.1   Europeiska kommissionens förslag om ett europeiskt partnerskap för åtgärder mot cancer 2009–2013 syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att ta fram integrerade cancerbekämpningsprogram som skulle minska cancerbördan i EU. Målsättningen är en 15-procentig minskning fram till 2020 (510 000 nya fall).

3.2   Det föreslås att åtgärder vidtas på följande fyra områden (för vilka mål fastställts):

Område 1: Hälsofrämjande åtgärder och tidig upptäckt

Mål: Förbättrat genomförande av rådets rekommendation om cancerscreening och stöd till storskaliga informationskampanjer om cancerscreening, som riktar sig till allmänheten och vårdgivarna.

Område 2: Kartläggning och spridning av bästa praxis

Mål: Att motverka bristande jämlikhet när det gäller dödlighet i cancer genom att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna med de bästa respektive sämsta resultaten.

Område 3: Samarbete och samordning i cancerforskningen

Mål: Att åstadkomma samordning av en tredjedel av forskningen från alla finansieringskällor fram till 2013.

Område 4: Ett system för jämförelse

Mål: Att garantera korrekta och jämförbara data om cancer.

4.   Hälsa och tidig upptäckt

4.1   EESK anser att en horisontell strategi behövs för att minska cancerbördan i hela EU.

4.2   Cancer kan orsakas av många faktorer men kan i en del fall förebyggas. Preventionen bör därför inriktas på livsstil, arbetsförhållanden och miljö.

4.3   Det förebyggande arbetet bör genomsyras av principen om Health in All Policies (HIAP) – och partnerskapet kan stärkas genom mainstreaming av hälsopolicyn inom andra områden t.ex. miljö, jordbruk på både nationell och europeisk nivå i enlighet med EU:s hälsostrategi.

4.4   EESK anser att det är speciellt viktigt att inrikta preventionen på livsstilsfrågor som ökar risken att få cancer. Det är särskilt att viktigt att göra den unga generationen medveten om att en hälsosam livsstil minskar risken att få cancer. En sådan kunskap hos unga människor, som så småningom kommer att bli föräldrar, kan få stor betydelse för deras barn och kommande generationer.

4.5   Det finns i dag kunskap om faktorer som ökar risken att få cancer. Den absolut största riskfaktorn är rökning.

4.6   Andra riskfaktorer är fetma, fysisk inaktivitet, överdrivet solande och högt intag av alkohol.

4.7   Det är ojämförligt störst antal liv som skördas via bruket av tobak, övervikt och för litet intag av frukt och grönsaker och hög exponering för solljus.

4.8   EESK anser det viktigt att partnerskapet har fokus på förebyggande och kontroll.

4.9   Kommittén är positiv till att övergripande mål föreslås för prevention och screening och framhåller därför vikten av att hitta indikatorer för att följa upp målen i medlemsländerna.

4.10   Förebyggande och tidig upptäckt (screening) är avgörande för möjligheten till framgångsrik behandling och tillfrisknande.

4.11   EESK vill erinra om att bildvarning på cigarrettpaket rekommenderas av EU sedan 2001. Bara tre medlemsländer använder sig av det. Det antalet medlemsländer bör ökas. Bildvarning fungerar också bra för barn och gör intryck även innan de uppnått läsförmåga.

4.12   EESK vill påpeka betydelsen av åtgärder mot andrahandsrökning.

4.13   EESK anser det viktigt att unga ska få en bättre livsstil genom att införa livsstilsundervisning inom medlemsländernas skolsystem för att tidigt informera och sprida kunskap som förlänger livet. Information om risker med rökning, osunda matvanor, små fruktintag och information om solljusets negativa sidor bör gå ut redan tidigt i livet. Minst 2–3 timmars gymnastik per vecka bör införas i grundskolan i medlemsländerna. Fysisk aktivitet och intresse för friluftsliv och idrott bidrar till minskad övervikt även i vuxen ålder.

