BILAGA

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN GARANTERAD TRADITIONELL SPECIALITET

Rådets förordning (EG) nr 509/2006 av den 20 mars 2006 om garanterade traditionella specialiteter av jordbruksprodukter och livsmedel (1)

”HEUMILCH”/”HAYMILK”/”LATTE FIENO”/”LAIT DE FOIN”/”LECHE DE HENO”

EG-nr: AT-TSG-0007-01035 – 27.8.2012

1.   Den ansökande gruppens namn och adress

Namn	:	ARGE Heumilch Österreich
Adress	:	Grabenweg 68, 6020 Innsbruck, ÖSTERRIKE
Tfn	:	+43 512345245
E-post	:	office@heumilch.at

2.   Medlemsstat eller tredjeland

Österrike

3.   Produktspecifikation

3.1   Namn som ska registreras

”Heumilch” (de), ”Haymilk” (en), ”Latte fieno” (it), ”Lait de foin” (fr), ”Leche de heno” (es)

3.2   Ange om namnet

☐	Har en särart i sig

☒	Uttrycker särarten hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Hömjölksproduktion är den mest ursprungliga formen av mjölkproduktion. Mjölken kommer från djur som hålls vid traditionella hållbara mjölkproducerande gårdar. Den största skillnaden mellan vanlig mjölk och hömjölk, och de traditionella dragen hos hömjölksproduktionen, beror på att djuren, precis som i den mest ursprungliga formen av mjölkproduktion, inte utfodras med ensilage. Industrialiseringen och mekaniseringen av jordbruket har sedan 1960-talet i allt högre grad prioriterat produktion av ensilage och därmed trängt undan höbaserat jordbruk. Dessutom innehåller föreskrifterna ett förbud mot djur och foder som i enlighet med gällande lagstiftning ska identifieras som genetiskt modifierade.

Utfodringen följer årstiderna. Under grönfoderperioden ges djuren färskt gräs och blad liksom hö och foder som är tillåtet enligt punkt 3.6 och under vinterfoderperioden ges de hö och foder som är tillåtet enligt punkt 3.6.

3.3   Om registrering med förbehåll önskas enligt artikel 13.2 i förordning (EG) nr 509/2006

☒	Registrering av benämningen med förbehåll

☐	Registrering av benämningen utan förbehåll

3.4   Produkttyp

Klass 1.4 Andra produkter från djur

3.5   Beskrivning av den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser

Komjölk i enlighet med gällande lagstiftning.

3.6   Beskrivning av produktionsmetoden för den jordbruksprodukt eller det livsmedel som namnet under punkt 3.1 avser

Hömjölk produceras under traditionella produktionsförhållanden enligt Heumilchregulativ (”hömjölksföreskrifterna”) och kännetecknas av förbudet mot ensilage och förbudet mot djur och foder som enligt gällande lagstiftning ska identifieras som genetiskt modifierade.

”Hömjölksföreskrifterna”

Hömjölk är en form av komjölk från lakterande kor vilken produceras av mjölkproducenter som åtagit sig att uppfylla följande kriterier: För att bibehålla hömjölkens traditionella karaktär får inga djur eller foder användas som enligt gällande lagstiftning ska identifieras som genetiskt modifierade.

Hela jordbruksföretaget måste skötas enligt reglerna för hömjölksproduktion.

a)	Ett jordbruksföretag kan dock vara uppdelat i klart definierade produktionsenheter som inte alla måste skötas enligt dessa regler. Det måste då handla om olika produktionssektorer som går att särskilja från varandra.

b)	Om inte alla enheter i jordbruksföretaget sköts i enlighet med reglerna för hömjölksproduktion enligt a), måste jordbrukaren hålla de djur som används för hömjölksproduktion skilda från djur som används i de andra enheterna, och dokumentera åtskillnaden på lämpligt sätt.

Tillåtet foder

—	Utfodringen sker huvudsakligen med färskt gräs samt färska baljväxter och blad under grönperioden och med hö under vinterfoderperioden.

—	Följande räknas och är tillåtet som kompletterande grovfoder: Grönfoderraps, grönmajs, foderråg, foderbetor och pelleterat foder av hö, lusern och majs, samt likvärdigt foder.

