20.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 120/22

1.1

Kommittén välkomnar analysen och rekommendationerna i kommissionens meddelande om ”Höghastighetsförbindelser i Europa – den senaste utvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation” KOM(2004) 61 slutlig. Det är en klarsynt rapport som ligger rätt i tiden och som kombinerar strategisk skärpa med en aktiv vilja till att vägleda den europeiska sektorn för elektronisk kommunikation genom nästa tillväxtskede.

1.2

Samtidigt som kommittén i detta yttrande ger stöd åt analysen och syftet med meddelandet, vill vi också framhäva några områden som är av särskild vikt för kommittén.

2.1

Den 3 februari 2004 antog kommissionen meddelandet ”Höghastighetsförbindelser i Europa – den senaste utvecklingen inom sektorn för elektronisk kommunikation”. Detta meddelande är ett svar på den begäran som uttalades under Europeiska rådets vårmöte 2003 om en rapport över utvecklingen i denna sektor inför vårmötet 2004. Det är en sammanfattande rapport över den europeiska sektorn för elektronisk kommunikation och dess inverkan på Lissabonstrategin, inklusive en analys av de nyckelfaktorer som påverkar den framtida tillväxten. Det är också en begäran om politiskt stöd för de insatser som är nödvändiga för att stödja den fortsatta utvecklingen inom denna sektor.

2.2

I Lissabonstrategin tillstås att informations- och kommunikationsteknik (IKT) är en av de viktigaste drivkrafterna bakom tillväxt, produktivitetsökningar och konkurrenskraft. Dessa faktorer bidrar till att förbättra både de ekonomiska resultaten och den sociala sammhållningen. Meddelandet understryker betydelsen av sektorn för elektronisk kommunikation – vilken omfattar både ett tjänstesegment och ett utrustningssegment – för Europas ekonomiska kraft och dess nyckelroll för att stimulera produktiviteten. Sektorn för elektronisk kommunikation spelar en sådan roll tack vare sin storlek, sin dynamik och den påverkan den har på nästan all annan ekonomisk verksamhet. Enligt de senaste rönen är det denna sektor som har lämnat störst bidrag till den europeiska tillväxten i fråga om arbetsproduktivitet.

2.3

Trots stark tillväxt i början av 1990-talet och ambitionerna med Lissabonstrategin släpar Europa efter USA och några asiatiska länder vad gäller produktionstakt och utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik (IKT). Denna brist på investeringar inom IKT skadar den europeiska konkurrenskraften (1). För att handlingsplanen eEurope 2005 skall bli en framgång och för att Lissabonmålen skall kunna uppnås är det av yttersta vikt att framsteg görs inom sektorn för elektronisk kommunikation under de kommande 18 månaderna. Denna sektor växte snabbt under senare delen av 1990-talet men genomgick en kraftig nedgång under åren 2000–2001. Detta föranledde rådet och kommissionen att noggrant övervaka utvecklingen i sektorn för elektronisk kommunikation samt att lägga fram en rapport inför Europeiska rådets vårmöte 2003.

2.4

Efter två år av konsolidering verkar förutsättningarna nu vara de rätta för att åter leda till högre tillväxttakt. Enligt kommissionen omfattar dessa förutsättningar förbättrade finansiella villkor för aktörerna samt fortsatt ökade inkomster från tjänstesektorn. Hållbar tillväxt kräver dock ökade investeringar och bättre spridning av nya innovativa tjänster.

2.5

Alltsedan IT-bubblan sprack har aktörerna inom telekombranschen minskat sina investeringar som ett led i sina konsolideringplaner. För att tillväxten för hela sektorn skall återfås krävs ökade investeringar. Investeringsgraden kommer att påverkas av beslutsfattarnas handlande: genomförandet av det nya regelverket kommer att innebära större rättssäkerhet för investeringar; införandet av nationella bredband kommer att öka tillgängligheten till tjänster; uppmuntran till nya tjänster och tillgången på innovativt innehåll kommer att stimulera efterfrågan och upphävandet av rättsliga och tekniska hinder kommer att underlätta lanseringen av 3G-nät.

Därför har man i meddelandet definierat fyra huvudområden för åtgärder:

2.6

Vid Europeiska rådets telekom-möte den 8–9 mars 2004 i Bryssel betonade rådet det politiska åtagandet vad gäller Lissabonstrategins mål om hållbar tillväxt, arbetstillfällen och social sammanhållning genom att stödja maningen till insatser i meddelandet (KOM(2004) 61 slutlig) och i meddelandet om halvtidsöversyn av eEurope 2005, (KOM(2004) 108 slutlig).

