8A

Ett företag som har fattat beslut om en plan för försäljning som innebär att kontrollen över ett dotterföretag förloras ska klassificera alla detta dotterföretags tillgångar och skulder som att de innehas för försäljning när kriterierna i punkterna 6-8 är uppfyllda, oavsett om företaget kommer att behålla ett innehav utan bestämmande inflytande i det tidigare dotterföretaget efter försäljningen eller inte.

36A

Ett företag som har fattat beslut om en plan för försäljning som innebär att det bestämmande inflytandet över ett dotterföretag förloras ska lämna den information som föreskrivs i punkterna 33–36 när dotterföretaget är en avyttringsgrupp som kan definieras som en avvecklad verksamhet enligt punkt 32.

44C

Punkterna 8A och 36A tillades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Ett företag ska dock inte tillämpa ändringarna för räkenskapsår som börjar före den 1 juli 2009 om det inte också tillämpar IAS 27 (i dess ändrade lydelse i maj 2008). Om ett företag tillämpar ändringarna före den 1 juli 2009 ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa ändringarna framåtriktat från det datum då det först tillämpade IFRS 5, med förbehåll för övergångsbestämmelserna i punkt 45 i IAS 27 (ändrad i maj 2008).

34C

En förstagångstillämpare ska tillämpa följande krav i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (enligt ändring 2008) framåtriktat från datumet för övergång till IFRS:

…

47L

Punkt 34C ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Om ett företag tillämpar IAS 27 (ändrad 2008) för en tidigare period ska ändringarna tillämpas för denna tidigare period.

68

Ett företags verksamhetscykel är den tid som förflyter från det att företaget anskaffar tillgångar för bearbetning till dess att företaget erhåller likvida medel för dem. När företagets normala verksamhetscykel inte är tydligt identifierbar antas den uppgå till tolv månader. Omsättningstillgångar innefattar tillgångar (såsom varulager och kundfordringar) som säljs, förbrukas eller realiseras som en del av den normala verksamhetscykeln, även när de inte förväntas bli realiserade inom tolv månader räknat från rapportperioden. Omsättningstillgångar omfattar också tillgångar som främst innehas för handelsändamål (till exempel finansiella tillgångar som klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39) och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella tillgångar.

71

Andra kortfristiga skulder regleras inte inom ramen för den normala verksamhetscykeln, utan förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden eller innehas främst för handelsändamål. Exempel är finansiella skulder som klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IAS 39, checkräkningskrediter och den kortfristiga delen av långfristiga finansiella skulder, obetalda utdelningar, inkomstskatter och andra icke rörelserelaterade skulder. Finansiella skulder som utgör långfristig finansiering (det vill säga som inte ingår i det rörelsekapital som används i företagets normala verksamhetscykel) och som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter rapportperioden är långfristiga skulder, och omfattas av punkterna 74 och 75.

139C

Punkterna 68 och 71 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

6

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

…

Återvinningsvärde är det högsta av en tillgångs verkliga värde efter avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde.

…

68A

Ett företag som inom ramen för sin löpande verksamhet rutinmässigt säljer materiella anläggningstillgångar som det har innehavt för uthyrning till andra ska dock överföra dessa tillgångar till lager till redovisat värde när de upphör att hyras ut och blir innehavda för försäljning. Inkomsterna från försäljningen av sådana tillgångar ska betraktas som intäkter enligt IAS 18, Intäkter. IFRS 5 är inte tillämplig när tillgångar som innehas för försäljning i den löpande verksamheten överförs till lager.

69

En materiell anläggningstillgång kan avyttras på olika sätt (exempelvis genom försäljning, genom att ingå ett finansiellt leasingavtal eller genom gåva). Ett företag tillämpar vid fastställande av datum för avyttrandet av en tillgång kriterierna i IAS 18 avseende redovisning av intäkter från försäljning av varor. IAS 17 gäller vid avyttring genom ett sale and leaseback-avtal.

81D

Punkterna 6 och 69 ändrades och punkt 68A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa de relaterade ändringarna i IAS 7, Kassaflödesanalys vid samma tidpunkt.

14

Kassaflöden …

…

Vissa transaktioner, exempelvis försäljning av anläggningstillgångar, ger upphov till en vinst eller förlust som påverkar företagets resultat. Kassaflödet från sådana transaktioner hänförs till investeringsverksamheten. Kontant betalning för att tillverka eller förvärva tillgångar som innehas för uthyrning till andra och därefter för försäljning enligt punkt 68A i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar är dock kassaflöden från den löpande verksamheten. Inbetalningar avseende hyra och därefter försäljning av sådana tillgångar är också kassaflöden från den löpande verksamheten.

55

Punkt 14 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen för en tidigare period ska det lämna upplysning om detta och tillämpa punkt 68A i IAS 16.

