—

anpassad till riskerna, typen och omfattningen på den sökandes verksamhet,

—

baserad på bedömningar av infrastrukturförvaltarens allmänna förmåga att bedriva verksamhet på ett säkert sätt enligt vad som anges i dess säkerhetsstyrningssystem.

a)

noggrant hänvisa till de relevanta kriterierna och se till att den sökande har förstått vilka områden med bristande överensstämmelse som har identifierats,

b)

fastställa vilken del av tillhörande förordningar, regler och standarder som är relevant,

c)

ange varför bedömningskriteriet inte är uppfyllt,

d)

komma överens om ytterligare åtaganden, information och styrkande bevisning som ska tillhandahållas, enligt vad som krävs på kriteriets detaljnivå, och specificera både den åtgärd som den sökande måste vidta för att korrigera bristen och inom vilken tidsram som överensstämmelsen måste uppfyllas,

e)

specificera vilka områden som kan bli föremål för ytterligare granskning genom tillsyn efter att tillståndet har beviljats.

A.1

Det finns förfaranden för att identifiera risker som har samband med järnvägsdrift, inklusive risker som uppstår som en direkt följd av arbetsaktiviteter, arbetets utformning eller arbetsbelastning och andra organisationers/personers verksamhet.

A.2

Det finns förfaranden för att utveckla och vidta åtgärder för riskhantering.

A.3

Det finns förfaranden för att övervaka riskhanteringsåtgärdernas effektivitet samt genomföra förändringar när så krävs.

A.4

Det finns förfaranden för att fastslå behovet av att samarbeta med andra enheter (såsom järnvägsföretag, tillverkare, underhållsleverantörer, underhållsansvariga enheter, fordonsinnehavare, tjänsteleverantörer och upphandlande enheter) i förekommande fall, i frågor med gemensamma kontaktpunkter som sannolikt kommer att påverka införandet av lämpliga riskhanteringsåtgärder i enlighet med artikel 4.3 i direktiv 2004/49/EG.

A.5

Det finns förfaranden för överenskommen dokumentation och kommunikation med relevanta enheter, inklusive identifiering av varje deltagande organisations roll och ansvar samt specifikationer för informationsutbyte.

A.6

Det finns förfaranden för att kontrollera hur effektiva dessa åtgärder är och genomföra förändringar när så krävs.

B.1

Det finns förfaranden för att få fram krav/standarder/processer gällande underhåll från säkerhetsdata.

B.2

Det finns förfaranden för att anpassa underhållsintervallen efter typ och omfattning av den trafik som bedrivs.

B.3

Det finns förfaranden för att säkerställa att underhållsansvaret är klart definierat i syfte att fastställa underhållsbefattningarnas befogenheter och ange lämpliga ansvarsnivåer.

B.4

Det finns förfaranden för att samla in information om fel och brister som uppstår under den dagliga driften och för att rapportera dessa till dem som ansvarar för underhållet.

B.5

Det finns förfaranden för att identifiera och rapportera risker som uppstår på grund av brister samt konstruktioner med bristande överensstämmelse eller fel under hela livscykeln till berörda parter.

B.6

Det finns förfaranden för att verifiera och kontrollera underhållets utförande och resultat för att säkerställa att de överensstämmer med företagets normer.

C.1

Det finns förfaranden för att kontrollera kompetensen hos entreprenörer (inklusive underentreprenörer) och leverantörer.

C.2

Det finns förfaranden för att verifiera och kontrollera säkerhetsnivån och resultaten för alla upphandlade tjänster och produkter som tillhandahålls av antingen entreprenören eller leverantören för att säkerställa att de uppfyller de krav som anges i avtalet.

C.3

Ansvarsområden och arbetsuppgifter gällande järnvägssäkerhet är tydligt definierade, kända och fördelade mellan avtalsparterna och alla andra berörda parter.

C.4

Det finns förfaranden för att säkerställa att säkerhetsrelaterade handlingar och avtal går att spåra.

C.5

Det finns förfaranden för att säkerställa att säkerhetsuppgifter, inklusive utbyte av säkerhetsrelaterad information, utförs av entreprenörer eller leverantörer i enlighet med de relevanta krav som anges i avtalet.

D.1

Det finns förfaranden för att identifiera potentiella risker från andra parter utanför järnvägssystemet, där så är tillämpligt och rimligt.

