31.1.2006   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/63

1.1

Man måste med sorg konstatera att de två allvarligaste näringsrelaterade problem som världen står inför är att 600 miljoner människor hotas av svält medan samtidigt 310 miljoner människor löper risk att drabbas av fetma.

1.2

De oräkneliga dokument, undersökningar och rapporter som sammanställts av experter, rundabordsforum och framstående internationella organisationer om mathållning, fysisk aktivitet och fetma har inte lett till några lösningar och konkreta åtgärder för att hejda denna sjukdom som skadar samhället och ekonomin.

1.3

Överdrivet födointag minus använd energi är lika med överskottsenergi, som lagras i kroppen i form av fett. Det är denna mekanism som leder till fetma, och som har förstärkts genom en rad ekonomiska, sociala och psykologiska faktorer under de senaste årtiondena, med den följden att fetma blivit ett allvarligt hälsoproblem.

1.4

Andelen människor som lider av fetma har ökat dramatiskt under de senaste 30 åren. År 2000 förklarade Världshälsoorganisationen WHO att fetma är ”den största faran som hotar västvärlden”.

1.5

I och med att fetman får allt större omfattning och negativa individuella och sociala konsekvenser krävs ett mångsidigt, tvärvetenskapligt angreppssätt och samordnade insatser på nationell, lokal och individuell nivå. Staten har en viktig roll när det gäller samarbetet med övriga intressenter för att skapa en miljö som gör det möjligt för individer, familjer och lokalsamhällen att fatta positiva livsförbättrande beslut som leder till en hälsosammare livsstil.

2.2

De viktigaste insatserna omfattar därför en rad olika sektorer och verksamheter som kan sammanfattas på följande sätt:

3.1

Vår industrialiserade värld utgör en miljö som i hög grad befrämjar fetma. Vissa orsaker är tydliga, andra är mindre kända och de flesta betraktas inte som skadliga av samhället. Det är oroande att ingen tänker på kommande generationer och att ingen tar på sig ansvaret. I stället skyller alla på varandra.

3.2

De faktorer som ligger bakom fetman är ökad konsumtion av energirika men näringsfattiga livsmedel, rika på fett, socker och salt, samt den minskade fysiska aktiviteten hemma, i skolan, på arbetsplatsen, på fritiden och i samband med transporter. Variationerna i risknivå och det därmed sammanhängande hälsoläget kan delvis tillskrivas variationer i tidpunkt och intensitet för ekonomisk, demografisk och social förändring på nationell och global nivå.

3.3

Att förändra matvanor och mönster när det gäller fysisk aktivitet och hälsosam livsstil kommer att kräva en gemensam satsning från många intressenter, offentliga och privata, under många årtionden. En ändrad inställning, ökad medvetenhet och utbildning i form av flera olika sunda och effektiva åtgärder behövs på alla nivåer, med psykologiskt stöd, noggrann övervakning och utvärdering av effekterna. Dessutom måste de enskilda ta ansvar för att genomföra förändringar.

3.4

EESK anser att man bör anta ett arbetssätt som innebär att alla inkluderas i en strategi för att tillsammans ta itu med problemet. En politik som går uppifrån och ned i samband med strategier som går nedifrån och upp krävs för att skapa övergripande och sektorsinriktade åtgärder där alla parter bidrar med pengar, tid eller annat. Det blir inte enkelt, men syftet är att skapa en miljö som främjar hälsosammare matvanor, en balanserad kosthållning och fysisk aktivitet i hela Europa, utan att skuldbelägga någon.

4.1

4.2

4.3

Kampanjen mot fetma bör definieras tydligt av dem som fastställer politiken och av intressenterna, den bör ledas av GD Hälsa och konsumentskydd och innehålla ett enkelt budskap som tydligt visar den europeiska allmänheten hur nödvändigt det är att äta balanserat och vara fysiskt aktiv. Alla de inblandade parternas politik och verksamhet bör präglas av åtagandet att integrera kampen mot fetma. Alla relevanta organisationer, från kommissionen till den enskilde familjemedlemmen, kan få frågan om de vill delta i kampanjen genom att se över sin egen verksamhet och se hur den kan ändras för att minska risken för fetma.