7

…

Kortfristiga ersättningar till anställda är, med undantag för ersättningar vid uppsägning, sådana ersättningar som förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de tjänster som berättigar till ersättningarna.

…

Övriga långfristiga ersättningar till anställda är, med undantag för ersättningar efter avslutad anställning och ersättningar vid uppsägning, sådana ersättningar som inte förfaller till betalning inom tolv månader efter utgången av den period under vilken de anställda utför de tjänster som berättigar till ersättningarna.

…

Avkastning på förvaltningstillgångar utgörs av ränta, utdelning och andra intäkter från förvaltningstillgångarna, jämte realiserade och orealiserade vinster eller förluster på förvaltningstillgångarna, efter avdrag för eventuella kostnader för administration (förutom de som inkluderas i de aktuariella antaganden som används för att värdera den förmånsbestämda förpliktelsen) och eventuell skatt.

…

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder är den förändring av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen för anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som sker under den innevarande perioden genom att ersättningar efter avslutad anställning eller andra långfristiga ersättningar till anställda införs eller förändras. Kostnaden för under tidigare perioder intjänade ersättningar kan antingen vara positiv (när ersättningar införs eller förändras så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen ökar) eller negativ (när befintliga ersättningar förändras så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen minskar).

8

Kortfristiga ersättningar till anställda omfattar bland annat:

32B

Enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar ska företaget redovisa, eller lämna upplysning om, vissa eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser som är hänförliga till planer som omfattar flera arbetsgivare kan uppstå genom exempelvis

97

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder uppstår när företaget inför en förmånsbestämd plan som innebär att ersättning ska utgå för tidigare tjänstgöring eller ändrar de ersättningar som ska betalas för tjänstgöring under tidigare perioder enligt en befintlig förmånsbestämd plan. Sådana ändringar sker i utbyte mot anställdas tjänstgöring under tiden fram till dess att ersättningarna i fråga har blivit oantastbara. Kostnaderna avseende tjänstgöring under tidigare perioder fördelas därför över tiden fram till dess att ersättningarna blivit oantastbara, trots att kostnaden avser anställdas tjänstgöring under tidigare perioder. Kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder beräknas som den förändring av den förmånsbestämda skulden som uppstår vid ovannämnda införande eller ändring (se punkt 64). En negativ kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder uppstår när företaget förändrar den ersättning som ska utgå för tidigare tjänstgöring så att nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen minskar.

98

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder innefattar inte:

111

En reducering inträffar när företaget antingen:

En reducering kan uppkomma genom en enstaka händelse, såsom att företaget lägger ned en fabrik, upphör med en verksamhet eller avvecklar eller upphäver en plan, eller minskar den utsträckning i vilken framtida löneökningar är kopplade till de ersättningar som ska betalas för tjänstgöring under tidigare perioder. Reduceringar sammanhänger ofta med omstruktureringar. I sådana fall redovisas reduceringen vid samma tidpunkt som omstruktureringen.

111A

När en ändring i planen minskar ersättningarna är endast effekten av minskningen för framtida tjänster en reducering. Effekten av en minskning för tjänstgöring under tidigare perioder är en negativ kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

159D

Punkterna 7, 8(b), 32B, 97, 98 och 111 ändrades och punkt 111A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 7, 8(b) och 32B för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 97, 98, 111 och 111A på ändringar av ersättningar som inträffar den 1 januari 2009 eller senare.

160

IAS 8 tillämpas när ett företag byter redovisningsprinciper för att återspegla de ändringar som återfinns i punkterna 159-159D. Om dessa ändringar tillämpas retroaktivt, i enlighet med IAS 8, ska de redovisas som om de hade tillämpats samtidigt som resten av standarden. Undantaget är att ett företag kan lämna upplysningar om de belopp som krävs enligt 120A(p) eftersom dessa belopp fastställs för varje räkenskapsår framåtriktat från det första räkenskapsåret i de finansiella rapporter i vilka företaget först tillämpar ändringarna i punkt 120A.

10A

Förmånen av ett statligt lån till lägre ränta än marknadsräntan behandlas som ett statligt bidrag. Lånet ska redovisas och värderas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Förmånen av att räntan understiger marknadsräntan ska värderas som skillnaden mellan lånets ursprungliga redovisade värde i enlighet med IAS 39 och mottaget belopp. Förmånen redovisas i enlighet med denna standard. Företaget ska beakta de villkor och skyldigheter som har uppfyllts respektive fullgjorts, eller måste uppfyllas respektive fullgöras, när de kostnader som låneförmånen är avsedd som kompensation för fastställs.