D.2

Det finns förfaranden för att fastställa lämpliga kontrollåtgärder för att begränsa de risker som finns identifierade i D.1 i den mån de hör samman med den sökandes ansvar.

D.3

Det finns förfaranden för att se till att de åtgärder som identifierades i D.2 är effektiva samt genomföra förändringar när så krävs.

E.1

Det finns en beskrivning av verksamheten där driftens typ, omfattning och risk klargörs.

E.2

Det finns en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemets struktur, av vilken roll- och ansvarsfördelning framgår.

E.3

Det finns en beskrivning av säkerhetsstyrningssystemets förfaranden, vilket krävs enligt artikel 9 och bilaga III till direktiv 2004/49/EG, i överensstämmelse med typen och omfattningen av trafik.

E.4

Det görs en uppräkning och kort beskrivning av säkerhetskritiska processer och uppgifter som är relevanta för den typ av verksamhet/tjänster som utförs.

F.1

Det finns en beskrivning av hur samordningen av säkerhetsstyrningssystemets verksamhet i hela organisationen säkerställs, baserad på dokumenterad kunskap och huvudansvar på ledningsnivå.

F.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att personal med delegerat ansvar inom organisationen har befogenhet, kompetens och lämpliga resurser för att fullgöra sitt åliggande.

F.3

De säkerhetsrelaterade ansvarsområdena och ansvarsfördelningen för specifika tillhörande funktioner, tillsammans med deras avgränsning, är klart definierade.

F.4

Det finns ett förfarande för att säkerställa att säkerhetsuppgifterna är klart definierade och delegerade till personal med lämplig kompetens.

G.1

Det finns en beskrivning av hur ansvaret fördelas för varje säkerhetsrelaterad process i hela organisationen.

G.2

Det finns ett förfarande för regelmässig kontroll av hur uppgifterna utförs och som säkerställs av linjeledningen, vilken måste ingripa om uppgifterna inte utförs på rätt sätt.

G.3

Det finns förfaranden för att identifiera och hantera andra ledningsaktiviteters påverkan på säkerhetsstyrningssystemet.

G.4

Det finns förfaranden så att de personer som är involverade i säkerhetsstyrningen omfattas av ett resultatansvar.

G.5

Det finns förfaranden för att fördela lämpliga resurser i syfte att tillhandahålla säkerhetsuppgifter i säkerhetsstyrningssystemet.

H.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att personal och personalrepresentanter företräds på lämpligt sätt samt konsulteras när det handlar om att fastställa, föreslå, se över och utveckla säkerhetsaspekterna av operationella förfaranden som kan komma att beröra personal.

H.2

Personalengagemang och samrådsåtgärder finns dokumenterat.

a)

Förfaranden för regelbundna översyner av säkerhetsstyrningssystemet, enligt vad som anses nödvändigt.

b)

Förfaranden för att beskriva åtgärder för att kontrollera och analysera relevanta säkerhetsdata.

c)

Förfaranden för att beskriva hur fastställda fel ska rättas till.

d)

Förfaranden för att ange hur nya säkerhetsstyrningsregler genomförs baserat på utveckling och gjorda erfarenheter.

e)

Förfaranden för att beskriva hur resultat från de interna revisionerna används för att förbättra säkerhetsstyrningssystemet.

a)

har meddelats och är tillgänglig för all personal, t.ex. via organisationens intranät,

b)

är lämplig sett till trafikens typ och omfattning,

c)

är godkänd av organisationens chef.

K.1

Det finns förfaranden för att fastställa relevanta säkerhetsmål i linje med det rättsliga regelverket, och det finns ett dokument i vilket dessa mål anges.

K.2

Det finns förfaranden för att fastställa relevanta säkerhetsmål som överensstämmer med den aktuella järnvägsdriften och relevanta risker.

K.3

Det finns förfaranden för att regelbundet bedöma den övergripande säkerhetsnivån i förhållande till organisationens säkerhetsmål och de mål som har fastställts på medlemsstatsnivå.

K.4

Det finns förfaranden för att regelbundet övervaka och granska driftsrutiner genom att

K.5

Infrastrukturförvaltaren har förfaranden för att utveckla planer och förfaranden i syfte att uppnå sina mål.

L.1.

Det finns förfaranden för säkerhetsrelaterade krav, som är relevanta för den typ och omfattning av trafik som bedrivs, för att

L.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att rätt personal, förfaranden, specifika handlingar, utrustning och rullande materiel används för avsett syfte.