4.4

Tidigare kampanjer för ökad användning av säkerhetsbälte, minskad tobaksanvändning, ökad amning och mot droger inom idrotten har varit enkla men effektiva, och vunnit stöd inom alla samhällsskikt. Alla har omfattat en framgångsrik kombination av konsumentupplysning, lagstiftning, ändrad politik och program på lokal nivå.

5.1.1

EESK har mandat att arbeta tillsammans med kommissionen, parlamentet och rådet för att göra det civila samhället mer delaktigt i beslutsprocessen. Med ett sådant mandat kan EESK tillsammans med alla övriga aktörer avsätta tid till att ge impulser till reella förändringar genom att ledamöterna på frivillig basis främjar en mer hälsosam livsstil. EESK:s ledamöter har uppmanats att fylla i frågeformuläret om fetma och att föregå med gott exempel på bland annat nedanstående sätt:

5.1.2

EESK är verksam inom samtliga 25 medlemsstater och på alla nivåer i det civila samhället. Kommittén har därigenom ett stort inflytande när det gäller att sprida kampanjens budskap och kan tjäna som förebild för andra.

5.2.1

Kommittén välkomnar att GD Hälsa och konsumentskydd har lanserat den nyligen upprättade Europeiska plattformen för åtgärder mot fetma. Förhoppningsvis kommer plattformens aktörer att mynta en enkel slogan eller ett kampanjbudskap som kan användas i hela Europa för att främja en hälsosam livsstil. Konsekventa, samstämmiga och tydliga budskap bör utarbetas och förmedlas av offentliga myndigheter, frivilligorganisationer, gräsrotsorganisationer och näringslivet. Budskapen bör förmedlas genom många kanaler och i former som anpassas till lokal kultur, ålder och kön. Framför allt i skolor, på arbetsplatser, inom olika utbildningsinstitut och i trossamfund kan vårt beteende påverkas av lokala ledare och massmedia.

5.2.2

Plattformens ordförande, Robert Madelin, har framhållit att alla åtgärder måste integreras i ett brett spektrum av EU:s politik för att kampen mot fetma skall bli framgångsrik. Det är viktigt att framhålla att det av alla övergripande rapporter framgår att frågan måste behandlas långsiktigt, och att det krävs hållbara, effektiva strategier och åtgärder på såväl kort, medellång som lång sikt, där flera sektorer, discipliner och faktorer inbegrips, vilket innebär att de mest berörda – familjer, föräldrar och barn – måste medverka.

5.2.3

GD Hälsa och konsumentskydd verkar för att plattformens aktörer skall inleda en dialog med tjänstemän från andra politikområden inom kommissionen: GD Jordbruk, GD Näringsliv, GD Utbildning, GD Forskning samt GD Transport. Det är viktigt att samtliga berörda parter involveras i de olika strategiernas inledningsskede, och när sådana strategier har utarbetats bör en rådgivande konsekvensbedömning utföras i syfte att se till att strategierna inte medför att några särskilda instanser anklagas och bestraffas, utan tydligt anger att förslagen inbegriper samtliga parter.

5.2.4

Med utgångspunkt i subsidiaritets- och komplementaritetsprinciperna kan stödåtgärder på gemenskapsnivå förstärka effekterna av de initiativ som tas av nationella myndigheter, den privata sektorn samt icke-statliga organisationer. Utöver de nationella budgetarna bör man ange andra finansieringskällor som kan bidra till genomförandet av en strategi och kampanjen mot fetma.

5.2.5

GD Utbildning och kultur, särskilt enheten för idrott, kommer att engageras för att finansiera utvecklingen av nyckelstrategier tillsammans med de nationella myndigheterna. Det bör emellertid framgå av deras budskap att det inte alltid krävs ekonomiska resurser för att förbättra möjligheterna till fysisk aktivitet. Skolorna behöver till exempel inte alltid ny utrustning till gymnastiksalarna, och det finns många idrottsmän som söker anställning och skulle kunna uppmuntras att arbeta inom utbildningsväsendet. Organ som ansvarar för idrottsfrämjande verksamhet skulle kunna övertala idrottsstjärnor att förmedla positiva budskap.