37

[Struken]

43

Punkt 37 ströks och 10A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat på statliga lån som mottages i perioder som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

6

Lånekostnader kan innefatta:

29A

Punkt 6 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

37

När ett företag upprättar separata finansiella rapporter ska det redovisa sina innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag antingen:

Företaget ska tillämpa samma redovisningsprinciper för alla kategorier innehav. Innehav som redovisas till anskaffningsvärde ska redovisas i enlighet med IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter när de klassificeras som innehavda för försäljning (eller ingår i en avyttringsgrupp som klassificeras som innehavd för försäljning) i enlighet med IFRS 5. Värderingen av innehav som redovisas i enlighet med IAS 39 förändras inte i sådana sammanhang.

43A

Punkt 37 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, framåtriktat från det datum då det först tillämpade IFRS 5. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

1

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av innehav i intresseföretag. Den gäller dock inte innehav i intresseföretag som innehas av:

som vid det första redovisningstillfället identifieras som post redovisad till verkligt värde via resultaträkningen eller som post vilken klassificeras som innehavd för handel och redovisas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Sådana innehav ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 39, där förändringarna i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period i vilken förändringarna uppkom. Ett företag som har ett sådant innehav ska lämna de upplysningar som krävs enligt punkt 37(f).

33

Eftersom goodwill som ingår i det redovisade värdet av ett innehav i ett intresseföretag inte redovisas separat görs ingen separat prövning av om denna goodwill behöver skrivas ned genom tillämpning av kraven på prövning av nedskrivningsbehovet för goodwill i IAS 36, Nedskrivningar. I stället prövas, i enlighet med IAS 36, om hela det redovisade värdet för innehavet behöver skrivas ned som en enda tillgång, genom en jämförelse av dess återvinningsvärde (det högsta av nyttjandevärdet och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader) med dess redovisade värde, närhelst tillämpning av kraven i IAS 39 tyder på att innehavet kan behöva skrivas ned. En nedskrivning som görs under dessa omständigheter allokeras inte till någon tillgång, inklusive goodwill, som utgör en del av det redovisade värdet av innehavet i intresseföretaget. Således ska en återföring av denna nedskrivning redovisas i enlighet med IAS 36 i den utsträckning som återvinningsvärdet av innehavet därefter ökar. Vid bestämning av investeringens nyttjandevärde beräknar företaget:

41C

Punkterna 1 och 33 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och vid samma tidpunkt tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, punkt 1 i IAS 31 och punkt 4 i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering från maj 2008. Ett företag får tillämpa ändringarna framåtriktat.

1

Denna standard ska tillämpas av samägare och ägarföretag vid redovisning av andelar i joint ventures och av innehav av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader som ingår i joint ventures, oavsett i vilken struktur eller form av joint venture som verksamheten bedrivs. Den gäller dock inte samägares innehav i gemensamt styrda företag som ägs av:

som vid det första redovisningstillfället identifieras som post redovisad till verkligt värde via resultaträkningen eller som post vilken klassificeras som innehavd för handel och redovisas i enlighet med IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Sådana innehav ska värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 39, där förändringarna i verkligt värde redovisas i resultaträkningen för den period i vilken förändringarna uppkom. En samägare som har ett sådant innehav ska lämna de upplysningar som krävs enligt punkterna 55 och 56.

58B

Punkt 1 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och vid samma tidpunkt tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, Finansiella instrument: Upplysningar, punkt 1 i IAS 28 och punkt 4 i IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering från maj 2008. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

3

Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom:

44D

Punkt 3(a) ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 1 i IAS 28, punkt 1 i IAS 31 och punkt 4 i IAS 32 från maj 2008 för denna tidigare period. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

4

Denna standard ska tillämpas av alla företag för alla typer av finansiella instrument förutom

97D

Punkt 4 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar denna ändring för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 3 i IFRS 7, punkt 1 i IAS 28 och punkt 1 i IAS 31 från maj 2008 för denna tidigare period. Ett företag får tillämpa ändringen framåtriktat.

6

Företag som upprättar finansiella rapporter baserat på anskaffningsvärde gör detta utan beaktande av vare sig ändringar i den allmänna prisnivån eller ökningar av särskilda priser för redovisade tillgångar och skulder. Undantagen är de tillgångar och skulder som företaget måste, eller väljer att, värdera till det verkliga värdet. Till exempel kan materiella anläggningstillgångar omvärderas till verkligt värde och biologiska tillgångar ska i allmänhet värderas till verkligt värde. En del företag upprättar dock finansiella rapporter som baseras på återanskaffningsvärde, som återspeglar förändringar i de särskilda priserna på tillgångarna.

15

De flesta icke-monetära poster redovisas till anskaffningsvärde eller till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar. Därför uttrycks de i de belopp som gällde vid anskaffningstidpunkten. Varje posts inflationsjusterade anskaffningsvärde, eller anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar, bestäms genom att justera anskaffningsvärdet och ackumulerade avskrivningar för förändringar i det allmänna prisindexet från förvärvsdatum till slutet av rapportperioden. Till exempel inflationsjusteras materiella anläggningstillgångar, lager av råvaror och färdiga produkter, goodwill, patent, varumärken och liknande tillgångar från respektive anskaffningstidpunkt. Lager av delvis färdiga och färdiga produkter inflationsjusteras från de tidpunkter när företaget ådrog sig kostnaderna för inköp och bearbetning.

