19.8.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 271/1

(1)

Kommissionen införde den 19 februari 2004 genom förordning (EG) nr 306/2004 (nedan kallad ”förordningen om preliminär tull”) (2) en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av polyetentereftalat (nedan även kallat ”PET”) med ursprung i Australien, Folkrepubliken Kina och Islamiska republiken Pakistan (nedan kallade ”de berörda länderna”).

(2)

Det erinras om att perioden för undersökning av dumpning och skada omfattade tiden från och med den 1 april 2002 till och med den 31 mars 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden” eller ”UP”). Undersökningen av utvecklingen av de faktorer som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 1999 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(3)

Det erinras om att det inleddes en interimsöversyn beträffande import av polyetentereftalat med ursprung i Sydkorea och Taiwan genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning av den 22 maj 2003 (3).

(4)

Efter det att det införts en preliminär antidumpningstull på import av polyetentereftalat från de berörda länderna underrättades samtliga parter om de omständigheter och överväganden som låg till grund för förordningen om preliminär tull. Parterna gavs också tillfälle att inom en viss tid framföra synpunkter på dessa uppgifter.

(5)

Några parter lämnade skriftliga synpunkter. De parter som begärde det gavs också möjlighet att höras muntligen. Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga. Parternas skriftliga och muntliga synpunkter prövades, och de preliminära undersökningsresultaten ändrades i enlighet med dessa synpunkter när det ansågs motiverat.

(6)

Kommissionen underrättade vidare parterna om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att rekommendera införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminär tull. Det fastställdes även en tidsfrist inom vilken de berörda parterna kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. Parternas muntliga och skriftliga synpunkter togs under övervägande, och förslaget om en slutgiltig antidumpningstull ändrades vid behov i enlighet med dessa synpunkter.

(7)

Det erinras om att den berörda produkten i skäl 14 i förordningen om preliminär tull definierades som polyetentereftalat med en viskositetskvot på minst 78 ml/g, enligt ISO-standard 1628-5, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3907 60 20 och har ursprung i de berörda länderna.

(8)

I skäl 18 i förordningen om preliminär tull angavs att kommissionen kommit fram till att det polyetentereftalat som tillverkades av gemenskapsindustrin och såldes på gemenskapsmarknaden och det polyetentereftalat som tillverkades i de berörda länderna och exporterades till gemenskapen var likadana produkter, eftersom de befintliga olika typerna av polyetentereftalat hade samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden.

(9)

Eftersom det inte lämnats några synpunkter på definitionen av den berörda produkten och den likadana produkten, bekräftas innehållet och de preliminära slutsatserna i skälen 14–18 i förordningen om preliminär tull.

(10)

Den allmänna metod som användes för att fastställa om importen till gemenskapen av den berörda produkten skedde till dumpade priser beskrivs i skälen 19–34 i förordningen om preliminär tull.

(11)

Eftersom inga synpunkter lämnats, bekräftas de preliminära undersökningsresultaten i skälen 20–27 i förordningen om preliminär tull.

(12)

Flera företag påstod att de växelkurser som kommissionen använt för sina preliminära undersökningsresultat var felaktiga och inte, som de borde, kom från en tillförlitlig offentlig och kontrollerbar källa.

(13)

Efter en noggrann undersökning av dessa påståenden och kontroll av siffrorna har det kunnat konstateras att det fanns vissa fel i de växelkurser som kommissionen använt för sina preliminära undersökningsresultat. Beräkningarna har därför gjorts om på grundval av de månatliga genomsnittliga växelkurser som offentliggörs av i) kommissionen för alla valutaomräkningar som inbegriper euron, ii) Förenta staternas Federal Reserve för alla valutaomräkningar mellan US-dollar, yuan renminbi och Hongkong-dollar och iii) Bank of China för valutaomräkningar mellan Hongkong-dollar och yuan renminbi. Liksom vid de preliminära beräkningarna har dessa växelkurser tillämpats på grundval av den genomsnittliga växelkurs som gällde den månad då fakturan utfärdades.

(14)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande grundvalen för jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriserna, bekräftas skäl 30 i förordningen om preliminär tull.

(15)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande den metod som använts för beräkning av dumpningsmarginalen, bekräftas skälen 31–34 i förordningen om preliminär tull.

(16)

Endast en av de två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna lämnade synpunkter efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts.

(17)

Eftersom inga synpunkter lämnats, bekräftas de preliminära avgörandena beträffande normalvärde i skäl 36 i förordningen om preliminär tull.

(18)

Eftersom det inte lämnats några andra synpunkter än de som nämns i skälen 12 och 13, bekräftas den metod som beskrivs i skäl 37 i förordningen om preliminär tull.

(19)

En exporterande tillverkare hävdade att kommissionen i sina preliminära avgöranden inte hade tagit hänsyn i form av justeringar när det gäller kostnader för teknisk service efter försäljningen och marknadsföringskostnader. Påståendet rörande teknisk service godtogs, efter kontroll, i enlighet med artikel 2.10 h i grundförordningen. Påståendet rörande kostnader för marknadsföring godtogs, efter kontroll, i enlighet med artikel 2.10 k i grundförordningen.

(20)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande den metod som använts för beräkning av dumpningsmarginalen, bekräftas slutsatserna i skälen 39–41 i förordningen om preliminär tull.