5.2.6

GD Utbildning och kultur har genomfört omfattande forskning på området fysisk aktivitet för ungdomar. Man borde emellertid även bedriva forskning beträffande vuxnas fritidsaktiviteter. Därtill bör man undersöka möjligheterna till familjepåverkan, till exempel genom att föräldrar som utövar någon idrott på veckosluten uppmuntrar sina barn att delta så att det blir en familjeaktivitet och så att de kulturella mönstren förändras.

5.2.7

GD Jordbruk har en ”marknadsföringsbudget” som – i likhet med tidigare stöd till nationella organ i lokala kampanjer för näringsriktiga jordbruksprodukter – skulle kunna användas för investeringar i en kampanj för färsk frukt och grönsaker, och direktoratet skulle därigenom på ett positivt sätt kunna bidra till kampanjen mot fetma.

5.2.8

Man bör även beakta de internationella aktörernas roll när det gäller att uppnå målen. Arbetet bör samordnas mellan olika FN-organ, mellanstatliga organisationer, frivilligorganisationer, yrkesorganisationer, forskningsinstitut och organ inom den privata sektorn.

5.3.1

Samtliga aktörer, framför allt de offentliga myndigheterna, måste ta sig an ett antal olika frågor på samma gång. När det gäller kosthållning innefattar dessa frågor alla aspekter på näringslära, livsmedelsförsörjning (såväl tillgänglighet som överkomliga priser på hälsosamma livsmedel) och livsmedelssäkerhet. Fysiska aktiviteter måste främjas på arbetsplatsen, i hemmet och i skolan, och hänsyn måste tas till såväl stadsplanering och transporter som till säkerheten och tillgängligheten i samband med fysiska aktiviteter på fritiden. Förhållandena på nationell nivå är avgörande för vilka prioriteringar som de offentliga myndigheterna måste göra för att öka medvetenheten i anslutning till kampanjen mot fetma. Det finns stora variationer inom och mellan olika länder, och de regionala myndigheterna borde samarbeta vid utarbetandet av regionala strategier.

5.3.2

Stöd bör ges i form av adekvat infrastruktur, genomförandeprogram, finansiering, övervakning, utvärdering och fortlöpande forskning. Strategierna måste utgå från bästa möjliga tillgängliga forskningsresultat och fakta samt inbegripa metoder, åtgärder och tidsplaner.

5.3.3

Åtgärder som får en positiv inverkan på de fattigaste befolkningsskikten bör prioriteras. Detta innebär vanligtvis samhällsbaserade åtgärder med ett starkt stöd och tillsyn från de offentliga myndigheternas sida.

5.3.4

I kampen mot fetma bör de nationella myndigheterna i likhet med Europeiska plattformen införa informationskanaler och rundabordssamtal under medverkan av ministerier och organ som ansvarar för frågor som rör livsmedel, jordbruk, ungdomar, fritid, idrott, utbildning, handel och produktion, finanser, transporter, media och kommunikation, stadsplanering samt sociala och miljörelaterade ärenden. Detta skulle kunna innefatta rundabordssamtal med föräldrar och barn så att de mest berörda parterna engageras. De måste bygga på att samtliga berörda parter samarbetar och medverkar, utan någon ”dold dagordning”. Den internationella arbetsgruppen mot fetma är en forskningsbaserad tankesmedja som spelar en rådgivande och impulsgivande roll genom att presentera relevanta fakta i anslutning till den här typen av diskussioner. Dessa kommunikationskanaler bör utvidgas till att innefatta offentlig-privata partnerskap. De får INTE leda till resursslöseri genom utökade administrativa kostnader eller genom en dubblering av redan etablerade organ.

5.3.5

De offentliga myndigheterna måste överväga åtgärder som leder till att konsumenterna får tillgång till enkel, balanserad information som gör det möjligt för dem att göra väl underbyggda val, och till att tillgången till adekvata hälsofrämjande och informativa program säkerställs. Den information som sprids till konsumenterna bör ta hänsyn till faktorer som läskunnighet, kommunikationshinder och den lokala kulturen, och den bör kunna förstås av alla befolkningsskikt.