4.14   EESK pekar på den viktiga roll som forskare, folkhälsoarbetare, patientorganisationer, ekonomer, lärare, hälso- och sjukvårdspersonal, tillsynsansvariga, politiker, andra beslutsfattare och det civila samhället har för att omsätta partnerskapets mål till praktiskt arbete i medlemsländerna.

4.15   EESK vill framhäva betydelsen av patientorganisationer på Europanivå och att de kan spela en viktig roll för partnerskapet. Även andra frivilliga organisationer och nätverk kan spela en viktig roll för att föra ut budskapet om hur man kan förhindra insjuknande i cancer och betydelsen av tidig upptäckt. Kommittén vill även peka på den roll som media kan spela för att förbättra medvetandet om en hälsosam livsstil och tidig upptäckt liksom för att förbättra de förebyggande insatserna.

4.16   EESK framhåller att effektiva preventionsinsatser räddar liv på 20–30 års sikt samt att de innebär ekonomiska fördelar eftersom kostnaderna för förebyggande insatser är betydligt lägre än för behandling av sjukdomen.

4.17   EESK vill framhäva vikten av att hitta indikatorer som man kan följa över tid när det gäller primärprevention. För att mäta primärpreventionens insatser över tid i medlemsländerna föreslås att medlemsländerna med jämna intervall mäter antalet 15-åringar som röker respektive något mått på övervikt (t.ex. BMI). Möjligen kan mödravården runtom i medlemsländerna vara ett sätt att följa kvinnors övervikt och rekrytering till militären ett sätt att följa männens trend över tid.

Screening

4.18   EESK vill framhäva att screening är en investering för bättre hälsa och undvikande av sjukdom för den enskilde.

4.19   EESK anser att det är viktigt att de screeningprogram som införs ska vara utvärderingsbara.

4.20   EESK instämmer i att screeningprogrammen som föreslås bör nå så många som möjligt när det gäller bröstcancer, livmoderhalscancer och tjock- och ändtarmscancer i enlighet med rådets rekommendation om cancerscreening fram till 2013. Tydliga mål fastlades redan 2003 som inte uppnåtts.

4.21   EESK instämmer i att medlemsstaterna bör öka sina insatser för att till fullo genomföra rådets rekommendation om cancerscreening senast 2013. EESK efterlyser rimliga delmål i alla medlemsländer för arbetet i denna riktning.

4.22   EESK anser att det är viktigt med riktad information och stöd till utsatta grupper, så att även de blir medvetna om fördelen med att delta i screening. Det är också viktigt att uppmärksamma den stress och de påfrestningar som oro för cancersjukdomen kan medföra.

4.23   EESK anser att eventuella framtida screeningprogram som rekommenderas på EU-nivå bör vara evidensbaserade. EESK skulle önska för framtida introduktion av screeningprogram att EU rekommenderar åldersintervall i samband med introduktion för medlemsländerna. Gemensamma åldersintervall och kallelseintervall i medlemsländerna skulle minska skillnader i resultat och också gynna forskningen.

4.24   Kommittén ställer sig positiv till ett frivilligt europeiskt pilotackrediteringssystem.

5.   Identifiera och sprida bästa praxis

5.1   EESK instämmer i målet att motverka bristande jämlikhet när det gäller dödlighet i cancer genom att minska skillnaderna mellan medlemsstaterna.

5.2   EESK vill framhäva vikten av att alla medlemsländer börjar mäta och införa cancerregister för att dessa mål ska kunna nås. Allt bygger på öppna och korrekta öppna jämförelser. Ett minimum för att nå målen är att det i varje medlemsland finns/byggs upp populationsregister, registrering av nya cancerfall samt dödsorsaksregister. På så sätt kan man få korrekta data om incidens, prevalens, överlevnad och dödlighet. EESK föreslår att även sjukhusens register kopplas in i ett senare skede och då skulle strategierna kunna bli än mer jämförbara och behandlingar kunna jämföras.

5.3   EESK instämmer i kartläggningen av hinder för insamling av data och föreslår riktade satsningar för att de medlemsländer som inte har register kan införa dem snabbt.

5.4   EESK instämmer i vikten av att samla in data för samhällskostnader för cancer. Det gynnar frågan och kan underbygga vidden av detta samhällsproblem.