19

En icke-monetär tillgångs inflationsjusterade värde minskas, i enlighet med tillämpliga standarder, när det överskrider postens återvinningsvärde. Till exempel minskas inflationsjusterade belopp för materiella anläggningstillgångar, goodwill, patent och varumärken till återvinningsvärdet och inflationsjusterade belopp för varor i lager minskas till nettoförsäljningsvärdet.

134

Ett företag ska lämna den information som krävs enligt (a)-(f) för varje kassagenererande enhet (grupper av enheter) för vilken det redovisade värdet för goodwill eller för immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder som är fördelat på den enheten (gruppen av enheter) är betydande i jämförelse med företagets totala redovisade värde för goodwill eller för immateriella tillgångar med obegränsade nyttjandeperioder:

140C

Punkt 134(e) ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

69

I vissa fall ådrar sig företaget utgifter i syfte att erhålla framtida ekonomiska fördelar utan att en immateriell tillgång eller annan tillgång förvärvats eller skapats som kan tas upp i balansräkningen. När det gäller varor redovisar företaget sådana utgifter som kostnader när det har rätt att förfoga över varorna. När det gäller tjänster redovisar företaget utgifterna som kostnader när den erhåller tjänsterna. Exempelvis kostnadsförs forskningsutgifter när de uppkommer (se punkt 54), förutom när de utgör del av ett rörelseförvärv. Exempel på andra utgifter som kostnadsförs då de uppkommer är:

69A

Ett företag har rätt att förfoga över varor när det har äganderätten till dem. Det har också rätt att förfoga över varor när dessa har tillverkats av en leverantör i enlighet med villkoren i ett varukontrakt och företaget kan kräva att de levereras i utbyte mot betalning. Tjänster mottages när de utförs av en leverantör i enlighet med ett kontrakt om leverans till företaget och inte när företaget använder dem för att tillhandahålla en annan tjänst, till exempel att leverera en annons till kunder.

70

Punkt 68 hindrar inte att ett företag redovisar en förskottsbetalning som en tillgång när betalning för varor har gjorts innan företaget fick rätt att förfoga över dessa varor. Punkt 68 hindrar inte heller att ett företag redovisar en förskottsbetalning som en tillgång när betalning för tjänster har gjorts innan företaget mottog dessa tjänster.

98

Olika avskrivningsmetoder kan användas för att systematiskt fördela en tillgångs avskrivningsbara belopp över nyttjandeperioden. Metoderna omfattar den linjära avskrivningsmetoden samt den degressiva och den produktionsberoende metoden. Metod väljs utifrån förväntad förbrukning av de förväntade framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången och tillämpas konsekvent från en period till en annan, såvida det inte sker en förändring i den förväntade förbrukningen av dessa framtida ekonomiska fördelar.

130D

Punkterna 69, 70 och 98 ändrades och punkt 69A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

9

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

…

(a)

Den klassificeras som att den innehas för handel. En finansiell tillgång eller finansiell skuld klassificeras som att den innehas för handel om den:

(b)

…

50A

Följande ändrade omständigheter betraktas inte som omklassificeringar enligt punkt 50:

73

När det gäller säkringsredovisning kan bara instrument som innefattar en extern part (det vill säga en part som står utanför den koncern eller det enskilda företag som rapporteringen gäller) identifieras som säkringsinstrument. Även om enskilda företag i en koncern eller divisioner inom ett företag kan ingå säkringstransaktioner med andra företag i koncernen eller andra divisioner inom företaget, elimineras sådana koncerninterna transaktioner i koncernredovisningen. Därför uppfyller sådana säkringstransaktioner inte villkoren för säkringsredovisning i koncernens koncernredovisning. De kan emellertid uppfylla villkoren för säkringsredovisning i enskilda eller separata finansiella rapporter för enskilda företag i koncernen förutsatt att de står utanför det enskilda företag som rapporteringen gäller.