5.3.6

De offentliga myndigheterna har, under fullt beaktande av subsidiaritetsprincipen, en viktig roll när det gäller samarbetet med övriga intressenter för att skapa en miljö som gör det möjligt för och uppmuntrar enskilda individer, familjer och lokalsamhällen att fatta positiva livsförbättrande beslut som leder till en hälsosammare livsstil.

5.4.1

Om man vill förebygga och kontrollera fetma är det viktigt att man utgår från ett livslångt perspektiv. Det behövs en enkel checklista som såväl ungdomar som äldre personer kan förstå. Den här metoden tar sin utgångspunkt i de blivande mödrarnas hälsa och kosthållning före födseln, graviditetsutfallet, amningen samt barnets hälsa under hela dess uppväxt, och omfattar vidare skolbarnen, de vuxna på deras arbetsplatser och i andra miljöer samt äldre personer och syftar till att främja en hälsosammare livsstil alltifrån ungdomstiden till ålderdomen.

5.4.2

Hälsokunskap bör ingå i utbildningsprogrammen för vuxna. Sådana program skapar möjlighet för personer som arbetar inom hälsovården och för tillhandahållare av tjänster att förbättra kunskaperna om diet och fysisk aktivitet och att nå fram till marginaliserade befolkningsgrupper. Massmedia kan också bidra till att hjälpa konsumenterna att förstå etiketter och annonser i samband med olika val och även presentera praktiska erfarenheter av matlagning.

5.4.3

Skolan påverkar de flesta barns liv. Den borde skydda barnens hälsa genom att ge dem information i hälsofrågor, förbättra deras hälsokunskaper, förbättra deras matvanor och främja en hälsosam livsstil. Skolorna måste tillhandahålla en miniminivå när det gäller fysisk träning (minst två timmar per vecka) och en balanserad utbildning i kosthållning, och de måste ges adekvata resurser för detta. De bör vara medvetna om att det går att genomföra dessa åtgärder även om de budgetmässiga förutsättningarna är begränsade.

Utgifterna för idrottsanläggningar måste bevakas noggrant så att de kommer såväl pojkar som flickor till del, framför allt med tanke på att antalet kraftigt överviktiga ökar snabbare bland flickor än bland pojkar.

5.4.4

De offentliga myndigheterna uppmuntras att anta strategier som stöder en balanserad diet i skolorna och begränsar tillgången till produkter med hög halt av salt, socker och fett. Skolorna bör – i samverkan med föräldrar och ansvariga myndigheter – eftersträva att ge lokala livsmedelsproducenter kontrakt på skolmaten i syfte att skapa en lokal marknad för hälsosam mat. Efter samråd med personalen, eleverna, föräldrarna och berörda myndigheter bör man anta en konsekvent kost- och näringsstrategi.

5.4.5

I de fall då eleverna uppmuntras till försäljningsverksamhet i skolan bör detta inte ske i form av kiosker där det säljs chips och godis. Det bör i stället finnas hälsosammare alternativ.

5.4.6

Man måste även ta särskild hänsyn till äldre personer (över 60 år) som lider av fetma. Äldre personer besitter dessutom en mängd information om och erfarenheter av traditionella metoder för kosthållning och matlagning som de kan delge sina familjer.

5.5.1

En mycket viktig uppgift för de offentliga myndigheterna är att uppnå bestående förbättringar av folkhälsan. Dessa myndigheter har en huvudroll när det gäller att ta initiativ till och utforma en strategi i syfte att minska fetman som en del av en bredare, mer övergripande och samordnad folkhälsosatsning. Enkla och direkta budskap måste spridas om vilka typer av och hur mycket fysisk aktivitet som krävs för att verkliga hälsoeffekter skall kunna uppnås. De lokala och regionala myndigheterna bör i sin tur göras delaktiga och medverka aktivt i denna informationsprocess.

