20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/20

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 791/2011 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 62,9 % på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) för alla andra företag än de som nämns i artikel 1.2 och i bilaga 1 till den förordningen. Dessa åtgärder är de gällande åtgärderna och den undersökning som ledde till dem är den ursprungliga undersökningen.

(2)

De gällande åtgärderna utvidgades tidigare till att också omfatta Malaysia, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 672/2012 (3), och Taiwan och Thailand, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 21/2013 (4).

(3)

Den 25 februari 2013 tog Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina och om att göra import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor som avsänts från Indien och Indonesien till föremål för registrering, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indien och Indonesien eller inte.

(4)

Denna begäran ingavs av Saint-Gobain Adfors CZ s.r.o., Tolnatext Fonalfeldolgozo es Muszakiszovet-gyarto Bt., Valmieras ”Stikla Skiedra” AS och Vitrulan Technical Textiles GmbH, fyra unionstillverkare av vissa glasfibervävnader med öppna maskor.

(5)

Begäran innehöll tillräcklig prima facie-bevisning för att det hade skett en väsentlig förändring i handelsmönstret för exporten från Kina, Indien och Indonesien till unionen efter att antidumpningsåtgärderna införts, och det fanns ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för denna förändring än införandet av de gällande åtgärderna. Förändringen i handelsmönstret påstods bero på att vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina avsänds från Indien och Indonesien och/eller på att kinesiska produkter försetts med falska ursprungsdeklarationer.

(6)

Av bevisningen framgick vidare att verkningarna av de gällande antidumpningsåtgärderna undergrävdes både i fråga om kvantitet och pris. Den visade att den ökade importen från Indien och Indonesien skedde till priser som var betydligt lägre än det icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga undersökningen.

(7)

Slutligen förelåg bevisning för att priserna på vissa glasfibervävnader med öppna maskor som avsänts från Indien och Indonesien dumpades i förhållande till det normalvärde som fastställts för den likadana produkten under den ursprungliga undersökningen.

(8)

Sedan kommissionen efter samråd med rådgivande kommittén fastställt att det fanns tillräcklig prima facie-bevisning för att inleda en undersökning enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen inledde den en undersökning genom kommissionens förordning (EU) nr 322/2013 (5) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor som avsänts från Indien och Indonesien.

(9)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Indien och Indonesien, tillverkare/exportörer i dessa länder, de importörer i unionen som den visste var berörda samt unionsindustrin om att undersökningen hade inletts. Den sände frågeformulär till de tillverkare/exportörer i Kina, Indien och Indonesien som den kände till eller som gav sig till känna inom tidsfristerna i skäl 15 i förordningen om inledande. Frågeformulär sändes även till importörer i unionen. De berörda parterna gavs tillfälle att inom tidsfristen i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter underrättades om att bristande samarbete kunde medföra att artikel 18 i grundförordningen skulle komma att tillämpas och avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(10)

Två exporterande tillverkare i Indien och en icke närstående importör i unionen gav sig till känna och besvarade frågeformulären. Importören meddelade senare kommissionen att den importerade andra produkter och att den inte hade importerat den undersökta produkten i ett tidigare skede. Ingen exporterande tillverkare i Indonesien besvarade frågeformuläret. Följande exporterande tillverkare i Indien lämnade in en ansökan om befrielse:

(11)

Urja Products Pvt.Ltd. meddelande därefter kommissionen att företaget inte tillverkar den undersökta produkten och att dess produkter har andra tekniska egenskaper och andra användningsområden (samt omfattas av andra KN-nummer). Kontrollbesök på plats gjorde därför endast hos Montex.

(12)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 april 2009 till och med den 31 mars 2013. Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bland annat undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret. För rapporteringsperioden 1 april 2012–31 mars 2013 (nedan kallad rapporteringsperioden) inhämtades mer detaljerade uppgifter för att undersöka ett eventuellt undergrävande av de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna och förekomsten av dumpning.

(13)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bedömdes förekomsten av kringgående genom att det i tur och ordning undersöktes dels om det hade inträffat någon förändring i handelsmönstret mellan Kina, Indien, Indonesien och unionen, dels om denna förändring härrörde från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen, samt om det fanns bevisning för att skada förelåg eller för att de positiva verkningarna av tullen undergrävdes i fråga om priser på och/eller kvantiteter av den undersökta produkten och slutligen, om det fanns bevisning för förekomsten av dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den berörda produkten, i förekommande fall i enlighet med artikel 2 i grundförordningen.

(14)

Den berörda produkten är i enlighet med den ursprungliga undersökningen glasfibervävnader med öppna maskor med en cellstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, med undantag av fiberglasskivor, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 51 00 och ex 7019 59 00.

