(1)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1315/2013 (4) fastställs en gemensam ram för att skapa toppmoderna, driftskompatibla nät i unionen till fördel för dess medborgare, i syfte att stärka den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen inom unionen och bidra till inrättandet av ett gemensamt europeiskt område för transport och rörlighet, och därigenom stärka den inre marknaden. Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) innefattar en struktur på två nivåer, som består av ett övergripande nät och ett stomnät. Det övergripande nätet säkerställer anslutbarhet för alla regioner i unionen, medan stomnätet består av de delar av det övergripande nätet som är av störst strategisk betydelse för unionen. I förordning (EU) nr 1315/2013 fastställs bindande mål för slutförande, enligt vilka stomnätet ska slutföras senast 2030 och det övergripande nätet senast 2050, särskilt genom prioritering av gränsöverskridande förbindelser, genom förbättrad driftskompatibilitet och genom stöd till den multimodala integreringen av unionens transportinfrastruktur.

(2)

Trots behovet av att slutföra TEN-T och de bindande tidsramarna för detta visar erfarenheten att många investeringar som syftar till att slutföra TEN-T stöter på åtskilliga, skilda och komplexa tillståndsförfaranden, gränsöverskridande upphandlingsförfaranden och andra förfaranden. Denna situation äventyrar genomförandet av projekt i tid och leder i många fall till betydande förseningar och ökade kostnader. Dessutom kan det uppstå osäkerhet för projektansvariga och potentiella privata investerare, vilket i vissa fall till och med skulle kunna leda till att projekt inte förverkligas såsom ursprungligen planerats. Syftet med detta direktiv är att ta itu med de frågorna och göra det möjligt att slutföra TEN-T på ett synkroniserat sätt och i tid genom harmoniserade åtgärder på unionsnivå. När medlemsstaterna utarbetar sina nationella planer och program bör de ta hänsyn till TEN-T:s utveckling, i enlighet med artikel 49.2 i förordning (EU) nr 1315/2013.

(3)

Detta direktiv bör omfatta projektrelaterade förfaranden, inbegripet de som rör miljökonsekvensbedömningen. Detta direktiv bör dock inte påverka stadsplanering eller fysisk planering, förfaranden för offentlig upphandling, eller åtgärder som vidtas på strategisk nivå och som inte är projektrelaterade, såsom strategiska miljöbedömningar, offentlig budgetplanering samt nationella eller regionala transportplaner. För att effektivisera tillståndsförfaranden och säkerställa projektdokumentation av hög kvalitet bör projektansvariga utföra det förberedande arbetet, såsom preliminära studier och rapporter, innan tillståndsförfarandet inleds. Detta direktiv bör inte vara tillämpligt på förfaranden inför en administrativ överklagandeinstans, domstol eller tribunal.

(4)

Detta direktiv bör tillämpas på projekt som är en del av på förhand identifierade avsnitt av stomnätet som förtecknas i bilagan till detta direktiv och på andra projekt som avser stomnätskorridorerna med en total kostnad som överstiger 300 000 000 EUR. Projekt som överstiger det beloppet är ofta av strategisk betydelse för att uppnå unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att bidra till att målen i förordning (EU) nr 1315/2013 uppnås. Stomnätskorridorerna identifieras genom den linjedragning som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (5) och kartorna över stomnätet i förordning (EU) nr 1315/2013. Den tekniska basen för dessa kartor tillhandahålls av det interaktiva geografiska och tekniska informationssystemet för TEN-T (TENtec), som erbjuder en högre detaljnivå avseende den transeuropeiska transportinfrastrukturen.

(5)

Projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation bör undantas från detta direktivs tillämpningsområde eftersom deras införande inte är begränsat till stomnätet.

(6)

Medlemsstaterna får emellertid tillämpa detta direktiv på andra projekt som avser stomnätet och det övergripande nätet, inbegripet projekt som uteslutande avser telematikapplikationer, ny teknik och innovation, för att uppnå en harmoniserad strategi för transportinfrastrukturprojekt. De nationella myndigheternas offentliggörande av förteckningar över enskilda projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde kan förbättra de projektansvarigas insyn i pågående, såväl som framtida, arbeten längs TEN-T.