5.5.2

Hälsovårdspersonalen bör vid rutinkontakter med patienterna ge dem praktiska råd om fördelarna med sunda kostvanor och ökad fysisk aktivitet, samt försöka hjälpa dem att börja med och hålla fast vid sunda vanor via en checklista för att motverka fetma. Myndigheterna bör överväga att införa incitament för att uppmuntra förebyggande tjänster och kartlägga möjligheterna inom befintliga hälsovårdstjänster, bl.a. förbättrad finansieringsstruktur så att hälsovårdspersonal – särskilt inom primärvården men även när det gäller andra tjänster (t.ex. sociala tjänster och apotek) – får stöd och förutsättningar att ägna mer tid åt förebyggande insatser. Detta skulle kunna anta formen av ett positivt proaktivt budskap som ”gå mer – ät mindre”.

5.5.3

Stöd- och informationsåtgärder bör i första hand rikta sig till föräldrarna. De bör få råd om hur de på bästa sätt skall välja livsmedel till de yngsta åldersgrupperna (spädbarn och småbarn). Det föreligger nu välgrundade vetenskapliga bevis för att ammade barn inte lider lika mycket av fetma längre fram i livet som barn som fått bröstmjölksersättning. Den förebyggande verksamheten bör därför börja med ett främjande av lämplig kost för spädbarn.

5.5.4

Stöd- och informationsåtgärderna bör också rikta sig till äldre, framför allt till ensamma, fattiga och marginaliserade personer, så att man kan undvika de utbredda och ohälsosamma matvanor som dessa negativa situationer ofta medför.

5.6.1

De lokala myndigheterna bör uppmuntra inrättandet av sektorsövergripande och tvärvetenskapliga expertråd, bl.a. bestående av tekniska experter och företrädare för offentliga myndigheter. Ordföranden måste ha en oberoende ställning så att vetenskapliga belägg kan utvärderas utan att intressekonflikter uppstår.

5.6.2

Nationella, regionala och lokala myndigheter bör skapa de förutsättningar som krävs för att promenader och cykelåkning samt andra former av fysisk aktivitet skall kunna underlättas och utföras på ett säkert sätt. Transportpolitiken måste omfatta icke-motoriserade transportsätt, åtgärder på arbetsmarknaden och på arbetsplatserna bör vidtas för att få folk att röra sig mer, och idrotts- och rekreationsanläggningar bör bygga på tanken om en idrott för alla.

5.7.1

Den privata sektorn kan fungera som en viktig aktör, särskilt med tanke på att många företag bedriver verksamhet världen över och kan ha samma policy på alla nivåer och i olika nationer inom ett och samma företag. Företagens sociala ansvar kan utgöra grund för ett samarbete mellan en mängd aktörer, vilka skulle kunna bedriva verksamhet i skolorna till stöd för utbildningsstrategier som syftar till att öka medvetenheten om sunda kostvanor eller till att uppmuntra fysisk aktivitet. För säkerhets skull bör man i ett inledande samråd diskutera möjliga intressekonflikter.

5.7.2

Livsmedelsindustrin, återförsäljare, restauranger, tillverkare av idrottsartiklar, reklamföretag och fritidsföretag, försäkrings- och bankrörelser, läkemedelsföretag och massmedia kan också fylla viktiga roller som ansvarstagande företagare och som förespråkare för en sund livsstil. Alla kan bli samarbetspartner med offentliga myndigheter och icke-statliga organisationer när det gäller att sända ett positivt och konsekvent budskap i syfte att underlätta och skapa förutsättningar för samordnade insatser till förmån för en sund livsstil.

5.8.1

Livsmedelsproducenterna har arbetat aktivt genom att skapa initiativ som minskar andelen fett, socker och salt i beredda livsmedel, minska storleken på portioner och öka utbudet av innovativa, hälsosamma och näringsriktiga livsmedel.

5.8.2

Inom industrin är man medveten om att livsmedelsreklam påverkar konsumenternas val och matvanor och att reklamen inte får utnyttja barns oerfarenhet eller godtrogenhet. Offentliga myndigheter bör arbeta med konsumentgrupper och den privata sektorn för att utveckla ett lämpligt sektorsövergripande angreppssätt för livsmedelsreklam som riktar sig till barn, med sådana frågor som sponsring och reklam. Tillsammans bör man komma överens om en socialt ansvarsfull praxis som inte upphäver valfriheten men bygger på det faktum att barn inte kan identifiera näringsinnehåll.