3.1

I meddelandet behandlas ett brett och komplext område som är av yttersta vikt för Lissabonvisionen: industrin för elektroniska kommunikationstjänster. Under årens lopp har kommittén antagit många yttranden om handlingslinjer för denna sektor (3). Vi tar nu tillfället i akt att komma med synpunkter om den generella utvecklingen av industrin för elektroniska kommunikationstjänster, tillhandahållandet av bredband, utvecklingen av mobiltelefonisektorn samt det nya regelverket för industrin.

3.2

Kommissionen har gjort ett storartat arbete genom att stödja utvecklingen och genomförandet av en politik för att främja tillväxten inom sektorn för elektroniska kommunikationstjänster. I och med de kraftfulla insatser som är ett resultat av att kommersiella och sociala intressen strävar mot egna mål, och det starka politiska stödet från ministerrådet, nationella regeringar och regionala myndigheter, är detta ett område där utvecklingen går mycket snabbt fram.

3.3

Med tanke på detta ämnes komplexa dynamiska natur samt dess betydelse för den ekonomiska och sociala utvecklingen inom unionen, anser kommittén att det är viktigt att alla berörda parter regelbundet får komma till tals så att en mer komplett och integrerad politik kan genomföras. Kommittén stöder kommissionens avsikt att fortsätta samarbetet med berörda parter inom informationspolitik på områden såsom immaterialrätt, förvaltning av digitala rättigheter, frågor om tillit och säkerhet, driftskomptabilitet och standardisering, frekvensförvaltning samt täckning av rand- och landsbygdsområden. Kommittén kommer att fortsätta att ta aktiv del i denna sektor och i alla dessa frågor.

3.4

Vi stöder särskilt den tonvikt som kommissionen lägger på behovet av driftskompatibilitet och öppenhet på olika teknik- och tjänstenivåer: enhet till nätverk; enhet till enhet; nätverk till nätverk; samt mellan innehåll och/eller program. Utan adekvat driftskompatibilitet och öppna plattformar kommer utvecklingen av en massmarknad för nya teknikområden att hämmas avsevärt.

3.5

Som redan nämnts i punkt 1.1 ovan stöder kommittén meddelandet och ger kommissionen en eloge för dess utmärkta arbete på detta område. Vi noterar att omfattande forskning och samråd har fått en given plats inom sektorn för elektronisk kommuikation och inom utvecklingen av politiken. Detta främjar en stark och hållbar tillväxt. Vi är mycket positivt inställda till handlingsplanen eEurope 2005 samt stöder de åtgärder som rekommenderas i meddelandet KOM(2004) 61 slutlig.

3.6

När det gäller prioriteringar vill vi betona kommitténs särskilda intressen på några olika områden:

3.6.1.1

Kommittén ställer sig positiv till det nya regelverket för elektronisk kommunikation som tillhandahåller större förutsägbarhet, samstämmighet och en mer harmoniserad inställning till hur marknader fungerar inom unionen. Den säkerhet och öppenhet som ramverket tillhandahåller kommer att uppmuntra till investeringar inom sektorn för elektroniska kommunikationstjänster samt sätta fart på konkurrensen och uppkomsten av nya innovativa tjänster.

3.6.1.2

Vi håller med kommissionen om att en teknikneutral, samordnad, öppen standard-inställning till utvecklingen av anläggningsbaserad konkurrens på utbudssidan av elektronisk kommunikation är av yttersta vikt för skapandet av en livskraftig och konkurrenskraftig marknad. Kommittén gläder sig åt att det nya ramverket uppmuntrar till rättvis konkurrens mellan olika användningstekniker (bredband, 3G, digital-TV osv.). Ett sådant synsätt kommer att minska nätverkskostnaderna och priset på tjänster samt därutöver underlätta andvändningen och rörligheten för kunder. En teknikneutral inställning till sektorn med inriktning på öppna plattformar kommer också att väsentligt stimulera efterfrågan på tjänster.

3.6.1.3

Därför välkomnar vi det teknikneutrala synsätt som anammas i det nya regelverket i syfte att återspegla konvergensen mellan fasta och mobila tjänster, mellan information som finns att tillgå on-line kontra sådan som sänds ut, samt ett helt spektrum av olika leveransplattformar. Vi vill att kommissionen garanterar att driftskompatibla plattformar implementeras enligt ramdirektivet 2002/21/EG.