L.3

Säkerhetsstyrningssystemet har förfaranden för att säkerställa att underhåll utförs enligt tillämpliga krav.

M.1

Det finns förfaranden för att hantera ändringar av utrustning, förfaranden, organisation, bemanning eller samspel.

M.2

Det finns riskbedömningsförfaranden för att hantera ändringar och tillämpa den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning som avses i kommissionens förordning (EG) nr 352/2009 (13) när så krävs.

M.3

Det finns förfaranden för att förmedla riskbedömningens resultat till andra processer inom organisationen och göra dem synliga för relevant personal.

N.1

Det finns ett kompetensstyrningssystem som åtminstone omfattar

N.2

Det finns förfaranden inom ramen för kompetensstyrningssystemet som gör det möjligt att

O.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att

O.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att

O.3

Lämpliga åtgärder har vidtagits för informationsutbytet mellan infrastrukturförvaltaren och andra järnvägsföretag.

P.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att all relevant säkerhetsinformation är korrekt, fullständig, överensstämmande, lätt att förstå, uppdaterad på lämpligt sätt och vederbörligt dokumenterad.

P.2

Det finns förfaranden för att

P.3

Det finns ett förfarande för konfigurationskontroll av vital säkerhetsinformation.

Q.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att olyckor, tillbud, händelser som kunde ha lett till olyckor och andra farliga händelser

Q.2

Det finns förfaranden för att säkerställa att

Q.3

Det finns förfaranden för att relevant information gällande utredning och orsaker till olyckor, tillbud, händelser som kunde ha lett till olyckor och andra farliga händelser används för att fastställa och anta korrigerande åtgärder.

R.1

Det finns ett dokument i vilket alla typer av nödsituationer, inklusive drift vid störning, identifieras och det finns förfaranden för att identifiera nya sådana.

R.2

Det finns förfaranden, för varje identifierad typ av nödsituation, för att säkerställa att

R.3

Roller och ansvarsområden för alla parter identifieras och anges i ett dokument.

R.4

Det finns planer för larmrutiner och information som omfattar

R.5

Det finns ett dokument som beskriver hur resurser och medel har fördelats och hur utbildningskrav har identifierats.

R.6

Det finns förfaranden för att återupprätta normala driftsförhållanden så snart som möjligt.

R.7

Det finns förfaranden för att i samarbete med andra parter testa katastrofplanerna i syfte att utbilda personalen, pröva rutinerna, identifiera svaga punkter och kontrollera hur potentiella nödsituationer hanteras.

R.8

Det finns förfaranden för att samordna katastrofplanerna med de järnvägsföretag som använder organisationens infrastruktur respektive annan infrastruktur som de samspelar med.

R.9

Det finns åtgärder för att vid behov omgående kunna stoppa driften och järnvägstrafiken samt informera alla berörda parter om de åtgärder som har vidtagits.

S.1

Det finns ett internt revisionssystem som är oberoende, opartiskt och följer ett genomblickbart förfarande.

S.2

Det finns en tidsplan över planerade interna revisioner, som kan ses över med hänsyn till resultaten från tidigare revisioner och effektivitetskontroller.

S.3

Det finns förfaranden för att identifiera och välja ut revisorer med lämplig kompetens.

S.4

Det finns förfaranden för att

S.5

Det finns förfaranden för att säkerställa att företagsledningen har kännedom om revisionsresultaten och tar ett övergripande ansvar för att det görs förändringar inom säkerhetsstyrningssystemet.

S.6

Det finns ett dokument som visar hur revisionsprocessen är planerad i förhållande till rutinåtgärderna för att säkerställa överensstämmelsen med interna förfaranden och normer.

T.1

Det finns förfaranden för att säkerställa en säker konstruktion av infrastrukturen under hela infrastrukturens livscykel, omfattande konstruktion och installation.

T.2

Det finns förfaranden som tar hänsyn till tekniska ändringar av infrastrukturen och hanteringen av ändringarna.

T.3

Det finns förfaranden som visar att relevanta regler som omfattar konstruktionen av infrastrukturen och eventuella nationella säkerhetsmetoder har identifierats och att den sökande kan följa dem.

U.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att infrastrukturen sköts och används på ett säkert sätt, med hänsyn till antal, typ och omfattning av de operatörer som har trafik på järnvägsnätet, inklusive allt nödvändigt samspel beroende på verksamhetens komplexitet.