(15)

Den produkt som undersöks är samma som den som definieras i föregående skäl, men avsänd från Indien och Indonesien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indien och Indonesien eller inte.

(16)

Av undersökningen framgick att de glasfibervävnader med öppna maskor som anges ovan och som exporteras till unionen från Kina och de som sänds till unionen från Indien och Indonesien har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden, och följaktligen anses de utgöra likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(17)

Såsom anges i skäl 10 lämnade endast två indiska företag in en ansökan om befrielse. Eftersom det konstaterats att ett av dem, Urja Products Pvt.Ltd., inte tillverkade den undersökta produkten, fanns det bara ett samarbetsvilligt företag, Montex. Företaget stod endast för 1 % av den totala exporten från Indien till unionen under rapporteringsperioden. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundas därför resultaten för Indien på tillgängliga uppgifter.

(18)

Såsom anges i skäl 10 besvarade inget indonesiskt företag frågeformuläret. Det fanns alltså inga samarbetsvilliga indonesiska företag. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundas därför resultaten för Indonesien på tillgängliga uppgifter.

(19)

Inga av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade. I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundas därför resultaten för Kina på tillgängliga uppgifter.

(20)

För att fastställa om det har skett en förändring i handelsmönstret har importen av den undersökta produkten från Indien och Indonesien till unionen samt exporten av den undersökta produkten från Kina till Indien och Indonesien bedömts. Eftersom de indiska, indonesiska och kinesiska företagen samarbetade i relativt låg utsträckning, eller inte alls (se punkt 2.3), fastställdes importen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen.

(21)

Statistik från Comext (6), handelsstatistik från Indien och Indonesien som dessa länders nationella myndigheter tillhandahållit samt uppgifter från databasen Global Trade Information Services (7) användes för analysen. Räkenskapsåret som börjar den 1 april och avslutas den 31 mars användes för att tillämpa en tolvmånadersperiod.

(22)

Den importvolym som redovisas i statistiken från Comext omfattar en bredare produktgrupp än den berörda och den undersökta produkten. Med hjälp av skattningar från unionsindustrin kunde det emellertid fastställas att en väsentlig del av den importvolymen omfattade den berörda och den undersökta produkten. Dessa uppgifter kunde följaktligen användas för att fastställa att det skett en förändring i handelsmönstret.

(23)

Statistik från Comext visar att det har skett en betydande förändring i handelsmönstret under undersökningsperioden (se tabell 1).

Tabell 1

(24)

Enligt statistik från Comext minskade importen av den berörda produkten till unionen från Kina kraftigt efter införandet av de provisoriska åtgärderna i februari 2011 (9) och de slutgiltiga åtgärderna i augusti 2011 (10). Tabell 1 visar att mellan 2010/2011 och 2011/2012 sjönk importen till unionen från Kina från 385,85 miljoner m2 till 110,30 miljoner m2 (dvs. med ungefär 70 %) och mellan 2010/2011 och 2012/2013 minskade den ytterligare till 85,9 miljoner m2 (dvs. med cirka 80 %).

(25)

Enligt statistik från Comext motsvarade importen till unionen från Indien 0,35 miljoner m2 under budgetåret 2009/2010, under räkenskapsåret 2010/2011 låg den på 0,28 miljoner m2 och den ökade kraftigt mellan 2011/2012 och 2012/2013 till 13,13 miljoner m2 under budgetåret 2012/2013.

(26)

Såsom anges i skäl 17 exporterade företaget Montex en mycket liten del av den undersökta produkten till unionen under undersökningsperioden, motsvarande 1 % av den totala exporten från Indien till unionen under perioden 2012/2013. Det konstaterades vidare att Montex exporterar den undersökta produkten under ett felaktigt KN-nummer – 7019 52. Företagets export lades därför till statistiken från Comext i tabell 1.

(27)

Enligt statistik från Comext motsvarade importen från Indonesien till unionsmarknaden 0,004 miljoner m2 under räkenskapsåret 2009/2010, under 2010/2011 uppgick den till 0,16 miljoner m2 och den ökade kraftigt mellan 2011/2012 och 2012/2013, från 3,22 miljoner m2 till 33,31 miljoner m2.

(28)

Under samma period ökade exporten från Kina till Indien och Indonesien dramatiskt.

Tabell 2

(29)

Enligt den kinesiska tullstatistiken ökade importen från Kina till Indien av den undersökta produkten från 4,8 miljoner m2 under räkenskapsåret 2009/2010 till 29,3 miljoner m2 under räkenskapsåret 2012/2013.

(30)

Enligt den kinesiska tullstatistiken ökade importen från Kina till Indonesien av den undersökta produkten från 5,78 miljoner m2 under räkenskapsåret 2009/2010 till 11,54 miljoner m2 under räkenskapsåret 2012/2013.