3.6.1.4

En verkligt konkurrenskraftig marknad för tjänster är avhängig av en konkurrenskraftig prissättning av kopplingen till kundens hem eller lokaler (accessnät). För närvarande, och på de flesta marknader, hämmas införandet av nya tjänster och lägre priser av att accessnätet kontrolleras av de dominerande aktörerna. Kommissionen bör bevaka huruvida regelverket är lämpat för att frånta de dominerande aktörerna deras kontroll över accessnäten på alla marknader.

3.6.1.5

Kommittén beklagar det faktum att kommissionen tvingades till överträdelseförfarande i EG-domstolen mot en medlemsstat som misslyckats med att införa det nya regelverket. Vi anmodar kommissionen att fortsätta att verka för ett fullständigt genomförande av regelverket i alla stater, inklusive de nya medlemsstaterna.

3.6.1.6

Vi stöder det senaste avtalet inom Europeiska gruppen av regleringsmyndigheter om en gemensam ståndpunkt om hur de ska tillämpa åtgärder för att ta itu med konkurrensproblem på de nyöppnade marknaderna för elektroniska kommunikationstjänster (4). Kommittén inser att syftet med regelverket är att skära ned på regler och främja konkurrens och man anmodar kommissionen att garantera att regelverket implementeras på ett sådant sätt att framväxande marknader och tjänster stimuleras och att det inte hämmar denna utveckling. Vi ber kommissionen att granska lämpligheten hos åtgärderna för överträdelseförfaranden samt deras konsekventa tillämpning i medlemsstaterna.

3.6.2.1

En omfattande, säker infrastruktur för bredband är av största vikt för utvecklingen och tillhandahållandet av tjänster och program, såsom e-hälsovård, e-handel, e-förvaltning och e-lärande, i syfte att ge bredband en avgörande roll för tillväxten och livskvaliteten i Europa under de kommande åren. Tillträde till bredband är en nyttighet som bör vara tillgänglig för alla EU-medborgare som en rättighet. Vi föreslår att kommissionen överväger möjligheten att inkludera bredband i förteckningen över allmännyttiga tjänster.

3.6.2.2

I handlingsplanen eEurope 2005 pläderar man för omfattande tillgång till och utnyttjande av bredband inom unionen år 2005, men vi släpar efter i våra ambitiösa mål. Om inte takten på bredbandslanseringen ökar, framför allt utanför stadsområdena, kommer unionen inte att uppnå Barcelonamålen (5).

3.6.2.3

Kommittén välkomnar att medlemsstaterna i EU-15 har presenterat nationella strategier för bredbandslanseringen och noterar att de nya medlemsstaterna kommer att lägga fram sina strategier före utgången av år 2004. Vi konstaterar att det gjorts en första positiv utvärdering av planerna från kommissionens sida och vi ser fram emot en mer detaljerad rapport om strategierna i juni.

3.6.2.4

Icke desto mindre ogillar vi den generella definitionen av ”bredband” som används i olika studier och rapporter. (T.ex. definieras en anslutningskapacitet så låg som 144KB som ”bredband” i rapporten COCOM04-20 slutlig, som hänvisas till nedan. I samma rapport inkluderas 3G-kopplingar i Italiens totala bredbandsnät, vilket inte är fallet för övriga medlemsstater.) Denna brist på en exakt definition reducerar betydligt öppenheten och användbarheten med avseende på termen ”bredband” i debatter och diskussioner. Vi anmodar kommissionen (6) att lagstifta om en exakt och bindande definition av termen ”bredband” för bruk inom unionen.

3.6.2.5

Vi ogillar även att statistiken över bredbandstäckningen inte tar upp kvaliteten vad gäller den tillgängliga uppkopplingen. Kommissionen bör i sin definition av bredband även fastställa en minimistandard för kvalitet vad gäller anslutningen. Detta är enda sättet att få fram meningsfull bredbandsstatistik.

3.6.2.6

Kommittén är helt medveten om att man med alla medel måste försöka överbrygga den digitala klyfta som växer fram i Europa och som främst drabbar missgynnade grupper samt utgör ett hot mot e-integrering. Ministerrådet betonar numera vikten av utveckling och effektiv användning av innovativa tjänster i stället för att endast inrikta sig på möjligheten till uppkoppling, men kommittén är trots detta oroad över den hastighet och grad av täckning med vilken utbyggnaden av bredband sker. Det är framför allt skillnaden mellan vissa länder och mellan regioner som är särskilt oroande i den senaste statistiken över bredbandsspridning från kommissionens kommunikationskommitté (7). Inom EU15 saknar för närvarande 20 % av befolkningen tillgång till bredband på grund av att nätverken inte är tillräckligt utbyggda. Kommittén är positiv till att man i kommissionsmeddelandet betonar vikten av att få bredband installerat i områden med bristande infrastruktur. Vi uppmanar kommissionen att i den detaljerade översikten över nationella strategier för bredband understryka behovet av att inom unionen snabbt bygga upp heltäckande bredbandsnätverk och att fortsättningsvis informera om de luckor som finns i nätverket.

3.6.2.7

Vi stöder snabbstartsinitiativen (Quick-Start initiatives) och möjligheten att med hjälp av strukturfonder bygga ut bredband inom landsbygdsområden och kommersiellt mindre intressanta områden inom unionen. Vi hoppas dock att kommissionen även fortsättningsvis noggrant övervakar hur de nationella strategierna för bredband genomförs och att den inriktar sig på täckning, kvalitet och hastighet vad gäller utbyggnaden.

3.6.2.8

Kommittén beklagar att man i kommissionens meddelande enbart behandlar den geografiska digitala klyftan (områden med dålig täckning) och inte tar hänsyn till den ekonomiska digitala klyftan (brist på ekonomiska medel för att betala en nätuppkoppling). Kommissionens argument att bredband förbättrar levnadsstandarden genom att avstånd överbryggas och genom att hälsovård, utbildning och tillgång till offentliga tjänster underlättas gäller såväl för de medborgare som är geografiskt isolerade som för de minst bemedlade.

3.6.2.9

Kommissionens påpekande att man i samband med insatserna från offentligt håll för att motverka den digitala klyftan måste respektera regelverket och konkurrenslagstiftningen är enligt kommitténs uppfattning självmotsägande: Den digitala klyftan har uppstått på grund av att marknaden har förlorat intresset för målgruppen. Det finns alltså behov av ett offentligt uppdrag som bör upphandlas genom en officiell rättsakt där den exakta arten av skyldigheterna att tillhandahålla offentliga tjänster anges.

3.6.3.1

Kommittén stöder kommissionens plattform för mobil kommunikation och teknik som inrättades i oktober förra året, i syfte att sammanföra de ledande aktörerna inom detta område, dvs. mobiloperatörer, utrustnings- och komponenttillverkare samt tillhandahållare av innehåll. Kommittén är också positiv till gruppens första rapport, (8) som omfattade 20 rekommendationer om vilka åtgärder som krävs för att stödja och fortsätta utbyggnaden av mobila nätverk och tjänster över Europa – bland annat insatser i fråga om forskning, standarder, innehåll, säkerhet, spektrum samt insatser beträffande internationellt samarbete och reglering.

3.6.3.2

Kommittén är nöjd med den inriktning som finns i rapporten – och i kommissionens uttalanden – på kundorienterad, säker 3G-miljö där man när som helst och oavsett ort har tillgång till mobil höghastighetsöverföring och mobila underhållningstjänster genom ett stort utbud av produkter som kan anslutas till bredband.

3.6.3.3

Kommittén stöder helt samtliga parters ståndpunkt att målet är att få till stånd öppna, sammankopplade nätverk med kompatibla program och tjänster, och välkomnar den mobila plattformsgruppens åtagande att förbereda en strategisk dagordning för forskning för en framtida ”trådlös värld” (initiativet Wireless World) inom det sjunde ramprogrammet för forskning.

3.6.3.4

Kommittén uppmanar kommissionen att på alla sätt arbeta för att underlätta utbyggnaden av 3G-nätverk och göra den mer kostnadseffektiv. Medlemsstaterna måste engagera sig för att snabbt lösa de planerings- och miljöproblem som bromsar utbyggnaden av denna viktiga nya plattform.

3.6.3.5

Kommittén är oroad över nätverksoperatörernas stora kostnader för att få 3G-licenser i vissa medlemsstater och de negativa effekter detta kan leda till för framtida strategier. Kommissionen bör i detalj lägga fram sin ståndpunkt i denna fråga och föreslå åtgärder för att komma till rätta med eventuella negativa effekter för unionens strategi för utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik.

3.6.3.6

Med tanke på konsumentintresset och på effektiv resursanvändning bör kommissionen överväga att lagstifta om gemensam infrastruktur för 3G-operatörer i de fall då detta är en praktisk lösning. Det skulle öka de tillgängliga anslutningsmöjligheterna, minska oron över negativ miljöpåverkan och leda till lägre kostnader för att tillhandahålla tjänster. Kommissionen menar att vissa stora operatörer av konkurrensskäl är emot tanken på gemensam infrastruktur, men vi anser att unionens bästa bör väga tyngre än ett fåtal operatörers renodlat kommersiella intressen.

3.6.3.7

Den mobila plattformsgruppen anser att det krävs övergripande politiska ramar för att lösa 3G-frågorna. Gruppen sammanträder i juni och vi ser fram emot kommissionens utlovade meddelande om resultatet av det sammanträdet.

3.6.4.1

Kommissionen konstaterar att användningen av bredband är låg (i genomsnitt 12 %) och ökningstakten avtagande även i de områden där fler än 90 % har tillgång till bredband. Det beror bland annat på höga priser, dålig kvalitet och brist på meningsfullt innehåll – konsumenterna har inte tillräckligt stort intresse av att skaffa bredbandstjänster.

3.6.4.2

Om informations- och kommunikationstekniken skall utnyttjas i högre grad – vilket främjar konkurrenskraft, ökad produktivitet och sysselsättning inom unionen – måste innehållet och tjänsterna utvecklas för att öka användningen av bredbandstjänster. Därför välkomnar kommittén kommissionens nyligen framlagda förslag till ett program, eContentplus (2005–2008) (9), vars målsättning är att skapa förutsättningar för ökad tillgång till och användning av digitalt innehåll.

3.6.4.3

Det finns ett samband mellan att stimulera efterfrågan av användning av bredband och 3G-nätverk, behovet av nya, innovativa tjänster, konkurrens och utbyggnaden av nätverk. Varje faktor som utvecklas har positiv påverkan på de andra faktorerna. Ovan diskuteras frågan om utbud, men kommittén välkomnar alla initiativ från kommissionen som syftar till att utveckla nya och innovativa tjänster som leder till ökad efterfrågan och till att ny teknik och nya nätverk får ökad betydelse.

3.6.4.4

Kommittén anser att kompatibilitet mellan nätverk, plattformar och övrig infrastruktur i hög grad kan stimulera anpassning och tillväxt. Kommissionen bör arbeta för kompatibilitet inom det befintliga nätverket och i kontakterna med samtliga berörda parter inom sektorn elektronisk kommunikation.

3.6.4.5

Vi stöder kommissionens uppmaning till medlemsländerna att bibehålla takten i utbyggnaden av de offentliga e-tjänsterna (bland annat e-hälsovård, e-lärande osv.) och att inse att den offentliga sektorn måste vara drivande när det gäller efterfrågan på utveckling av dessa nya informationstjänster.

3.6.4.6

Vi välkomnar särskilt kommissionens åtagande att tillsammans med branschen identifiera de problem som hämmar utvecklingen av nya tjänster – DRM-system (system för förvaltning av digitala rättigheter), kompatibilitet, mikrobetalningar, betalning via mobiltelefon osv. Därför välkomnar vi det nyligen framlagda meddelandet (10) och samrådsförfarandet om immaterialrättigheter och uppmärksammar kommissionen på EESK:s yttrande från 2003 om immateriella rättigheter (11).

3.6.4.7

Kommittén vill understryka hur viktiga säkerhetsfrågorna är när det gäller konsumenternas användning av nya tjänster. Konsumenternas förtroende för ny teknik och nya tjänster beror på hur väl man kan garantera att deras intressen tillgodoses.

3.6.4.8

Kommissionen bör fortsätta diskussionen med operatörer, Internetleverantörer, tillhandahållare av innehåll, radio- och TV-bolag samt underhållningsindustrin om hur de kan anpassa sin verksamhet genom nya samarbetsformer och skapa affärsmodeller och tjänster för att få en konvergerande och mobil union.

3.6.4.9

Vi ställer oss också bakom stödet till FoU som ges inom det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling. För att uppfylla de egna målen i Lissabonstrategin måste Europa investera i FoU och i innovationer både inom sektorn elektronisk kommunikation och inom samtliga andra teknikutvecklingsområden. Denna sektor har konsoliderats och investeringarna har minskat. Kommittén uppmanar nu samtliga parter – EU, medlemsstaterna och den privata sektorn – att återigen investera i framtidens elektroniska kommunikation genom att avsevärt höja andelen och antalet FoU-insatser.