U.2

Det finns förfaranden som visar hur säkerheten hanteras vid infrastrukturens fysiska och/eller driftsrelaterade gränser.

U.3

Det finns förfaranden som visar hur ett effektivt samarbete och en effektiv samordning hanteras, både i normala situationer och i nödsituationer.

U.4

Det finns förfaranden som visar att regler som gäller säker drift och hantering av infrastruktur-/fordonsgränssnitt har identifierats och att den sökande kan följa dem.

V.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att underhållet av infrastrukturen utförs på ett säkert sätt, inklusive tydlig hanteringskontroll och dokumenterad revision och inspektion.

V.2

Det finns förfaranden som säkerställer att underhållet av infrastrukturen uppfyller järnvägsnätets specifika behov.

V.3

Det finns förfaranden som visar att regler som gäller underhåll och materielförsörjning har identifierats och att den sökande kan följa dem.

W.1

Det finns förfaranden för att säkerställa att trafikstyrningen och signalsystemet bedrivs och underhålls på ett sådant sätt att en säker drift av järnvägen garanteras.

W.2

Det finns förfaranden för att uppfylla befintliga, nya och ändrade tekniska och operativa normer.

W.3

Det finns förfaranden som anger hur säkerheten hanteras vid trafikstyrningens och signalsystemets fysiska och/eller driftsrelaterade gränser, inklusive hur ett eventuellt samarbete hanteras.

W.4

Det finns förfaranden som visar att relevanta regler som gäller säker drift och underhåll av trafikstyrningen och signalsystemet har identifierats och att den sökande kan följa dem.

1.

De nationella säkerhetsmyndigheternas tillvägagångssätt för tillsyn av överensstämmelsen enligt artikel 4.1 och artikel 16.2 e i direktiv 2004/49/EG ska baseras på följande principer. Dessa principer gäller inom ramen för tillsynsaktiviteterna som helhet och i enskilda fall inom denna ram.

2.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa proportionalitetsprincipen mellan genomförande och risk. Åtgärder som vidtas av en nationell säkerhetsmyndighet för att uppnå överensstämmelse eller för att ställa infrastrukturförvaltare till svars för att de inte uppfyller sina lagstadgade skyldigheter ska stå i proportion till säkerhetsriskerna eller allvarlighetsgraden för bristande överensstämmelse, inklusive faktisk eller potentiell skada.

3.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa principen om överensstämmelse för tillvägagångssättet för att säkerställa att en nationell säkerhetsmyndighet antar ett likartat tillvägagångssätt under likartade omständigheter för att uppnå samma mål.

4.

Den nationella säkerhetsmyndighetens tillsynsverksamhet ska i huvudsak vara inriktad på de verksamheter som den nationella säkerhetsmyndigheten anser ger upphov till de allvarligaste riskerna eller i vilka riskerna är minst välkontrollerade. För att göra detta ska den nationella säkerhetsmyndigheten ha metoder och befogenheter att bedöma infrastrukturförvaltarens fortlöpande säkerhetsnivå.

5.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska besluta om hur deras resurser ska prioriteras på ett effektivt sätt, men varje enskild nationell säkerhetsmyndighet ska själv avgöra hur detta uppnås på bästa sätt. Fokuseringen ska ligga på dem som ansvarar för risken och som är bäst lämpade för att hantera den.

6.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska tillämpa öppenhetsprincipen för att hjälpa infrastrukturförvaltarna att förstå vad som förväntas av dem (inklusive vad de ska göra och inte göra) och vad de kan förvänta sig av den nationella säkerhetsmyndigheten.

7.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska ansvara för sina beslut i enlighet med artikel 17.3 i direktiv 2009/49/EG. De nationella säkerhetsmyndigheterna ska därför ha policyer och principer enligt vilka de kan bedömas. Vidare ska de nationella säkerhetsmyndigheterna även ha ett förfarande för att hantera klagomål.

8.

De nationella säkerhetsmyndigheterna ska utveckla samarbetet med varandra för att utbyta information och samordna åtgärder mot överträdelser. Därutöver ska de nationella säkerhetsmyndigheterna utveckla samarbetet med andra behöriga myndigheter för att utbyta information och utveckla enhetliga tillvägagångssätt för att hantera frågor som påverkar järnvägssäkerheten.