—	Grovfodret måste stå för minst 75 % av torrsubstansen i fodret under ett år.

—	Spannmål som vete, korn, havre, rågvete, råg och majs är tillåtet i marknadsanpassad form eller i blandningar med exempelvis kli och pellets.

—	Bondbönor, foderärter, lupiner, oljehaltiga frukter samt extrakterat skrå och extrakterade foderkakor får användas i fodret.

Förbjudet foder

—	Utfodring får inte ske med ensilage, fuktigt hö eller hösilage.

—

Utfodring får inte ske med biprodukter från bryggerier, brännerier och musterier eller andra biprodukter från livsmedelsindustrin som exempelvis våt drav eller vått foder i bitform, med undantag för torrt foder i bitform och melass som biprodukt från sockerframställning och torrt proteinfoder från restprodukter från spannmål.

—	Utfodring av lakterande djur får inte ske med blötlagt foder.

—	Utfodring får inte ske med foder av animaliskt ursprung (mjölk, vassle, köttmjöl osv.), med undantag för mjölk och vassle till kalvar.

—	Utfodring får inte ske med trädgårds- och fruktavfall, potatis eller urea.

Gödslingsbestämmelser

—	Avloppsslam, produkter därav eller kompost från kommunala reningsanläggningar, med undantag för grön kompost, får inte spridas på mjölkleverantörernas jordbruksarealer.

—	Minst 3 veckor ska löpa mellan spridning av stallgödsel på mjölkleverantörernas jordbruksareal och användning av densamma.

Användning av kemiska hjälpämnen

—	Endast selektiv användning av kemiskt syntetiska växtskyddsmedel, enligt fackmässiga instruktioner från lantbrukskonsulenter samt punktbekämpning av mjölkleverantörers grönfoderareal är tillåten.

—	Godkända flugsprejer i stall för mjölkkor får endast användas i de lakterande djurens frånvaro.

Förbud gällande mjölkleverans

—	Leverans av hömjölk får tidigast ske tio dagar efter kalvning.

—	Vid användning av kor som utfodrats med ensilage ska en väntetid på minst 14 dagar iakttas.

—

Alpkor som normalt sett utfodras med ensilage ska ställas om till ensilagefri utfodring 14 dagar innan de drivs upp i bergen. Om så inte sker får mjölken endast användas som hömjölk efter 14 dagars bete på bergsängar (som tillhör leverantören av hömjölk). På bergsängarna får ensilage varken produceras eller användas för utfodring.

Förbud mot genetiskt modifierade livsmedel och foder

—	För att bibehålla hömjölkens traditionella karaktär får inga djur eller foder användas som enligt gällande lagstiftning ska identifieras som genetiskt modifierade.

Övriga föreskrifter

—	Ensilage får inte produceras eller lagras.

—	Inga typer av rundbalar inslagna i folie får produceras eller lagras.

—	Fuktigt hö eller hösilage får inte produceras.

3.7   Ange särdrag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Hömjölk skiljer sig från vanlig komjölk genom dess speciella produktionsförhållanden i enlighet med hömjölksföreskrifterna, punkt 3.6.

Vid undersökningar som utfördes vid Bundesanstalt für alpenländische Milchwirtschaft i Rotholz kunde Dr Ginzinger m.fl. 1995 respektive 2001 konstatera att 65 % av mjölkproverna från produktion med ensilageutfodring innehöll över 1 000 klostridiesporer per liter. Vid en undersökning av levererad mjölk vid en storskalig ostfabrik låg värdet på över 10 000 klostridiesporer per liter för 52 % av proverna. När det gäller ensilagefria hömjölksprover låg värdet för klostridiesporer per liter på under 200 för 85 % av proverna och på mellan 200 och 300 för 15 % av proverna. Hömjölk innehåller, på grund av den särskilda utfodringsmetoden, en väsentligt lägre halt av klostridiesporer. Produktion av hårdost av obehandlad hömjölk leder därmed till färre allvarliga defekter vad gäller pipor och smak.