5.8.3

De nuvarande planerna på att diskutera snabba och förenklade åtgärder, t.ex. ”rödljusmärkning” av livsmedel bör inte uppmuntras. Livsmedelsindustrin och konsumenterna bör höras om rekommendationer innan dessa genomförs. Detta kan ske med hjälp av mediekampanjer för större kunskap på detta område, med bl.a. information om hur livsmedelsmärkning och reklambudskap skall förstås. Denna information kan tillhandahållas på försäljningsställen och genom skolor och organ för vuxenutbildning.

5.8.4

Konsumenterna kräver korrekt, enhetlig och begriplig information om innehållet i livsmedel, så att de kan göra hälsosamma val. Offentliga myndigheter kan begära information om viktiga näringsaspekter, något som föreslås i Codex Alimentarius riktlinjer för näringsvärdesdeklaration.

5.8.5

I takt med att konsumenterna blir mer intresserade av hälsa och mer uppmärksamma på livsmedels näringsaspekter, använder producenterna hälsorelaterade budskap i allt större utsträckning. Sådana budskap får inte vara vilseledande i fråga om fördelar eller risker.

5.8.6

Rekommendationer till livsmedelsindustrin som skulle kunna få stöd av det civila samhällets organisationer omfattar följande:

5.9.1

Nationell livsmedels- och jordbrukspolitik bör vara förenlig med hälsoskydd och hälsofrämjande. Man bör utarbeta en politik som underlättar sunda matvanor och hållbar livsmedelssäkerhet.

5.9.2

Priser inverkar på konsumenternas val. Offentlig politik kan påverka priserna genom beskattning, stöd eller direkt prissättning, på så sätt att konsumtion av hälsofrämjande livsmedel uppmuntras.

5.10.1

Mediebranschen har en av de mest inflytelserika rollerna, eftersom massmedierna tränger in i vardagslivet, ofta på undermedveten nivå. Om alla massmedier åtog sig att arbeta tillsammans i en gemensam europeisk kampanj och förmedlade den till sin respektive publik på ett enkelt och konsekvent sätt över en längre period, skulle man kunna garantera att kampanjens budskap når ut till alla i Europa.

5.10.2

I ett samhälle där kända personer hyllas som förebilder, t.ex. olympiska mästare, kan man göra mer för att få dem att förmedla kampanjens budskap.

5.10.3

Nya medier, bl.a. dataspel och Internet, har en viktig roll att spela i förhållande till barn och ungdomar, särskilt med tanke på att användningen av dessa medier har ett samband med ökad fetma.

5.10.4

Man bör noga överväga hur produkter framställs och marknadsförs i filmer, i förhållande till den troliga publiken. Detta är särskilt viktigt i fråga om barnens TV-tittande.

5.11.1

Icke-statliga organisationer och andra organisationer i det civila samhället skulle uppmanas att fylla i frågeformuläret som ingår i kampanjen mot fetma. Man skulle kunna fråga organisationer om de vill avsätta resurser, även andra än ekonomiska, för att driva kampanjen gentemot sina medlemmar och underorganisationer. Dessa organisationers värdefulla arbete på gemenskapsnivå bör få erkännande och är avgörande för att initiativ skall bli framgångsrika.

5.11.2

Många anser att man har ett personligt ansvar för fetma. De har delvis rätt, men det är också en fråga om samhällets ansvar, särskilt på gräsrotsnivå. Det civila samhället och de icke-statliga organisationerna har en viktig roll när det gäller att uppmuntra en förebyggande attityd och påverka insatserna genom samsyn och lokala initiativ. Initiativen skulle kunna innebära att skolor utnyttjar idrottsanläggningar, att lokala massmedier driver lokala kampanjer, att lokala producenter samarbetar med lokala myndigheter för att stödja utbildning, och att lokala jordbrukare förser skolor med färska produkter. Målet kan vara att garantera att hälsosam mat är tillgänglig, håller överkomliga priser och är lämplig och ”hållbar”.