(31)

Den totala minskningen av exporten från Kina till unionen och den samtidiga ökningen av exporten från både Indien och Indonesien till unionen samt av exporten från Kina till Indien och Indonesien efter att provisoriska åtgärder hade införts i februari 2011 och slutgiltiga åtgärder i augusti 2011, utgör en förändring i dels handelsmönstret mellan ovannämnda länder, dels exporten från dessa länder till unionen.

(32)

Enligt artikel 13.1 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning omfattar bland annat avsändning via tredjeländer av den produkt som omfattas av de gällande åtgärderna, i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(33)

Under undersökningen fann man bevisning som tydde på att den berörda produkten omlastades via Indonesien och Indien och/eller försågs med oriktiga ursprungsintyg. En del av importen till unionen av den berörda produkten hade ursprungsintyg från Indonesien och Indien men omlastades i Dubai eller Singapore och en del omlastades via ett indiskt företag som inte samarbetade i undersökningen. Den bristande samarbetsviljan från samtliga tillverkare av den undersökta produkten, med undantag av Montex, är också ett tecken på att det inte finns någon verklig produktion i Indonesien och Indien som skulle kunna förklara exportnivåerna från dessa länder till unionen. Det är rimligt att anta att om det vore tal om verkliga tillverkare skulle de försöka särskilja sig från kringgåendet genom att samarbeta i undersökningen. Undersökningen visade inte heller att det finns bevis för att det skulle förekomma någon verklig produktion i de två berörda länderna, med undantag av Montex. Den plötsliga ökningen av importen från dessa två länder tyder också på att de kinesiska produkterna omlastas via Indien och Indonesien innan de exporteras till unionen och/eller att de förses med oriktiga ursprungsintyg.

(34)

Förekomsten av omlastning av varor med kinesiskt ursprung via Indien och Indonesien bekräftas således.

(35)

Undersökningen visade inte att det fanns någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för omlastningen annan än att man ville undvika de gällande åtgärderna för den berörda produkten. Inga andra faktorer än tullen konstaterades föreligga som kunde anses uppväga kostnaderna för transport och omlastning av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina via Indien och Indonesien.

(36)

Därefter gjordes en bedömning av huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantitet och pris. Statistik från Comext användes som bästa tillgängliga uppgifter om kvantiteter och priser för export från de icke-samarbetsvilliga företagen i Indien och Indonesien. De på så sätt fastställda priserna jämfördes med den nivå för undanröjande av skada som fastställdes för unionsindustrin i skäl 74 i den ursprungliga förordningen.

(37)

Ökningen av importen från Indien till unionen från 0,35 miljoner m2 under 2009/2010 till 13,10 miljoner m2 under rapporteringsperioden var betydande i fråga om kvantitet, jämfört med de (mycket låga) importvolymerna från Indien innan de provisoriska åtgärderna infördes 2009/2010. Ökningen av importen från Indonesien till unionen från 0,04 miljoner m2 under 2009/2010 till 33,31 miljoner m2 under rapporteringsperioden ansågs vara betydande i fråga om kvantitet, jämfört med de (mycket låga) importvolymerna från Indonesien innan de provisoriska åtgärderna infördes 2009/2010.

(38)

För att bedöma huruvida de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävs i fråga om priset, jämfördes priserna på importen från Indonesien och Indien med den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den ursprungliga förordningen. Den nivå för undanröjande av skada som fastställdes i den ursprungliga förordningen justerades med hänsyn till inflationen. Det vägda genomsnittliga exportpriset för exporten från Indien och Indonesien justerades för kostnader efter import och för kvalitetsanpassningar som fastställts i den ursprungliga undersökningen för import från Kina. Jämförelsen visade på betydligt lägre exportpriser för exporten från de berörda länderna till unionen. Följaktligen drogs slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävs både i fråga om kvantitet och pris.

(39)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersöktes slutligen om det fanns bevis för dumpning.

(40)

I den ursprungliga förordningen fastställdes normalvärdet på grundval av priserna i Kanada, som i den undersökningen konstaterades vara ett lämpligt jämförbart land med marknadsekonomi för Kina. I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen användes det normalvärde som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(41)

Exportpriserna från Indien och Indonesien baserades på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Exportpriset var det genomsnittliga exportpriset på vissa glasfibervävnader med öppna maskor från vart och ett av de två berörda länderna under rapporteringsperioden, enligt statistik från Comext. Exporten från det indiska företaget Montex återspeglades inte i statistiken på grund av att deras produkter klassificerats felaktigt (se skäl 25) och användes inte vid beräkningen av dumpningsmarginalen.