Inom ramen för forskningsprojektet ”Einfluss der Silage auf die Milchqualität” (inverkan av ensilage på mjölkkvalitet) undersöktes smaken hos mjölk som producerats med eller utan ensilageutfodring (Ginzinger och Tschager, Bundesanstalt für alpenländische Milchwirtschaft, Rotholz, 1993). För 77 % av proverna av mjölk som producerats med höutfodring konstaterades ingen smakdefekt. För proverna av mjölk som producerats med ensilageutfodring (vanlig mjölk) uppgick andelen utan smakdefekt däremot endast till 29 %. Även för mjölkprover från tankbilar för mjölk konstaterades en entydig skillnad. För 94 % av proverna av ensilagefri hömjölk konstaterades ingen smakdefekt. För mjölk som producerats med hjälp av ensilageutfodring uppgick andelen utan smakdefekt däremot endast till 45 %.

I ett examensarbete vid Wiens universitet (Schreiner, Seiz och Ginzinger, 2011) kunde det påvisas att hömjölk, på grund av den grovfoder- och betesmarksbaserade utfodringen, uppvisade en ungefär dubbelt så hög halt av Omega 3-fettsyror och konjugerade linolsyror jämfört med vanlig mjölk.

3.8   Traditionella drag hos jordbruksprodukten eller livsmedlet

Produktionen av hömjölk och dess vidare förädling är lika gammal som hållningen av mjölkkor inom jordbruket (ca 400-talet f.Kr.). Redan på medeltiden producerades i de lägre liggande områdena i Alperna och i bergen i Tyrolen ost av hömjölk vid så kallade ”Schwaighöfen”. Ordet ”Schwaig” kommer från medelhögtyskan och betecknar en speciell form av bebyggelse och framförallt, jordbrukstyp, i alpområdet. ”Schwaighöfe” grundades ofta som permanent bebyggelse av jordägarna själva och tjänade som boskapsgårdar framförallt för mejerinäringen (i synnerhet osttillverkningen). Det går att påvisa att ”Schwaighöfe” förekommit i Tyrolen och Salzburg sedan 1100-talet. I bergsområdena förknippades hömjölk ursprungligen med tillverkningen av hårdost från obehandlad mjölk. Redan runt år 1900 infördes föreskrifter (mjölkföreskrifter) om ensilagefri mjölk lämpad för tillverkning av hårdost. Ur dessa skapades omkring 1950 i Österrike mjölkföreskrifterna för förbundsländerna Vorarlberg, Tyrolen och Salzburg. Dessa mjölkföreskrifter harmoniserades 1975 och utfärdades av Milchwirtschaftsfond (mejeriindustrifonden) som bestämmelser för mjölk som lämpar sig för hårdost (Bestimmungen über die Übernahme von hartkäsetauglicher Milch [bestämmelser om mottagning av mjölk som lämpar sig för hårdost] Österreichische Milchwirtschaft, häfte 14, bilaga 6, nr 23 c, av den 21 juli 1975). I syfte att ombesörja tillgången på råvaran hömjölk (även ensilagefri mjölk eller mjölk som lämpar sig för tillverkning av hårdost) för de ostfabriker som använder obehandlad mjölk utfärdade den tidigare myndigheten för mejerisektorn i Österrike fram till 1993 områdesvisa ensilageförbud för vissa produktionsområden. 1995 förlängdes de områdesvisa ensilageförbuden av förbundsministeriet för jord- och skogsbruk, miljö samt vattenförvaltning genom Maßnahme Silageverzicht (åtgärd för avstående från ensilage) i riktlinjerna för att främja ett miljövänligt, extensivt jordbruk som värnar den naturliga livsmiljön (Österreichisches Programm für umweltgerechte Landwirtschaft: ÖPUL).

Traditionellt har utfodring uppe i bergen alltid skett i enlighet med hömjölkskriterierna. Från Wildschönauer Holzalm i Tyrolen finns det dokument och urkunder från 1544 om osttillverkning uppe i bergen.

Sedan början av 1980-talet har en del hömjölksbönder bedrivit jordbruk enligt biologiska och ekologiska kriterier.

3.9   Minimikrav och kontrollförfaranden som gäller för särarten

—

4.   Myndigheter eller organ som kontrollerar att produktspecifikationen följs

4.1   Namn och adress

—

4.2   Myndighetens eller organets specifika uppgifter

—

---

(1)  EUT L 93, 31.3.2006, s. 1. Ersatt av förordning (EU) nr 1151/2012.