108C

Punkterna 9, 73 och AG8 ändrades och punkt 50A lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Ett företag ska tillämpa ändringarna i punkterna 9 och 50A från och med det datum och på det sätt som det tillämpade 2005 års ändringar enligt punkt 105A. Tidigare tillämpning av alla ändringarna är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

AG8

Om ett företag reviderar sina uppskattningar av utbetalningar eller inbetalningar ska företaget justera den finansiella tillgångens eller finansiella skuldens (eller gruppens av finansiella instrument) redovisade värde för att återspegla faktiska och reviderade uppskattade kassaflöden. Företaget gör en ny beräkning av det redovisade värdet genom att beräkna nuvärdet av framtida beräknade kassaflöden till det finansiella instrumentets ursprungliga effektiva ränta eller, i tillämpliga fall, den reviderade effektiva ränta som har beräknats enligt punkt 92. Justeringen redovisas som intäkt eller kostnad i resultaträkningen. Om en finansiell tillgång omklassificeras i enlighet med punkt 50B, 50D eller 50E och företaget därefter ökar sina uppskattningar av kommande inbetalningar till följd av att möjlighterna till återkrav förbättrats, ska effekten av denna ökning redovisas som en justering av den effektiva räntan från dagen för ändringen av uppskattningen och inte som en justering av tillgångens bokförda värde på dagen för ändringen av uppskattningen.

8

Följande är exempel på förvaltningsfastigheter:

9

Följande är exempel på fastigheter som inte är förvaltningsfastigheter och som därför inte omfattas av denna standard:

22

[Struken]

48

I undantagsfall är det uppenbart att, när ett företag förvärvar en förvaltningsfastighet (eller när en befintlig fastighet blir förvaltningsfastighet på grund av att användningsområdet ändrats) intervallet för rimliga värden är så stort och svårigheterna att bedöma sannolikheten för olika utfall så stora, att en uppgift om ett verkligt värde saknar mening. Detta kan i så fall vara ett uttryck för att det verkliga värdet på fastigheten inte löpande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt (se punkt 53).

53

Om inte annat kan påvisas antas att ett företag löpande kan fastställa ett tillförlitligt verkligt värde på en förvaltningsfastighet. I undantagsfall kan det emellertid tydligt framgå att ett företag, när det förvärvar en förvaltningsfastighet (eller när en fastighet blir en förvaltningsfastighet efter byte av användningsområde), inte löpande kommer att kunna fastställa det verkliga värdet på förvaltningsfastigheten på ett tillförlitligt sätt. Detta inträffar endast när jämförbara marknadstransaktioner är ovanliga och andra metoder för att fastställa ett verkligt värde (exempelvis baserade på nuvärdeberäkningar) inte är tillgängliga. Om ett företag anser att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt men att detta bör kunna ske när fastigheten är uppförd ska företaget värdera denna förvaltningsfastighet under uppförande till anskaffningsvärde till dess att dess verkliga värde kan fastställas på ett tillförlitligt sätt eller fastigheten är uppförd, om detta inträffar tidigare. Om ett företag anser att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet (som inte är en förvaltningsfastighet under uppförande) inte löpande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt ska företaget värdera denna förvaltningsfastighet med hjälp av anskaffningsvärdemodellen i IAS 16. En förvaltningsfastighets restvärde ska antas vara noll. Företaget ska tillämpa IAS 16 fram till att det utrangerar eller avyttrar förvaltningsfastigheten.

53A

När ett företag blir i stånd att på ett tillförlitligt sätt fastställa det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande som tidigare har värderats till anskaffningsvärdet ska det värdera denna fastighet till det verkliga värdet. När fastigheten är uppförd antas dess verkliga värde kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt. Om så inte är fallet, i enlighet med punkt 53, ska fastigheten redovisas med hjälp av anskaffningsvärdemodellen i IAS 16.

53B

Antagandet att det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet under uppförande kan fastställas på ett tillförlitligt sätt kan endast frångås vid det första redovisningstillfället. Ett företag som har värderat en förvaltningsfastighet under uppförande till det verkliga värdet kan inte hävda att det verkliga värdet av den uppförda förvaltningsfastigheten inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

54

I de undantagsfall när ett företag, av de skäl som anges i punkt 53, tvingas beräkna värdet av en förvaltningsfastighet utifrån anskaffningsvärdemodellen i IAS 16 ska företaget värdera samtliga övriga förvaltningsfastigheter, inklusive förvaltningsfastigheter under uppförande, till verkligt värde. Trots att ett företag kan använda anskaffningsvärde för en förvaltningsfastighet ska företaget i dessa fall fortsätta att redovisa var och en av de kvarvarande förvaltningsfastigheterna till verkligt värde.

57

Omklassificering till att vara, eller inte längre vara, förvaltningsfastighet ska endast göras när en ändring sker i användningsområdet som tar sig uttryck i att:

85B

Punkterna 8, 9, 48, 53, 54 och 57 ändrades, punkt 22 ströks och punkterna 53A och 53B lades till genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Ett företag kan tillämpa ändringarna om förvaltningsfastigheter under uppförande från valfri tidpunkt före den 1 januari 2009 under förutsättning att de verkliga värdena av förvaltningsfastigheter under uppförande fastställdes dessa datum. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar dessa ändringar för en tidigare period ska det lämna upplysningar om detta och tillämpa ändringarna i punkt 5 och 81E i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar vid samma tidpunkt.