5.5   EESK stöder förslaget om en undersökning av inställningen i EU till registrering av cancerdata. Där kan de nordiska medlemsländernas erfarenheter lyftas fram som goda exempel.

5.6   EESK instämmer i att cancer har många bidragande orsaker såsom livsstil, arbetsförhållanden och miljö och att preventionsarbetet därför bör bedrivas på bred front.

5.7   EESK vill särskilt understryka betydelsen av förebyggande insatser på tobaksområdet. I många medlemsländer, framförallt de nyare medlemsländerna, röker många. Ofta är det de mest socioekonomiskt utsatta grupperna som röker mest. Även s.k. passiv rökning innebär hälsorisker som bör uppmärksammas.

Forskning

5.8   EESK anser liksom kommissionen att kunskapsutbytet mellan länderna kan bli mycket bättre och att det är viktigt att förbättra infrastrukturen när det gäller forskning.

5.9   EESK välkomnar förslaget om stärkande av allmänhetens tillgång till information om cancerforskning, särskilt om kliniska prövningar.

5.10   EESK framhåller liksom kommissionen betydelsen av gemensamma europeiska forskningsinitiativ i fråga om prevention, t.ex. livsstilsforskning som är eftersatt och ett viktigt och strategiskt område att satsa på i enlighet med partnerskapets intentioner. Även risken för biverkningar och sena behandlingsskador behöver belysas genom forskning på området, liksom psykosociala frågor.

5.11   EESK framhåller betydelsen av konkurrens inom forskningen och menar att det är främst på infrastrukturnivå som forskningssamarbete i övrigt kan förbättras. EESK välkomnar gemensamma biobanker, underlättat utbyte av material, kunskapsutbyte, kliniska studier där enskilda medlemsländers material inte räcker till eller där det går mycket fortare om flera länder samverkar (europeiska multicenterstudier).

5.12   EESK välkomnar en instans som utvärderar forskning och vetenskaplig praxis ur europeiskt perspektiv. En sådan oberoende instans skulle kunna utvärdera och granska den totala evidensen på ett visst medicinskt område i Europa, det vill säga jämföra den utförda forskning som är gjord på området med förutbestämda kriterier på bra forskning.

5.13   EESK skulle välkomna om denna instans särskilt skulle kunna identifiera områden för strategiska EU-gemensamma forskningsprojekt inom cancer som är angelägna men där inga kommersiella intressen finns.

Jämförelser/Benchmarking

5.14   Syfte: Att garantera korrekta och jämförbara data om cancer som krävs för politiska åtgärder.

5.15   EESK understryker liksom kommissionen vikten av jämförbara data och behovet av cancerregister i medlemsländerna.

5.16   EESK pekar även på behovet av att utveckla jämförbara och utvärderingsbara indikatorer. Ett första steg är att alla medlemsländer inför cancerregister och rapporterar dem till en och samma instans. Här kan IARC och UICC vara möjliga parter att rapportera till. De arbetar båda på Europanivå.

5.17   EESK anser att öppna jämförelser har stor betydelse för att visa på och överföra exempel på bästa praxis.

5.18   Jämförbara data och ett utökat utbyte av dem har även stor betydelse för forskningen.

5.19   EESK framhåller att alla områden i vårdkedjan såsom behandling, rehabilitering och palliativ vård är viktiga för att minska den börda som cancersjukdomarna innebär och det lidande som de sjuka och närstående utsätts för. EESK önskar i ett första steg att fokus ligger på primär prevention (förebyggande) och sekundär prevention (screening) för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuell cancersjukdom och tidigt påbörja behandling.

5.20   EESK anser att det är viktigt att insatser genom hela vårdkedjan med behandling, rehabilitering och palliativ vård liksom primär och sekundär prevention ska finnas med i de integrerade nationella cancerplanerna.

---

(1)  Källa: IARC 2007.

(2)  Rådets rekommendation 2003/878/EG av den 2 december 2003 om cancerscreening (EUT L 327, 16.12.2003, s. 34).

---