(42)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Justeringar gjordes således för olikheter i transport-, försäkrings- och förpackningskostnader. Eftersom de tillgängliga uppgifterna inte gjorde det möjligt att fastställa nivån på de justeringar som ska göras måste justeringarna fastställas utifrån bästa tillgängliga uppgifter. Justeringarna baserades därför på en procentsats som beräknades som andelen av de totala transport-, försäkrings- och förpackningskostnaderna i förhållande till värdet av cif-försäljningen till unionen som de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna tillhandahållit i den ursprungliga undersökningen.

(43)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen beräknades dumpningen genom att det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts i den ursprungliga förordningen jämfördes med de båda berörda ländernas motsvarande vägda genomsnittliga exportpriser under rapporteringsperioden för denna undersökning, och skillnaden uttrycktes i procent av cif-priset vid unionens gräns före tull.

(44)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärde och det vägda genomsnittliga exportpris som fastställts på detta sätt visade att dumpning förekom.

(45)

Med hänsyn till det ovanstående dras slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstullen på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina kringgicks genom omlastning via Indien och Indonesien i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(46)

I enlighet med artikel 13.1 första meningen i grundförordningen bör de gällande åtgärderna beträffande import av den berörda produkten därför utvidgas till att omfatta import av samma produkt men avsänd från Indien och Indonesien, oavsett om dess deklarerade ursprung är Indien och Indonesien eller inte.

(47)

De åtgärder som bör utvidgas är de som fastställs i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 791/2011 för ”övriga företag”, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 62,9 % på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(48)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen, enligt vilka eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på registrerad import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor som avsänts från Indien och Indonesien.

(49)

Såsom anges i skäl 10 gav sig två exporterande tillverkare till känna (Montex och Urja Products) när undersökningen inleddes och besvarade frågeformuläret samt ansökte om befrielse från tull enligt artikel 13.4 i grundförordningen.

(50)

Såsom anges i skäl 11 konstaterades det att ett av de två företagen, Urja Products, inte tillverkar den undersökta produkten. Befrielsen enligt artikel 13.4 i grundförordningen är alltså inte tillämplig på det företaget.

(51)

Det konstaterades att Montex inte deltog i kringgående enligt denna undersökning. Företaget bevisade att det är en verklig tillverkare vars produktionskapacitet överskrider exportvolymen till unionen för den undersökta produkten. Företaget lämnade in fullständiga uppgifter och kontrollbesök gjordes på plats. De kontrollerade uppgifterna angående etablering av företag, inköp av maskiner, produktionsprocess, kapacitet, lager, inköp av råvaror och produktionskostnader stöder denna slutsats. Dessutom kunde denna tillverkare visa att den inte är närstående någon av de kinesiska tillverkare/exportörer som är föremål för de gällande åtgärderna eller några företag som kringgår åtgärderna. Befrielsen från de utvidgade tullarna kan därför beviljas detta företag.

(52)

Såsom anges i skäl 10 lämnade ingen exporterande tillverkare i Indonesien in en ansökan om befrielse från tull enligt artikel 13.4 i grundförordningen. vid undersökningen framkom inte att det finns några verkliga tillverkare av den undersökta produkten i Indonesien.

(53)

Tillverkare i Indien och Indonesien som inte deltog i denna undersökning eller inte exporterade den undersökta produkten till unionen under rapporteringsperioden får begära befrielse från den utvidgade antidumpningstullen enligt artiklarna 11.3, 11.4 och 13.4 i grundförordningen. De kommer att uppmanas att besvara ett frågeformulär för att kommissionen ska kunna avgöra om befrielse kan beviljas. Befrielse från tull kan beviljas efter en bedömning av marknadssituationen för den berörda produkten, produktionskapaciteten, kapacitetsutnyttjandet, inköp och försäljning, sannolikheten för att företaget kommer att fortsätta att tillämpa metoder för vilka det inte finns någon tillräcklig grund eller ekonomisk motivering, samt av bevisningen för dumpning. Kommissionen gör i regel även ett kontrollbesök på plats. Ansökan om befrielse från tullen ska sändas till kommissionen tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt uppgifter om eventuella förändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning och försäljning.

(54)

I det fall en befrielse är berättigad kommer kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén, att föreslå att de gällande utvidgade åtgärderna ändras. Varje beviljad befrielse från tull kommer att följas upp, i syfte att se till att villkoren iakttas.

(55)

Alla berörda parter informerades om de viktigaste uppgifter och överväganden som ledde fram till ovannämnda slutsatser och de ombads att lämna synpunkter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter har beaktats. Inget argument medförde dock någon ändring av de slutgiltiga undersökningsresultaten.

European Commission

Directorate-General for Trade

Directorate H

Office: N-105 8/20

1049 Bruxelles/Brussel

Belgique/België

Fax +32 2 295 65 05