5

Ett företag som använder anskaffningsvärdemodellen för förvaltningsfastigheter i enlighet med IAS 40, Förvaltningsfastigheter ska använda anskaffningsvärdemodellen i denna standard.

81E

Punkt 5 ändrades genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa denna ändring framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten om ett företag också samtidigt tillämpar ändringarna i punkterna 8, 9, 22, 48, 53, 53A, 53B, 54, 57 och 85B i IAS 40. Om ett företag tillämpar ändringen på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

5

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

Jord- och skogsbruksverksamhet består av ett företags biologiska omvandling och skörd av biologiska tillgångar för försäljning eller för omvandling till jord- och skogsbruksprodukter eller till nya biologiska tillgångar.

…

6

Jord- och skogsbruksverksamhet omfattar ett antal skilda verksamheter, exempelvis djuruppfödning, skogsbruk, odling av ett- eller fleråriga växter, odling av fruktträdgårdar och planteringar, blomsterodling och havsodling (inklusive fiskodling). Dessa skilda verksamheter har vissa gemensamma drag:

17

Om det finns en aktiv marknad för en biologisk tillgång eller jord- och skogsbruksprodukt på dess aktuella plats och i dess aktuella skick utgör det noterade priset på den marknaden den bästa grunden för beräkning av den tillgångens verkliga värde. Om ett företag har tillgång till olika aktiva marknader använder företaget den marknad som är mest relevant. Om företaget exempelvis har tillgång till två aktiva marknader ska företaget använda priset på den marknad som det förväntas gå till.

20

Ibland saknas marknadspriser eller andra värden för en biologisk tillgång i dess aktuella skick. I sådana fall använder ett företag nuvärdet av förväntade nettobetalningar från tillgången, diskonterade med en aktuell marknadsbestämd räntesats för att fastställa det verkliga värdet.

21

Syftet med en beräkning av nuvärdet av förväntade nettobetalningar är att fastställa det verkliga värdet för en biologisk tillgång på dess aktuella plats och i aktuellt skick. Ett företag beaktar detta när det fastställer dels en lämplig diskonteringsränta, dels förväntade nettobetalningar. För att fastställa nuvärdet av förväntade nettobetalningar ska ett företag inkludera de nettobetalningar som marknadsaktörerna skulle förvänta sig att tillgången ska generera på dess mest relevanta marknad.

60

Punkterna 5, 6, 17, 20 och 21 ändrades och punkt 14 ströks genom Förbättringar av IFRS i maj 2008. Ett företag ska tillämpa dessa ändringar framåtriktat för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare. Tidigare tillämpning är tillåten. Om ett företag tillämpar ändringarna på en tidigare period ska det lämna upplysning om detta.

7

När en standard specifikt är tillämplig på en transaktion, annan händelse eller omständighet ska den eller de redovisningsprinciper som tillämpas på denna post fastställas genom tillämpning av standarden.

9

Standarderna kompletteras med vägledningar som ska hjälpa företagen att tillämpa bestämmelserna. I alla sådana vägledningar anges om de är integrerade delar av standarderna. Vägledningar som är integrerade delar av standarder är tvingande. Vägledningar som inte är integrerade delar av standarder innehåller inga bestämmelser om finansiella rapporter.

11

När företagsledningen gör den bedömning som beskrivs i punkt 10 ska den beakta, och överväga tillämplighet avseende, följande källor i fallande ordning:

13

Om utdelning fastställs (det vill säga om utdelningen är korrekt beslutad och inte längre bestäms av företaget) efter rapporteringsperiodens slut men innan de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande redovisas inte utdelningen som en skuld vid rapporteringsperiodens slut eftersom ingen förpliktelse finns vid denna tidpunkt. Upplysning om sådan utdelning lämnas i noterna i enlighet med IAS 1, Utformning av finansiella rapporter.

*

Som en del av Förbättringar av IFRS i maj 2008 ändrade IASB den terminologi som används i denna standard för att skapa överensstämmelse med andra standarder enligt följande:

2

Standarden behandlar inte:

12

Statliga bidrag ska systematiskt redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

13

Det finns två sätt att redovisa statliga bidrag: mot eget kapital, så att bidraget redovisas utanför resultaträkningen, och som intäkt, så att bidraget redovisas i resultaträkningen över en eller flera perioder.

14

Argumenten för redovisning utanför resultaträkningen är följande:

15

Argumenten för redovisning i resultaträkningen är följande:

16

Det grundläggande i intäktsmetoden är att statliga bidrag systematiskt ska redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Redovisning av statliga bidrag i resultaträkningen vid mottagandet är inte förenlig med periodiseringsprincipen (se IAS 1, Utformning av finansiella rapporter). En dylik redovisning är acceptabel endast om det inte finns någon grund för att hänföra bidraget till annan period än den period då det erhålls.