(21)

Följande slutgiltiga dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, har fastställts:

(22)

De två samarbetsvilliga exporterande tillverkarna lämnade synpunkter efter det att de provisoriska åtgärderna införts. De hävdade att de inte borde ha betraktats som två separata, om än närstående, parter, utan på grund av sina förbindelser snarare ansetts vara en enda exporterande tillverkare och att det därför borde beräknas endast en dumpningsmarginal.

(23)

Denna begäran prövades noggrant på grundval av de argument som dessa exporterande tillverkare lade fram efter att ha tagit del av de preliminära avgörandena.

(24)

Det konstaterades att de utmärkande dragen i förhållandet mellan de berörda företagen och de mycket nära förbindelserna mellan deras verksamheter var sådana att deras situation måste särskiljas från den typiska situationen med två närstående företag. Framför allt beaktades de mycket betydande ekonomiska förbindelserna och andra förbindelser mellan de båda exporterande tillverkarna, det faktum att de säljer den berörda produkten under samma varumärke och att de har samma administrativa lokaler och organisation och samma marknadsavdelning. De har dessutom i stor utsträckning samma personal och direktörer och en gemensam produktionsplan. Sammantaget bedömdes dessa faktorer vara tillräckliga för att de båda exporterande tillverkarna under dessa särskilda omständigheter skulle behandlas som en och samma exporterande tillverkare i den pakistanska PET-branschen och inte som två separata företag. Med hänsyn till alla dessa faktorer ansågs det således att begäran skulle godtas.

(25)

På grundval av ovanstående har den allmänna metod som beskrivs i skälen 20–34 i förordningen om preliminär tull tillämpats på den enda exporterande tillverkaren, och den metod som beskrivs i skälen 43–44 i förordningen om preliminär tull har reviderats.

(26)

Först fastställde kommissionen för den enda exporterande tillverkaren huruvida företagets inhemska försäljning av den berörda produkten var representativ i förhållande till dess sammanlagda export till gemenskapen. I enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen ansågs försäljningen på den inhemska marknaden vara representativ om den sammanlagda försäljningsvolymen på den marknaden för varje exporterande tillverkare motsvarade minst 5 % av tillverkarens sammanlagda export till gemenskapen.

(27)

Kommissionen identifierade därefter de PET-typer – sålda på den inhemska marknaden av den enda exporterande tillverkaren vars försäljning på den marknaden var representativ totalt sett – som var identiska eller direkt jämförbara med de typer som såldes på export till gemenskapen.

(28)

För varje typ av polyetentereftalat som den enda exporterande tillverkaren sålde på sin inhemska marknad och som konstaterades vara direkt jämförbar med den typ som såldes på export till gemenskapen, fastställdes huruvida försäljningen på den inhemska marknaden var tillräckligt representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Den inhemska försäljningen av en viss typ ansågs vara tillräckligt representativ om den sammanlagda inhemska försäljningsvolymen av denna typ under undersökningsperioden motsvarade minst 5 % av den sammanlagda försäljningsvolymen till gemenskapen av den jämförbara PET-typen.

(29)

Det undersöktes också huruvida den inhemska försäljningen av varje typ av polyetentereftalat kunde anses ha ägt rum vid normal handel, genom att andelen lönsam försäljning till oberoende kunder av typen i fråga fastställdes i enlighet med skälen 23 och 24 i förordningen om preliminär tull.

(30)

I de fall inhemska priser för en viss typ som såldes av den enda exporterande tillverkaren inte kunde användas måste ett konstruerat normalvärde användas.

(31)

Normalvärdet konstruerades således enligt artikel 2.3 i grundförordningen genom att till de vägda genomsnittliga tillverkningskostnaderna för de exporterade typerna, vid behov justerade, lägga ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en skälig vinstmarginal. Kommissionen undersökte för detta ändamål huruvida de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som den enda exporterande tillverkaren hade ådragit sig och den vinst som den haft på den inhemska marknaden var tillförlitliga.

(32)

De faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna ansågs tillförlitliga i de fall den enda exporterande tillverkarens sammanlagda inhemska försäljningsvolym kunde anses vara representativ i förhållande till försäljningsvolymen till gemenskapen. Den inhemska vinstmarginalen fastställdes på grundval av den inhemska försäljningen av de typer som såldes vid normal handel. Vid denna beräkning användes den metod som beskrivs i skäl 23 i förordningen om preliminär tull.

(33)

För två typer av polyetentereftalat som exporterades av den enda exporterande tillverkaren kunde kommissionen fastställa normalvärdet på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas vid normal handel av oberoende kunder på den inhemska marknaden, i enlighet med artikel 2.1 i grundförordningen. För de tre PET-typer för vilka det konstaterades att försäljningen på den inhemska marknaden inte var representativ användes ett konstruerat normalvärde i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(34)

All försäljning av den berörda produkten som gjordes av den enda exporterande tillverkaren på gemenskapsmarknaden gick till oberoende kunder i gemenskapen. Följaktligen fastställdes exportpriset i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas.

(35)

För att det skulle kunna göras en rättvis jämförelse togs i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen hänsyn till olikheter i faktorer som påstods och konstaterades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. På denna grundval beviljades justeringar för olikheter i fråga om transport-, försäkrings- och hanteringskostnader, provisioner, kreditkostnader och andra faktorer.

(36)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen av den enda exporterande tillverkaren med det vägda genomsnittliga exportpriset för varje motsvarande typ av den berörda produkten.

(37)

Dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, sågs över mot bakgrund av ovanstående och konstaterades vara 1,6 %, dvs. lägre än den miniminivå som anges i artikel 9.3 i grundförordningen.

(38)

De fyra företag som beviljades varken marknadsekonomisk status eller individuell behandling gjorde framställningar där de upprepade de krav som nämns i skälen 57–73 i förordningen om preliminär tull. Inget av dem framlade emellertid bevisning som emotsade de slutsatser som dragits i förordningen om preliminär tull. Beslutet att inte bevilja de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna marknadsekonomisk status liksom de undersökningsresultat som redovisas i de ovan nämnda skälen i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(39)

De synpunkter som lämnades utgjorde inte tillräcklig grundval för beräkning av en individuell marginal för ett av företagen, som endast beviljades individuell behandling, eftersom dess exportvolym av den berörda produkten till gemenskapen under perioden för undersökning av dumpning och skada inte kan anses ha varit av kommersiell betydelse. Det andra företaget som beviljades endast individuell behandling och vars begäran om marknadsekonomisk status avslogs därför att det inte uppfyllde krav 2 i artikel 2.7 c i grundförordningen gjorde framställningar där det upprepade sin begäran om marknadsekonomisk status. Emellertid lämnades ingen ytterligare bevisning som emotsade de slutsatser som dragits i förordningen om preliminär tull. Slutsatsen i skäl 68 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför för det företaget.

(40)

Ett av de fyra företag som beviljades varken marknadsekonomisk status eller individuell behandling hävdade att det faktiskt uppfyllde samtliga villkor för individuell behandling. Eftersom det inte lämnades någon ny bevisning bekräftas emellertid slutsatserna i skäl 76 i förordningen om preliminär tull, och begäran avslås.

(41)

De exporterande tillverkarna har upprepat att de motsätter sig valet av Förenta staterna som jämförbart land. De huvudsakliga skäl som angavs var skillnaderna i kulturell och ekonomisk utveckling, skillnaderna när det gäller kostnader samt det faktum att länder som Pakistan och Sydkorea skulle vara mycket lämpligare än Förenta staterna.

(42)

Först och främst anses skillnader i kulturell utveckling vara irrelevanta för valet av jämförbart land, eftersom ett jämförbart land används för att avspegla marknadsekonomiska förhållanden och inte jämförbara kulturella utvecklingsnivåer.

(43)

När det gäller användning av ett land med annorlunda ekonomisk utveckling bör det nämnas att det i länder utan marknadsekonomi och övergångsekonomier per definition inte råder samma ekonomiska förhållanden som i länder med marknadsekonomi. Det är inte ovanligt att det finns sådana skillnader i ekonomisk utveckling mellan ett jämförbart land och ett land utan marknadsekonomi eller en övergångsekonomi. Det hindrar emellertid inte att Förenta staterna kan användas som jämförbart land om det anses lämpligare.

(44)

När det gäller skillnaderna i kostnader erinras det om att man inte konstaterat några betydande skillnader mellan de priser som betalades av tillverkare i Förenta staterna och Kina för den viktigaste råvaran (PTA, renad tereftalsyra), vilket representerar den största delen av produktionskostnaderna för polyetentereftalat.

(45)

Några exporterande tillverkare betonade att arbetskostnaderna är högre i Förenta staterna än i Kina och att arbetskostnaderna i Pakistan och Korea är mycket mer jämförbara med Kinas arbetskostnader. De ansåg därför att Pakistan eller Korea skulle vara ett lämpligare jämförbart land än Förenta staterna.

(46)

Som framgår av skäl 43 kan ett land med en annorlunda ekonomisk utvecklingsnivå väljas som jämförbart land för ett land utan marknadsekonomi eller en övergångsekonomi. Arbetskostnader som avspeglar ett lands ekonomiska utvecklingsnivå anses vidare inte i sig själva vara ett relevant kriterium. I detta fall ansågs detta kriterium inte vara tillräckligt betydande för att Pakistan eller Korea skulle väljas som jämförbart land i stället för Förenta staterna, eftersom arbetskostnaderna endast utgör en mycket liten del av de sammanlagda produktionskostnaderna (mindre än 3 %) jämfört med kostnaden för PTA (mer än 60 %). Dessutom ansågs, mot bakgrund av den höga konkurrensen i det valda jämförbara landet och de representativa volymerna för inhemsk försäljning till oberoende kunder i det jämförbara landet i förhållande till Kinas export av polyetentereftalat, Pakistan och Korea som mindre lämpliga än Förenta staterna, vilket förklaras i skälen 78–86 i förordningen om preliminär tull. Begäran avvisades således.

(47)

Eftersom det inte lämnats några andra synpunkter när det gäller jämförbart land, bekräftas valet av Förenta staterna.

(48)

Eftersom inga synpunkter lämnats beträffande fastställandet av normalvärde, bekräftas den metod som beskrivs i skälen 87 och 88 i förordningen om preliminär tull.

(49)

Två exporterande tillverkare hävdade att kommissionen hade dubbelräknat tullrestitutionsbeloppet i produktionskostnaden och underbyggde sitt påstående med styrkande handlingar. På grundval av denna nya bevisning godtogs de båda berörda företagens påstående, och produktionskostnaden korrigerades i enlighet med detta. En av dessa exporterande tillverkare hävdade också att vissa justeringar antingen inte gjorts eller gjorts på ett felaktigt sätt. Uppgiften kontrollerades, och påståendet godtogs med ett undantag rörande kreditkostnader. Beträffande dessa bekräftas den metod som kommissionen tillämpade i det preliminära skedet och som beskrivs i skälen 89–91 i förordningen om preliminär tull.

(50)

Två exporterande tillverkare motsatte sig de växelkurser som kommissionen tillämpat. Som redan nämnts i skälen 12 och 13 har detta påstående godtagits.

(51)

Eftersom det inte lämnats några synpunkter rörande den grundval på vilken normalvärdet och exportpriserna jämförts och de justeringar som gjorts för att jämförelsen mellan exportpriserna och normalvärdet skulle bli rättvis, bekräftas den preliminära slutsatsen i skäl 93 i förordningen om preliminär tull.

(52)

Dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns, uppgår sedan de setts över mot bakgrund av de ovan redovisade faktorerna nu till följande:

(53)

En exporterande tillverkare hävdade att beräkningen av antidumpningstullen för alla samarbetsvilliga tillverkare som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling resulterade i en individuell tull för vart och ett av dessa företag. Denna exporterande tillverkare ansåg närmare bestämt att alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling borde betala samma tullbelopp.

(54)

I det preliminära skedet hade dessa företag samma dumpningsmarginal uttryckt i procent av värdet cif. Beräkningen av den specifika tullen per ton på grundval av värdet cif av importen för vart och ett av dessa företag resulterade emellertid i olika tullbelopp. Specifika tullar på 188 euro per ton och 191 euro per ton fastställdes sålunda för två exporterande tillverkare. Tullsatsen för den specifika tullen per ton hade korrigerats på följande sätt vid beräkningen av den slutgiltiga tullen: Den individuella dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna beräknades genom en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet och det vägda genomsnittliga exportpris som redovisats av de berörda exporterande tillverkarna. Den genomsnittliga dumpningsmarginalen beräknades sedan som ett vägt genomsnitt av de individuella dumpningsmarginaler som fastställts för de samarbetsvilliga exportörer som varken beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling. Den specifika tullen per ton beräknades genom att denna enda dumpningsmarginal tillämpades på det vägda genomsnittliga värde cif per ton som fastställts för dessa företag. Om denna metod hade tillämpats i det preliminära skedet skulle den preliminära specifika tullen per ton för alla exporterande tillverkare som inte beviljats vare sig marknadsekonomisk status eller individuell behandling ha blivit 183 euro. I den utsträckning de tullar som införts genom förordningen om preliminär tull är högre än detta belopp bör de inte slutgiltigt tas ut.

(55)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande slutgiltiga dumpningsmarginalen till 22,9 % av priset cif vid gemenskapens gräns.

(56)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats, bekräftas den grundval för beräkningen av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen som anges i skälen 100–101 i förordningen om preliminär tull.

(57)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats, bekräftas den definition av gemenskapsindustrin som anges i skäl 102 i förordningen om preliminär tull.

(58)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats, bekräftas den beräkning av förbrukningen i gemenskapen som anges i skälen 103–106 i förordningen om preliminär tull.

(59)

Som anges i skäl 52 konstaterades det att en av de exporterande tillverkarna i Kina inte hade sålt till dumpade priser under undersökningsperioden. Dessutom, vilket anges i skäl 37, var dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Pakistan lägre än miniminivån. Exportvolymerna från dessa exporterande tillverkare bör därför inte inkluderas i beräkningen av de sammanlagda importvolymerna från de berörda länderna. Utvecklingen av den dumpade importen från de berörda länderna, som anges i skäl 108 i förordningen om preliminär tull, bör därför vara följande:

(60)

Eftersom det inte har lämnats några nya uppgifter, följer det av siffrorna ovan att även om den icke-dumpade importen inte inkluderas i beräkningen i enlighet med skäl 59, uppfylls ändå kraven i artikel 3.4 i grundförordningen för en sammantagen bedömning av importen med ursprung i Kina och Australien. Det faktum att den icke-dumpade importen inte tas med i beräkningen påverkar således inte slutsatserna beträffande lämpligheten av en sammantagen bedömning av verkningarna av den berörda dumpade importen, i enlighet med vad som anges i förordningen om preliminär tull, särskilt mot bakgrund av att den nivå för prisunderskridandet som konstateras i förordningen om preliminär tull motsvarar nivån för prisunderskridandet för de exporterande tillverkare som återstår efter det att den import som inte skett till dumpade priser dragits ifrån den sammanlagda beräkningen av importen. Marknadsandelen för dumpad import från Australien, som anges i skälen 107–111 i förordningen om preliminär tull, bekräftas därför.

(61)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats utöver ovanstående, bekräftas undersökningsresultaten rörande den sammantagna bedömningen av den berörda dumpade importen och denna imports marknadsandel i enlighet med skälen 107–111 i förordningen om preliminär tull.

(62)

Det erinras om att kommissionen för sina preliminära undersökningsresultat hade jämfört gemenskapsindustrins priser fritt fabrik med de exporterande tillverkarnas priser i de berörda länderna på nivån cif vid gemenskapens gräns, varvid hänsyn tagits till tullar och justeringar gjorts för hanteringskostnader och olika handelsled.

(63)

Nya marginaler för prisunderskridandet beräknades på grundval av de nya priserna cif vid gemenskapens gräns som beräknats för de exporterande tillverkarna i Australien (se skäl 21) och Kina (se skäl 52) och med anledning av de nya växelkurser som använts (se skälen 12 och 13).

(64)

De nya marginaler med vilka importen av de berörda produkterna med ursprung i de berörda länderna underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga priser, uttryckta i procent av dessa priser, är följande:

(65)

Skillnaderna i förhållande till den prisunderskridandenivå för de exporterande tillverkarna i Australien och Kina som anges i skäl 113 i förordningen om preliminär tull anses inte betydande. Den slutsats beträffande prisunderskridandenivån som anges i förordningen om preliminär tull bekräftas således.

(66)

Några exporterande tillverkare hävdade att de justeringar som gjordes för hanteringskostnader och olika handelsled (1 %) inte var tillräckliga. Enligt dessa exporterande tillverkare var justeringarna inte tillräckliga för att täcka de faktiska kostnaderna för importen av varorna.

(67)

Justeringarna har emellertid gjorts på grundval av faktiska uppgifter som inhämtats under undersökningen. Eftersom det inte lades fram någon ny bevisning för att justeringsnivån var felaktig, dvs. inte baserad på inhämtade uppgifter, tillbakavisas de exporterande tillverkarnas påståenden. Justeringsnivån i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(68)

Eftersom det inte lämnats några uppgifter utöver ovanstående, bekräftas de undersökningsresultat rörande importpriserna och prisunderskridandet som anges i skälen 112–114 i förordningen om preliminär tull.

(69)

Det erinras om att kommissionen i skäl 147 i förordningen om preliminär tull drog den preliminära slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(70)

Många exporterande tillverkare ifrågasatte tolkningen av de siffror rörande gemenskapsindustrins situation som anges i skälen 117–144 i förordningen om preliminär tull. De hävdade att siffrorna inte visade att det förekommit väsentlig skada. Dessa exporterande tillverkare hävdade att siffrorna i stället utvisade en kraftig ökning av produktionsvolymer, produktionskapacitet, försäljningsvolymer och genomsnittliga priser sedan början av skadeundersökningsperioden (1999), vilket borde leda till slutsatsen att gemenskapsindustrin inte har lidit väsentlig skada.

(71)

De exporterande tillverkarna hänvisade också till det faktum att förbrukningen ökat med 37 % under skadeundersökningsperioden (se skäl 106 i förordningen om preliminär tull). De hävdade att om gemenskapsindustrin under dessa fördelaktiga omständigheter inte kunde uppnå en effektivitetsnivå som säkrade en betydande vinstmarginal, även om industrin var utsatt för import från tredjeländer, måste det dåliga resultatet tillskrivas faktorer inom gemenskapsindustrin själv snarare än konkurrens från importen.

(72)

Det noteras att ingen av de exporterande tillverkarna har ifrågasatt siffrorna rörande gemenskapsindustrins situation som sådana, utan endast tolkningen av dem.

(73)

Vid analysen av utvecklingen av de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin mellan 1999 och skadeundersökningsperioden bör man tänka på att gemenskapsindustrin 1999 befann sig i en allvarlig nedgångssituation med förluster på 16,4 % på grund av dumpad import av den berörda produkten från Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand.

(74)

Som framgår av skäl 129 i förordningen om preliminär tull infördes år 2000 antidumpningstullar på import av den berörda produkten från Indien, Indonesien, Malaysia, Sydkorea, Taiwan och Thailand (4).

(75)

Efter det att antidumpningsåtgärder införts 2000 stabiliserades gemenskapsmarknaden, och de ekonomiska indikatorerna för gemenskapsindustrin förbättrades som ett resultat av åtgärderna. Kommissionen framhöll särskilt denna utveckling när den i skäl 143 i förordningen om preliminär tull drog slutsatsen att gemenskapsindustrin hade återhämtat sig från verkningarna av tidigare dumpning.

(76)

För att verkningarna av den dumpade importen från de berörda länderna skall kunna mätas görs därför bedömningen att de relevanta ekonomiska indikatorerna måste undersökas särskilt från och med den tidpunkt då gemenskapsindustrin helt och hållet hade återhämtat sig från verkningarna av tidigare dumpning, dvs. 2001. Vid en undersökning av de relevanta ekonomiska faktorerna från 2001 framgår det att gemenskapsindustrins vinst minskade markant, att priserna gick ned och att marknadsandelen minskade betydligt, särskilt från och med 2002 och under undersökningsperioden. Detta går stick i stäv med de ovan nämnda synpunkterna, men konstaterades av kommissionen redan i dess preliminära undersökningsresultat (se skälen 135 och 146 i förordningen om preliminär tull).

(77)

Eftersom det inte lämnats några uppgifter utöver dem som nämns ovan, bekräftas de undersökningsresultat rörande gemenskapsindustrins situation som anges i skälen 117 och 144 i förordningen om preliminär tull.

(78)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att gemenskapsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen.

(79)

Det erinras om att kommissionen i skälen 150-153 i förordningen om preliminär tull drog slutsatsen att det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(80)

Eftersom det konstaterades att en av de exporterande tillverkarna i Kina inte hade sålt till dumpade priser under undersökningsperioden och att dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Pakistan var lägre än miniminivån, bör exportvolymerna från dessa exporterande tillverkare inte räknas med vid den sammantagna bedömningen av den dumpade importens verkningar.

(81)

Den export till gemenskapen som den berörda kinesiska exporterande tillverkaren stod för utgjorde mindre än 5 % av importvolymen med ursprung i Kina under undersökningsperioden (motsvarande en marknadsandel på mindre än 1 % av förbrukningen i gemenskapen). Det faktum att exporten från denna exportör inte räknades med vid den sammantagna bedömningen anses därför ha en marginell effekt på det orsakssamband som fastställdes i undersökningen som ledde till förordningen om preliminär tull.

(82)

Den export till gemenskapen som de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Pakistan stod för motsvarade en marknadsandel på 4 % av gemenskapens förbrukning under undersökningsperioden och ansågs därför ha varit betydande. I förhållande till den sammanlagda importen från de berörda länderna utgjorde importen med ursprung i Pakistan emellertid bara 33,4 %, vilket innebär att 66,7 % av importen från de berörda länderna hade sålts till priser med en dumpningsmarginal över miniminivån. Det anses därför inte desto mindre finnas ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Australien och Kina och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(83)

Några exporterande tillverkare hävdade att det fanns en positiv korrelation mellan gemenskapsindustrins priser och de exporterande tillverkarnas priser i det att ökningar och minskningar inträffade samtidigt. Enligt dessa exporterande tillverkare tydde detta på att de prisnedgångar som gemenskapsindustrin utsatts för under de senaste två åren inte berodde på konkurrens från dumpad import utan på anpassningar med anledning av förändrade råvarukostnader.

(84)

Det erinras om att cirka två tredjedelar av produktionskostnaderna utgörs av kostnader för råvaror (se skäl 162 i förordningen om preliminär tull). Eftersom både de exporterande tillverkarna och gemenskapsindustrin är beroende av samma råvaror anses frågan om huruvida priserna reagerar samtidigt på förändringar i den underliggande kostnadsstrukturen inte relevant i sig. Vid en analys av de faktiska priserna bekräftas hur som helst inte att det fanns en positiv korrelation, vilket kommer att visas nedan.

(85)

I skälen 162-172 i förordningen om preliminär tull analyseras i detalj hur råvarukostnaderna kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Det bör vidare noteras att följande framgår av en analys av priserna på den dumpade importen från de berörda länderna efter 2001, när gemenskapsindustrin hade återhämtat sig från verkningarna från tidigare dumpning:

(86)

Medan ökningen av priserna på importen från Kina (+ 4,5 %) sammanfaller med prisutvecklingen under samma period för den huvudsakliga råvaran, PTA (+ 5,1 %) (se skäl 168 i förordningen om preliminär tull), minskade priserna på import med ursprung i Australien under samma period. Gemenskapsindustrins priser ökade med mindre än 1 % under denna period. Man kan därför inte dra slutsatsen att det fanns en positiv korrelation mellan gemenskapsindustrins och de exporterande tillverkarnas priser, eftersom prisutvecklingen inte är densamma i de tre länderna. Det bör också erinras om att kommissionen hade konstaterat att samtliga exporterande tillverkare hade underskridit gemenskapsindustrins försäljningspriser betydligt under undersökningsperioden.

(87)

Eftersom det inte har lämnats några uppgifter utöver dem som anges ovan, bekräftas den slutsats beträffande verkningarna av den dumpade importen som anges i skälen 150-153 i förordningen om preliminär tull. Det har emellertid konstaterats att export från en exporterande tillverkare i Kina som enligt förordningen om preliminär tull var dumpad faktiskt inte skett till dumpade priser. Det har också konstaterats att dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren i Pakistan, vars export enligt förordningen om preliminär tull skedde till dumpade priser, var lägre än miniminivån. Verkningarna av denna export bör därför inte bedömas i samband med verkningarna av den dumpade importen, utan i samband med verkningarna av andra faktorer.

(88)

Eftersom det konstaterades att en av de exporterande tillverkarna i Kina inte hade sålt till dumpade priser under undersökningsperioden och att dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Pakistan var lägre än miniminivån, bör exportvolymerna från dessa exporterande tillverkare inte räknas med vid den sammantagna bedömningen av den dumpade importens verkningar. Det konstaterades emellertid att dessa exporterande tillverkares priser i betydande utsträckning underskred gemenskapsindustrins genomsnittliga försäljningspriser. Som framgår av skälen 81 och 82 motsvarade den icke-dumpade importen från de berörda länderna mellan 4 och 5 % av förbrukningen i gemenskapen. Det kan därför inte uteslutas att exporten till gemenskapen från denna exporterande tillverkare i Kina och från de samarbetsvilliga tillverkarna i Pakistan också har bidragit betydligt till den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit.

(89)

Några exportörer hävdade att gemenskapen inte i tillräcklig utsträckning undersökt verkningarna av US-dollarns och yuan renminbins värdeminskning gentemot euron. Dessa exportörer hävdade att exportörerna på grund av US-dollarns och yuan renminbins värdeminskning under undersökningsperioden hade vunnit marknadsandelar i gemenskapen genom att behålla sina priser i US-dollar, vilket innebar att priset uttryckt i euro blev lägre. De exporterande tillverkarna uttryckte därför tvivel om huruvida den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit hade vållats av import till dumpade priser eller av import till priser som var lägre på grund av valutaeffekten.

(90)

Fluktueringar i valutakurser beaktas normalt inte i antidumpningsundersökningar, eftersom de inte kan anses vara av varaktig natur. Inte desto mindre är verkningarna av sådana fluktueringar inkluderade i analysen i den utsträckning de påverkat kostnaderna för de råvaror som förbrukas av gemenskapsindustrin (se skälen 162-173 i förordningen om preliminär tull) och priset för den dumpade importen (se skälen 150-153 i förordningen om preliminär tull).

(91)

Det erinras om att det konstaterats betydande dumpningsnivåer för exportörerna i Australien och Kina under undersökningsperioden (se skälen 21 och 52). Det erinras också om att det konstaterats att de exporterande tillverkarna i Australien och Kina underskred gemenskapsindustrins priser med betydande belopp (se skäl 64).

(92)

Det kan inte uteslutas att den icke-dumpade importen med ursprung i Kina och importen med ursprung från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Pakistan, vars dumpningsmarginal befanns vara lägre än miniminivån, kan ha bidragit till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Dessa verkningar är emellertid inte sådana att de skulle kunna bryta det orsakssamband som i förordningen om preliminär tull fastställs mellan den dumpade importen från de berörda länderna och den väsentliga skada som gemenskapsindustrin lidit. Eftersom inga nya uppgifter lämnats, bekräftas därför slutsatserna rörande verkningarna av den dumpade importen i skälen 150-153 och rörande verkningarna av andra faktorer i skälen 154-178 i förordningen om preliminär tull.

(93)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande gemenskapsindustrins intresse, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 183 och 184 i förordningen om preliminär tull.

(94)

En icke-närstående importör lämnade synpunkter. Dessutom hördes ytterligare en importör (agent). Den första importörens argument sammanfaller med den exporterande tillverkarens och diskuteras i skäl 70. Den andra importörens (agentens) argument diskuteras i skäl 102, eftersom de sammanfaller med argumenten från två producenter av mineralvatten.

(95)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande icke-närstående importörers intresse, bekräftas avgörandena i skälen 185-187 i förordningen om preliminär tull.

(96)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande leverantörers intresse, bekräftas avgörandena i skälen 188 och 189 i förordningen om preliminär tull.

(97)

Hur förbrukningen i gemenskapen av den berörda produkten fördelade sig på olika typer av användare beskrevs under rubriken Inledande anmärkning i skälen 190-192 i förordningen om preliminär tull. Eftersom det inte lämnats några nya uppgifter bekräftas denna beskrivning.

(98)

Det erinras om att kommissionen i sina preliminära undersökningsresultat (se skäl 196 i förordningen om preliminär tull) inte kunde fastställa om det skulle ligga i förforms-/omformningsföretagens intresse att antidumpningsåtgärder infördes. Till grund för denna slutsats låg det faktum att plastomformningsföretagens intresseorganisation motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder (två samarbetsvilliga omformningsföretag stödde emellertid ett sådant införande).

(99)

Efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna införts lämnade plastomformningsföretagens intresseorganisation inga fler synpunkter och begärde heller inte att bli hörd. Man kan därför inte dra slutsatsen att förforms-/omformningsföretagens intresse utgör ett tvingande skäl emot införandet av antidumpningsåtgärder. Undersökningsresultaten i skälen 193-195 i förordningen om preliminär tull bekräftas därför.

(100)

Efter det att grunden för de provisoriska åtgärderna meddelats, åtgärdades ett skrivfel genom att L’Européenne d’embouteillage fördes upp på förteckningen över samarbetsvilliga användare. Denna användare motsatte sig införandet av provisoriska åtgärder. Det var därför två, inte en, mineral- och källvattenproducenter som var emot införandet av antidumpningsåtgärder, medan två andra förblev positiva till det.

(101)

Det erinras om att kommissionen under den undersökning som ledde fram till de preliminära tullarna hade dragit följande slutsatser beträffande fyllda mineralvattenflaskor:

(102)

Efter det att de preliminära undersökningsresultaten meddelats gjorde två producenter av mineral- och källvatten och en importör (nedan kallade ”gruppen”) en gemensam framställning. Gruppen hävdade följande:

(103)

Gruppens påstående att ökade PET-priser inte skulle kunna överföras till nästa användarled (dvs. detaljhandlare, konsumenter och, när det gäller omformningsföretag, läskedrycksproducenter) var inte underbyggt. Dessutom hade inga detaljhandlare och inga konsumentorganisationer gett sig till känna under undersökningen. Detta argument avvisas därför.

(104)

När det gäller påståendet att kommissionen skulle ha överskattat detaljhandelspriset i förordningen om preliminär tull (vilket skulle ha medfört att man underskattat de effekter som ökade PET-kostnader skulle få på industrin i senare led) har detaljhandelspriserna undersökts på nytt. De konstaterades emellertid ligga i det intervall som angavs i förordningen om preliminär tull. Detta argument avvisas därför.

(105)

När det gäller risken för att verksamhet läggs utanför gemenskapen erinras det om att hälsoföreskrifterna rörande tappning på flaska av mineralvatten kräver att förformsflaskorna tillverkas på den ort där de fylls. De förformar som används av vattenproducenterna tillverkas således på plats i nära anslutning till blåsnings- och tappningsanläggningarna. Risken för utläggning av förforms- eller tappningsverksamhet skulle därför begränsa sig till förformar för läskedrycksproducenter, som står för endast cirka 40 % av den sammanlagda förbrukningen av den berörda produkten. Dessutom kan man, som anges i skäl 99, inte dra slutsatsen att förforms-/omformningsföretagens intresse utgör ett tvingande skäl emot införandet av antidumpningsåtgärder. Gruppens argument beträffande den påstådda risken för utläggning av tappnings- eller omformningsverksamhet avvisas därför.

(106)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats utöver dem som anges ovan, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 197-202 i förordningen om preliminär tull.

(107)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande läskedryckstillverkares intresse, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 203-206 i förordningen om preliminär tull.

(108)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats rörande den påstådda bristen på polyetentereftalat på gemenskapsmarknaden, bekräftas undersökningsresultaten i skälen 207-209 i förordningen om preliminär tull.

(109)

Mot bakgrund av de slutsatser som drogs i förordningen om preliminär tull och med hänsyn till de synpunkter som lämnats av de olika parterna dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl mot att införa slutgiltiga antidumpningsåtgärder beträffande dumpad import av polyetentereftalat med ursprung i de berörda länderna.

(110)

På grundval av den metod som beskrivs i skälen 212-215 i förordningen om preliminär tull beräknades en nivå för undanröjande av skada i syfte att fastställa nivån på åtgärderna.

(111)

Vid beräkningen av skademarginalen i förordningen om preliminär tull sattes en vinstmarginal på 7 % som mål för gemenskapsindustrin. Denna marginal härrörde från den undersökning som ledde till att det 2000 infördes antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i bl.a. Indien. Vinstmarginalen grundades vid den tidpunkten på en uppskattning av den vinstnivå som gemenskapsindustrin skulle kunna uppnå om dumpning inte ägde rum och som ansågs nödvändig för att säkra industrins livskraft.

(112)

I den nuvarande undersökningen konstaterades det emellertid, på grundval av bevisning, att det skulle kunna uppnås en vinstnivå på 7,6 % om dumpning inte förekom. En vinst på 7,6 % anses därför vara ett lämpligare mål vid beräkningen av skademarginalen än den vinst på 7 % som fastställs i förordningen om preliminär tull.

(113)

Eftersom inga nya uppgifter lämnats utöver den ändring som anges ovan, bekräftas metoden i skälen 212-215 i förordningen om preliminär tull.

(114)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en slutgiltig antidumpningstull införas på samma nivå som de dumpningsmarginaler som beräknats, eftersom dessa i samtliga fall var lägre än skademarginalerna.

(115)

På grundval av ovanstående bör följande slutgiltiga tullar införas:

(116)

De individuella antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. De återspeglar således den situation som konstaterats för företagen i fråga under undersökningen. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tull som gäller ”alla övriga företag”) gäller alltså endast import av produkter med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de företag som nämns. Importerade produkter som tillverkats av något annat företag vars namn och adress inte särskilt nämns i denna förordnings normativa del, eller av enheter som är de specifikt nämnda företagen närstående, kan inte omfattas av dessa satser. För dem måste i stället den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.

(117)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella antidumpningstullsatser (t.ex. efter en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör snarast inges till kommissionen (5) tillsammans med alla nödvändiga uppgifter, särskilt om eventuella ändringar av företagets verksamhet när det gäller tillverkning, inhemsk försäljning eller försäljning på export med anknytning till exempelvis namnförändringen eller förändringen av tillverknings- och försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(118)

Som framgår av skäl 162 i förordningen om preliminär tull kan PET-priserna fluktuera på grund av råoljepriserna, men detta borde inte i sig medföra en högre tull. Kommissionen ansåg det därför lämpligt att införa tullar i form av ett specifikt belopp per ton. Dessa belopp beräknades genom att antidumpningstullsatsen tillämpades på de exportpriser cif som användes vid beräkningen av nivån för undanröjande av skada.

(119)

Efter det att de provisoriska antidumpningsåtgärderna införts gjorde en exporterande tillverkare i Australien ett prisåtagande enligt artikel 8.1 i grundförordningen. I detta åtagande erbjöd den exporterande tillverkaren sig att sälja den berörda produkten till som lägst ett pris som innebär att de skadevållande effekterna av dumpning undanröjs.

(120)

Kommissionen godtog genom beslut 2004/600/EG (6) den exporterande tillverkarens åtagande. Skälen till godtagandet anges i beslutet.

(121)

Mot bakgrund av de konstaterade dumpningsmarginalernas omfattning och nivån på den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin, anses det nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den preliminära antidumpningstull som infördes genom förordning (EG) nr 306/2004 tas ut till den slutgiltiga tullsatsen. I de fall där de slutgiltiga tullarna är högre än de preliminära tullarna bör endast de belopp för vilka säkerhet ställts på nivån för de preliminära tullarna tas ut slutgiltigt.

Europeiska kommissionen

Generaldirektoratet för handel

Direktion B

Kontor J-79 5/16

B-1049 Bryssel