5.11.3

Icke-statliga organisationer kan stödja strategin på ett effektivt sätt om de samarbetar med nationella och internationella aktörer, framför allt när det gäller följande:

5.11.4

Mönstren för fysisk aktivitet och kosthållning varierar beroende på kön, kultur och ålder. Beslut som rör livsmedel och näringsvärde fattas ofta av kvinnor och grundar sig på kultur och traditionell kosthållning. När nationella strategier och åtgärdsplaner utformas bör dessa skillnader uppmärksammas.

6.1.1

Fetma hos barn är ett av de största hälsoproblem som västvärlden och, i allt högre grad, utvecklingsländerna står inför. Fetma ökar bland barn i alla åldrar.

6.1.2

Feta barn uppvisar ett antal samverkande sjukliga tillstånd. Vissa uppträder omedelbart, medan andra fungerar som varningssignaler för framtida sjukdomar. Grundläggande förebyggande insatser är ytterst den mest effektiva strategin för att hejda epidemin, men det krävs även behandling av de barn som redan är feta, så att deras hälsa kan förbättras både på kort och lång sikt.

6.1.3

Fetma hos barn och ungdomar hänger samman med en rad psykosociala och medicinska komplikationer. De vanliga följdverkningarna gäller psykosociala handikapp och social isolering. Tvärvetenskapliga studier visar att självrespekten blir allt lägre och kroppsuppfattningen allt sämre ju mer man väger, och detta gäller särskilt ungdomar. Hos unga flickor är rädslan för övrigt knuten till missnöje med den egna kroppen, överdrivna ansträngningar för att bli smal samt bulimi.

6.1.4

Den vanligaste sjukdomen är typ 2-diabetes, som ger cirkulationsrubbningar, nedsatt njurfunktion och blindhet. Vissa typer av cancer (särskilt bröstcancer); hjärt- och kärlproblem, inbegripet högt blodtryck; luftvägsbesvär, inbegripet sömnapné (andningsstillestånd under sömn); leversjukdomar; depressioner; led- och hudbesvär är alla resultatet av ökad fetma.

6.1.5

6.2.1

Fetma medför en betydande ekonomisk belastning på hälsovårdssystem som redan är föremål för ett hårt tryck, och medför stora kostnader för samhället. Hälsa är en avgörande utvecklingsfaktor och en drivkraft för den ekonomiska tillväxten. Det brittiska National Audit Office uppskattar kostnaderna till cirka 500 miljoner pund årligen i direkta hälsovårdskostnader och ytterligare 2 miljarder pund i indirekta kostnader.

6.2.2

Fetma är utbredd inom alla samhällsklasser men är särskilt vanlig inom socialt missgynnade grupper, där människor ofta har minst tillgång till säkra gator och parker och äter de billigaste livsmedlen, som ofta är de livsmedel som innehåller mest fett och socker.

6.2.3

I utvecklade samhällen är det ofta så att kvinnor som är överviktiga i tonåren och det tidiga vuxenlivet lever i hushåll med lägre inkomster och gifter sig mer sällan än andra kvinnor. Feta personer kan dessutom uppleva socialt avståndstagande och diskriminering på arbetsplatsen.

6.2.4

—

En EU-kommission och medlemsstaters regeringar som har bilaterala informationsstrategier och gör ansvarsfyllda investeringar eller tar åtgärdsinriktade initiativ för att motverka fetma.

—

Utbildningssystem som främjar hälsosamma livsstilar.

—

En hälso- och sjukvårdssektor som har resurser för hälsofrämjande.

—

Planeringsmyndigheter som främjar cykelvägar, gröna parker och idrottsanläggningar.

—

En livsmedelsindustri som strävar efter att uppfylla konsumenternas behov av näringsriktiga livsmedel till överkomliga priser.

—

Trender inom detaljhandeln som garanterar att bra livsmedel finns tillgängliga för alla, även svaga grupper.

—

Ett jordbruk som erbjuder färska och hälsosamma produkter i tillräcklig mängd och till överkomliga priser.

—

En transportsektor som inte uppmuntrar människor att köra bil i överdriven utsträckning utan i stället gå och cykla under säkra förhållanden.

—

En mediekultur som inte uppmuntrar passiv konsumtion utan i stället främjar fysisk aktivitet.

—

En familjefokuserad kultur där måltider kan lagas och gemensamt ätas hemma, i kombination med hälsosamma måltider i skolor, på sjukhus och vårdinrättningar och i matsalar på arbetsplatser.

—

Övergång till hållbara konsumtionsmönster som innebär att naturresurser bevaras och fysisk aktivitet uppmuntras.

—

Säkrare stadsmiljö med mindre brottslighet och kontrollerad trafik.

—

Större jämlikhet och social integration, så att varje hushåll får tillgång till hälsosamma livsmedel och fritidsverksamhet under säkra förhållanden.

—

Stöd till föräldrar och andra vårdnadshavare, så att de kan göra hälsosamma val för sig själva och sina barn.

6.3.4

7.1

Nu erbjuds ett unikt tillfälle att utarbeta och genomföra en effektiv strategi för att minska antalet dödsfall och sjukdomsfall genom förbättrad kosthållning och främjande av fysisk aktivitet. Det finns starka belägg för att det finns ett samband mellan osunda vanor och sjukdom och ohälsa senare i livet. Effektiva åtgärder för att ge människor möjlighet att leva längre och sundare, minska ojämlikheten och främja utveckling kan utformas och genomföras genom en enkel och tydlig kampanj som omfattar alla och gör alla delaktiga, och som utvärderas i efterhand.

7.2

Att förändra matvanor och mönster när det gäller fysisk aktivitet och hälsosam livsstil kommer att kräva en gemensam satsning från många intressenter, offentliga och privata, under många årtionden. En ändrad inställning, ökad medvetenhet och utbildning i form av flera olika sunda och effektiva åtgärder behövs på alla nivåer, med psykologiskt stöd, noggrann övervakning och utvärdering av effekterna. Dessutom måste de enskilda ta ansvar för att genomföra förändringar.

7.3

Genom att det civila samhällets samlade resurser mobiliseras tillsammans med de viktigaste aktörerna kan denna vision bli verklighet. ”Du måste vara den förändring du vill se” (Gandhi).

—

Det finns 14 miljoner överviktiga barn varav 3 miljoner feta barn i EU med 25 medlemsstater.

—

I många EU-länder är mer än hälften av den vuxna befolkningen överviktig, och 20–30 % av de vuxna klassas som feta.

—

Antalet överviktiga barn i EU stiger med 400 000 per år. Nästan 1 barn av 4 drabbas i EU-25.

—

10–20 % av barnen i norra Europa är överviktiga. I södra Europa och i Storbritannien ligger siffran på 20–35 %.

—

Arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer skulle kunna verka för en hälsosammare livsstil på arbetsplatsen, bland annat genom att uppmuntra till en hälsosammare kost via urvalet i varu- och kalldrycksautomater och genom sportanläggningar eller gym. Mindre företag skulle kunna uppmuntra sina anställda att överväga en hälsosammare livsstil. Verksamhet utanför företagen skulle också vara värdefullt, framför allt inom utbildningsväsendet. Åtagandet skulle gälla x antal timmar per månad.

—

Fackföreningarna och andra arbetstagarorganisationer skulle kunna sprida ett liknande budskap till sina medlemmar, exempelvis genom att skapa möjlighet för de anställda att inkludera fysisk aktivitet, promenader eller cykelturer i de dagliga rutinerna. De skulle också kunna uppmuntras att förmedla dessa råd till sina familjer och umgängeskretsar.

—

Frivilligorganisationer och framför allt konsumentorganisationer skulle tillsammans med sina medlemmar kunna ägna tid åt att sprida budskapet till en mängd andra institutioner och samhällsgrupper.

—

Enskilda personer kan åta sig att fungera som förebilder genom sin livsstil, genom mer fysisk aktivitet eller hälsosammare matvanor. Detta kan främjas genom att man pratar om det och uppmuntrar andra att också försöka förändra sitt liv. Särskilt bra är det om detta sker inom familjen. Avsätt 15 minuter i månaden för att prata med andra om förändring.