17

I de flesta fall är det lätt att fastställa över vilka perioder de kostnader som bidragen är avsedda att täcka fördelas. Således redovisas bidragen i resultaträkningen över samma perioder. På liknande sätt fördelas bidrag som är hänförliga till avskrivningsbara tillgångar vanligen i resultaträkningen över de perioder och i den proportion som avskrivningarna på tillgångarna i fråga redovisas.

18

Bidrag som är hänförliga till icke avskrivningsbara tillgångar kan också vara förenade med krav på att vissa förpliktelser fullgörs. Bidragen fördelas då i resultaträkningen över de perioder som bär de kostnader som krävs för att fullgöra förpliktelserna. Exempelvis kan ett bidrag i form av tomtmark vara förenat med villkoret att företaget ska uppföra en byggnad på tomten. Det kan då vara lämpligt att redovisa bidraget i resultaträkningen fördelat över byggnadens nyttjandeperiod.

20

Ett statligt bidrag som lämnas som ersättning för kostnader eller förluster som företaget redan haft eller i syfte att ge företaget omedelbart stöd utan att vara förbundet med framtida kostnader ska redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten.

21

Under vissa omständigheter kan ett statligt bidrag snarare lämnas i syfte att ge omedelbart stöd till ett företag än som en stimulans för företaget att ta på sig särskilt angivna utgifter. Sådana bidrag kan vara begränsade till ett visst företag och således inte vara tillgängliga för en hel kategori av förmånstagare. Dessa omständigheter kan motivera att bidraget redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget uppfyller villkoren för att få det, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

22

Ett företag kan erhålla ett statligt bidrag som ersättning för kostnader eller förluster under en tidigare period. Ett sådant bidrag redovisas i resultaträkningen för den period under vilken företaget erhåller en fordran på staten, med upplysningar som säkerställer att effekten av bidraget tydligt framgår.

26

Enligt den ena metod tas bidraget upp som en förutbetald intäkt, vilken redovisas i resultaträkningen fördelad på ett systematiskt sätt över tillgångens nyttjandeperiod.

27

Enligt den andra metoden reduceras tillgångens redovisade värde med bidraget. Bidraget redovisas i resultaträkningen under den avskrivningsbara tillgångens nyttjandeperiod i form av lägre avskrivningar.

32

I de fall det uppstår en skyldighet att återbetala ett statligt bidrag ska detta förhållande redovisas som en förändring av uppskattningar och bedömningar (se IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel). Återbetalningar av bidrag hänförliga till resultatet ska i första hand reducera eventuella återstående förutbetalda intäkter hänförliga till bidragen. I den mån återbetalningen överstiger de återstående förutbetalda intäkterna, eller när företaget inte redovisar några förutbetalda intäkter, ska återbetalningen omedelbart redovisas i resultaträkningen. Återbetalning av ett bidrag som är hänförligt till en tillgång ska redovisas som en ökning av det redovisade värdet av tillgången eller som en minskning av den förutbetalda intäkten med det belopp som ska återbetalas. De ytterligare ackumulerade avskrivningar som skulle ha redovisats i resultaträkningen till dags dato om bidraget aldrig hade erhållits ska omedelbart redovisas i resultaträkningen.

34

Ett villkorslöst statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, ska redovisas i resultaträkningen först när det statliga bidraget utbetalas.

35

Om ett statligt bidrag, hänförligt till en biologisk tillgång som är värderad till verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader, är behäftat med villkor, inklusive villkor om att företaget inte ska syssla med viss jord- och skogsbruksverksamhet, ska ett företag redovisa det statliga bidraget i resultaträkningen först när villkoren för det statliga bidraget uppfyllts.

36

Villkoren för statliga bidrag varierar. Exempelvis kan ett bidrag vara villkorat av att företaget ska odla på en viss plats under fem år och krav finnas på att företaget ska återbetala bidraget om odlingen sker under en kortare tid. I det fallet redovisas inte bidraget i resultaträkningen förrän fem år har förflutit. Om villkoren för bidraget medger att delar av bidraget kan behållas i förhållande till den tid som har förflutit redovisar företaget denna del i resultaträkningen fördelat över tiden.

*

Som en del av Förbättringar av IFRS i maj 2008 ändrade styrelsen de termer som används i IAS 29 för att skapa överensstämmelse med andra standarder enligt följande: (a) ”marknadsvärde” ändrades till ”verkligt värde” och (b) ”verksamhetens resultat” och ”nettoresultat” ändrades till ”vinst eller förlust”.