(7)

Med beaktande av de olika miljöbedömningar som föreskrivs i relevant unionsrätt och nationell rätt och som krävs för beviljande av tillstånd för projekt i stomnätet, bör medlemsstaterna, när det är genomförbart och lämpligt, inrätta ett förenklat förfarande som uppfyller kraven i den unionsrätten och nationella rätten, för att bidra till att uppnå målen i detta direktiv som syftar till en ökad rationalisering av åtgärder.

(8)

Projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde bör i relevanta fall prioriteras. Detta kan inbegripa kortare tidsfrister, parallella förfaranden eller begränsade tidsramar för överklaganden, samtidigt som det säkerställs att målen för andra horisontella politikområden, såsom miljöpolitik som syftar till att undvika, förebygga, minska eller kompensera skadliga effekter på miljön, också uppnås i enlighet med unionsrätten och nationell rätt. I många medlemsstaters rättsliga ramar prioriteras vissa kategorier av projekt på grundval av deras strategiska betydelse för ekonomin. När en sådan prioritering finns inom en nationell rättslig ram bör den automatiskt tillämpas på projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Medlemsstaterna bör dock tillåtas att testa särskilda tillståndsförfaranden för ett begränsat antal projekt i syfte att utvärdera om de också kan utvidgas till att omfatta andra projekt. Under denna testperiod bör den berörda medlemsstaten inte vara skyldig att tillämpa sådana testförfaranden på andra projekt som omfattas av detta direktivs tillämpningsområde.

(9)

Projekt som avser stomnätskorridorerna bör stödjas genom effektiva tillståndsförfaranden för att möjliggöra en tydlig hantering av hela förfarandet och tillhandahålla en kontaktpunkt för projektansvariga. För detta ändamål bör medlemsstaterna utse en eller flera myndigheter beroende på deras nationella rättsliga ramar och administrativa strukturer samt de typer av projekt som berörs. Om en medlemsstat utser flera myndigheter bör den säkerställa att endast en myndighet utses för ett visst projekt och ett visst tillståndsförfarande.

(10)

Det faktum att en myndighet utses som kontaktpunkt för den projektansvarige bör minska komplexiteten, förbättra effektiviteten och öka insynen i förfarandena. Det bör också stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när så är lämpligt. Förfarandena bör främja ett verkligt samarbete mellan projektansvariga och den utsedda myndigheten.

(11)

Den utsedda myndigheten får bland annat anförtros uppgifter med anknytning till samordningen och godkännandet, i överensstämmelse med unionsrätten och nationell rätt, av specifika projekt för återuppbyggnad av infrastruktur i stomnätet i händelse av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan.

(12)

Det förfarande som föreskrivs i detta direktiv bör inte påverka uppfyllandet av de krav som fastställs i internationell rätt och unionsrätt, inbegripet krav på skydd av miljön och människors hälsa. Detta direktiv bör inte leda till en sänkning av standarder som syftar till att undvika, förebygga, minska eller kompensera skadliga effekter på miljön.

(13)

Med tanke på att slutförandet av stomnätet brådskar bör förenklingen av tillståndsförfarandena åtföljas av en tidsfrist för förfaranden som leder till antagandet av ett beslut om godkännande för att bygga transportinfrastrukturen. Denna tidsfrist bör främja en effektivare hantering av förfaranden och bör under inga omständigheter äventyra unionens höga standarder för miljöskydd och allmänhetens deltagande. Det bör vara möjligt att förlänga tidsfristen för tillståndsförfaranden i vederbörligen motiverade fall, inbegripet när oförutsedda omständigheter uppstår eller när detta är nödvändigt för miljöskyddet. Förlängningen kan exempelvis uttryckas som en tidsperiod eller med hänvisning till ett datum, eller en annan säker framtida händelse. Den förlängda tidsfristen bör i synnerhet inte inkludera den tid som krävs för att genomgå administrativa eller rättsliga överklagandeförfaranden eller för att använda sig av rättsmedel vid en domstol eller tribunal. Medlemsstaterna bör inte hållas ansvariga om överskridandet av den tidsfristen beror på den projektansvarige, till exempel om den projektansvarige inte har iakttagit de tidsfrister som fastställs i nationell rätt eller de vägledande tidsfrister som fastställts av den utsedda myndigheten eller om den projektansvarige har agerat med otillbörligt dröjsmål.

(14)

Medlemsstaterna bör sträva efter att säkerställa att överklaganden som bestrider den materiella eller formella giltigheten av ett beslut om godkännande handläggs så effektivt som möjligt.

(15)

Infrastrukturprojekt inom TEN-T som rör två eller flera medlemsstater står inför särskilda utmaningar i fråga om samordning av tillståndsförfaranden. Därför bör de utsedda myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samarbeta för att samordna sina tidtabeller och fastställa en gemensam tidsplan för tillståndsförfarandet, i den mån sådan samordning av deras tidtabeller och sådant fastställande av en gemensam tidsplan är möjliga och lämpliga med tanke på projektets förberedelsegrad eller mognadsgrad, som i huvudsak beror på den projektansvarige och särskilt på det datum då den projektansvarige har anmält projektet till den utsedda myndigheten i var och en av dessa medlemsstater.

(16)

De europeiska samordnare som har utsetts i enlighet med förordning (EU) nr 1315/2013 bör informeras om de relevanta förfarandena för att underlätta synkronisering och slutförande av dem med avseende på genomförandet av TEN-T-stomnätet i tid senast 2030.

(17)

Om TEN-T utvidgas till tredjeländer, i enlighet med de vägledande kartorna i förordning (EU) nr 1315/2013, bör dessa tredjeländer uppmanas att i relevanta fall tillämpa liknande regler som de som föreskrivs i detta direktiv.

(18)

Offentlig upphandling vid gränsöverskridande projekt bör utföras i enlighet med fördragen och, när så är relevant, Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU (6) eller 2014/25/EU (7). För att säkerställa att gränsöverskridande stomnätsprojekt slutförs på ett effektivt sätt bör offentlig upphandling som utförs av en gemensam enhet omfattas av endast en medlemsstats nationella rätt. Genom undantag från unionsrätten på området offentlig upphandling bör tillämplig nationell rätt i princip vara den som gäller i den medlemsstat där den gemensamma enheten har sitt säte. Det bör fortsatt vara möjligt att fastställa tillämplig nationell rätt genom ett mellanstatligt avtal. Vid offentlig upphandling som utförs av ett dotterbolag till en gemensam enhet bör det dotterbolaget tillämpa en av de berörda medlemsstaternas nationella rätt, vilket kan vara den nationella rätt som är tillämplig på den gemensamma enheten. Av rättssäkerhetsskäl bör de nuvarande upphandlingsstrategierna förbli tillämpliga på en gemensam enhet som inrättats före den dag då det här direktivet träder i kraft.

(19)

Kommissionen deltar inte systematiskt i godkännandet av enskilda projekt. I en del fall måste dock vissa aspekter av projektförberedelserna godkännas på unionsnivå. När kommissionen deltar i förfarandena kommer den att prioritera unionsprojekt och säkerställa visshet för projektansvariga. I vissa fall kan godkännande av statligt stöd krävas. Utan att det påverkar de absoluta tidsfristerna i detta direktiv och i linje med Regler om bästa praxis vid kontroll av statligt stöd bör medlemsstaterna kunna uppmana kommissionen att behandla projekt som avser stomnätet som de anser vara prioriterade genom att tillämpa mer förutsägbara tidsramar enligt metoden med ärendeportföljer eller den ömsesidigt överenskomna planeringen.

(20)

Genomförandet av infrastrukturprojekt som avser stomnätet bör också stödjas genom riktlinjer från kommissionen som bringar mer klarhet vad gäller genomförandet av vissa typer av projekt samtidigt som unionens regelverk respekteras. Kommissionens meddelande av den 27 april 2017 med titeln En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet ger i detta avseende vägledning och bringar mer klarhet i hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (8) och rådets direktiv 92/43/EEG (9) ska följas. För att säkerställa bästa valuta för offentliga medel bör direkt stöd i samband med offentlig upphandling göras tillgängligt för projekt.

(21)

Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att rationalisera åtgärder för att påskynda förverkligandet av TEN-T, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av behovet av att stärka ramen för tillståndsförfarandena för TEN-T-projekt genom harmoniserade åtgärder på unionsnivå, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(22)

Av rättssäkerhetsskäl bör detta direktiv inte tillämpas på tillståndsförfaranden som inletts före dagen för detta direktivs införlivande.