8

Finansiella rapporter för ett företag vars funktionella valuta är ett höginflationslands valuta ska, oavsett om rapporterna baseras på anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde, uttryckas i den gällande värdeenheten i slutet av rapporteringsperioden. Jämförelsetal för föregående period, som krävs enligt IAS 1, Utformning av finansiella rapporter (omarbetad 2007), och eventuell information avseende tidigare perioder ska också uttryckas i den gällande värdeenheten i slutet av rapporteringsperioden. När det gäller att redovisa jämförelsetal i en annan rapporteringsvaluta är punkterna 42(b) och 43 i IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser, tillämpliga.

14

Övriga tillgångar och skulder är icke-monetära. Vissa icke-monetära poster redovisas till värdet i slutet av rapporteringsperioden, exempelvis nettoförsäljningsvärde och verkligt värde, varför de inte inflationsjusteras. Övriga icke-monetära tillgångar och skulder inflationsjusteras.

20

Intresseföretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden kan upprätta sina finansiella rapporter i ett höginflationslands valuta. Balansräkning och totalresultaträkning för ett dylikt intresseföretag inflationsjusteras i enlighet med denna standard, i syfte att beräkna delägarens andel av objektets nettotillgångar och vinst eller förlust. När intresseföretagets inflationsjusterade finansiella rapporter uttrycks i en utländsk valuta räknas de om till balansdagskurs.

28

Vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder ska inkluderas i resultaträkningen. Justeringen av tillgångar och skulder som genom avtal knutits till prisförändringar i enlighet med punkt 13 kvittas mot vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder. Övriga poster i resultaträkningen, såsom ränteintäkter och räntekostnader samt valutakursdifferenser som är hänförliga till investerade eller lånade medel, sammanhänger också med monetära nettotillgångar och -skulder. Även om sådana poster redovisas separat, kan det vara värdefullt om de redovisas tillsammans med vinst eller förlust på monetära nettotillgångar och -skulder i totalresultaträkningen.

34

Jämförelsetal för föregående rapportperiod, vare sig de baserades på anskaffningsvärde eller återanskaffningsvärde, inflationsjusteras med hjälp av ett allmänt prisindex så att den jämförande informationen redovisas i gällande värdeenhet vid rapportperiodens slut. Information som lämnas för tidigare perioder uttrycks också i gällande värdeenhet vid rapportperiodens slut. När det gäller att redovisa jämförelsetal i en annan rapporteringsvaluta är punkterna 42(b) och 43 i IAS 21 tillämpliga.

11

I rapporter om resultatet för en del av året ska ett företag redovisa resultat per aktie före och efter utspädning för denna period om företaget omfattas av IAS 33, Resultat per aktie (1).

31

Enligt IAS 8, Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel ska en frivillig förändring av redovisningsprincipen bara göras när förändringen leder till att de finansiella rapporterna innehåller tillförlitlig och mer relevant information om effekterna av transaktioner, andra händelser och förhållanden på företagets finansiella ställning, finansiella resultat eller kassaflöden. Det är högst osannolikt att ett byte av princip från verkligt värde till anskaffningsvärde ger en mer relevant bild.

50

När det verkliga värdet av en förvaltningsfastighet fastställs undviker ett företag dubbelräkning av sådana tillgångar och skulder som särredovisas. Exempelvis:

—

Standard (punkterna 12, 13, 26-28, 30–32, 34, 35, 38, 40, 48, 50 och 51)

4

I nedanstående tabell ges exempel på biologiska tillgångar, jord- och skogsbruksprodukter och produkter som är ett resultat av förädling efter skörd.

5

I denna standard används följande begrepp med de innebörder som anges nedan:

…

Försäljningskostnader är sådana kostnader som är direkt hänförliga till avyttringen av en tillgång exklusive kostnader för finansiering och inkomstskatter.

14

[Struken]

5

Värderingskraven i denna standard (2) är inte tillämpliga på följande tillgångar, som faller under respektive standards tillämpningsområde, vare sig som enskilda tillgångar eller som delar av en avyttringsgrupp:

20

Enligt IAS 41, Jord- och skogsbruk, ska lager som består av jordbruksprodukter som ett företag har skördat från biologiska tillgångar vid första redovisningstillfället redovisas till det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader vid skördetidpunkten. Detta värde utgör varornas anskaffningsvärde per detta datum, när denna standard börjar tillämpas.

2

Denna standard ska tillämpas vid redovisning av nedskrivningar av alla slag av tillgångar utom sådana:

5

Denna standard tillämpas inte på finansiella tillgångar som omfattas av tillämpningsområdet för IAS 39, förvaltningsfastigheter som värderas till verkligt värde i enlighet med IAS 40 eller biologiska tillgångar som värderas till verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader i enlighet med IAS 41. Standarden är dock tillämplig på tillgångar som redovisas till omvärderat belopp (verkligt värde) enligt andra standarder, såsom enligt omvärderingsmetoden i IAS 16, Materiella anläggningstillgångar. Det är grunden för hur det verkliga värdet fastställs som är avgörande för om en tillgång som omvärderats ska skrivas ned: