(1)

Syftet med det förfarande för godkännande av centrala motparter etablerade i tredjeländer som fastställs i artikel 25 i förordning (EU) nr 648/2012 är att göra det möjligt för centrala motparter som är etablerade och auktoriserade i tredjeländer, vars rättsliga normer är likvärdiga med dem i förordningen, att tillhandahålla clearingtjänster till clearingmedlemmar eller handelsplatser som är etablerade i unionen. Godkännandeförfarandet och det beslut om likvärdighet som föreskrivs i detta förfarande bidrar därmed till det övergripande målet med förordning (EU) nr 648/2012, dvs. att begränsa systemrisker genom att öka användningen av säkra och sunda centrala motparter för clearing av OTC-derivatkontrakt, även när dessa centrala motparter är etablerade och auktoriserade i ett tredjeland.

(2)

För att ett tredjelands rättsordning ska anses vara likvärdig med unionens rättsordning för centrala motparter bör det faktiska resultatet av den tillämpliga rättsliga och tillsynsmässiga ramen vara likvärdigt med unionens krav i fråga om de regleringsmål som uppnås. Syftet med en sådan likvärdighetsbedömning är därför att kontrollera om den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i det berörda tredjelandet säkerställer att centrala motparter som är etablerade och auktoriserade där inte utsätter clearingmedlemmar och handelsplatser som är etablerade i unionen för en högre risknivå än de kan utsättas för av centrala motparter som är auktoriserade i unionen, och följaktligen inte medför oacceptabla nivåer av systemrisk i unionen. Hänsyn bör därför särskilt tas till att de inneboende riskerna är betydligt lägre i clearing som utförs på finansiella marknader som är mindre än unionens finansiella marknad.

(3)

Bedömningen av huruvida den rättsliga och tillsynsmässiga ramen i Colombia är likvärdig med unionens bör därför inte bara grundas på en jämförande analys av de rättsligt bindande krav som är tillämpliga på centrala motparter i landet, utan även på en bedömning av resultatet av dessa krav. Kommissionen bör även bedöma hur väl dessa krav bidrar till att minska de risker som clearingmedlemmar och handelsplatser som är etablerade i unionen kan exponeras för, varvid hänsyn ska tas till storleken på den finansiella marknad på vilken centrala motparter i Colombia bedriver verksamhet. Det krävs strängare riskreduceringskrav för centrala motparter som bedriver sin verksamhet på större finansiella marknader och för vilka den inneboende risknivån är högre än för centrala motparter som är verksamma på mindre finansiella marknader och för vilka den inneboende risknivån är lägre.

(4)

Enligt artikel 25.6 a, b och c i förordning (EU) nr 648/2012 måste tre villkor vara uppfyllda för att ett tredjelands rättsliga och tillsynsmässiga ram för centrala motparter som är auktoriserade i detta land ska fastställas som likvärdig med förordningens ram.

(5)

Enligt artikel 25.6 a i förordning (EU) nr 648/2012 måste centrala motparter som är auktoriserade i ett tredjeland uppfylla rättsligt bindande krav som är likvärdiga med kraven i avdelning IV samma förordning.

(6)

De rättsligt bindande kraven för centrala motparter som är auktoriserade i Colombia fastställs i lag nr 964 från 2005 om clearing och avveckling av finansiella instrument (primärregler) och i de allmänna regler som fastställs i dekret nr 2555 från 2010, del 2 kapitel 13, och cirkulärskrivelser som utfärdas av Superintendencia Financiera (SFC) (sekundärregler). Dessa bestämmelser anger sammantaget vilka standarder och krav centrala motparter som är auktoriserade i Colombia fortlöpande måste uppfylla.

(7)

Primärreglerna innehåller bland annat regler om styrning, aktieägare och medlemmar med kvalificerade innehav, obeståndsfonder och avveckling, samt fastställer minimikraven för centrala motparters verksamhetsregler. Enligt Circular Básica Jurídica - CE 29 från 2014 måste auktoriserade centrala motparter tillämpa relevanta internationella standarder om system för clearing och avveckling, i synnerhet de principer för finansmarknadsinfrastrukturer (PFMI-principerna) som utfärdas av CPSS (Committee on Payment and Settlement Systems) och Iosco (International Organization of Securities Commissions) (2).

(8)

För att auktoriseras i Colombia måste en central motpart lämna in sina verksamhetsregler, tillsammans med en granskning av lämpligheten hos vart och ett av sina system, till SFC. En central motparts verksamhetsregler måste innehålla föreskrivande detaljerade bestämmelser för hur den centrala motparten ska uppfylla de högt ställda standarder och krav som fastställs i primärreglerna samt PFMI-principerna. Verksamhetsreglerna måste omfatta bestämmelser om krav för deltagande, kommunikationssystem, typen av finansiella instrument som kan clearas, riskhanteringsförfaranden, förfaranden för avveckling utan onödigt dröjsmål, säkerheter som ska ställas av deltagarna, åtgärder som ska vidtas om deltagare inte fullgör sina skyldigheter, organisering och genomförande av revision, riskhanteringskommittéer samt kontinuitetsplanering. Efter att ha godkänt verksamhetsreglerna kontrollerar SFC den centrala motpartens förmåga att inleda sin verksamhet i fråga om lokaler, personal och tekniska resurser, förfaranden och kontroller. När den centrala motparten har auktoriserats blir dess verksamhetsregler bindande för den. Varje ändring av verksamhetsreglerna måste godkännas av SFC.

(9)

De rättsligt bindande kraven för centrala motparter som är auktoriserade i Colombia utgör således en struktur i två nivåer. Den första nivån består av lag nr 964 från 2005 och de allmänna regler och cirkulärskrivelser som utfärdats av SFC, vilka sammantaget anger vilka övergripande standarder och krav, inbegripet PFMI-principerna, som centrala motparter som är auktoriserade måste uppfylla, och föreskrivande detaljerade bestämmelser om hur den centrala motparten ska uppfylla dessa övergripande standarder och krav. Den andra nivån består av den centrala motpartens verksamhetsregler.

(10)

Colombias finansmarknad är betydligt mindre än den marknad på vilken centrala motparter etablerade i unionen är verksamma. Under de senaste tre åren har det totala värdet av derivattransaktioner som clearats i Colombia utgjort mindre än 1 % av det totala värdet av derivattransaktioner som clearats i unionen. Deltagande i centrala motparter som är auktoriserade i Colombia utsätter därför clearingmedlemmar och handelsplatser som är etablerade i unionen för betydligt lägre risk än deras deltagande i centrala motparter som är auktoriserade i unionen. De primär- och sekundärregler som är tillämpliga på centrala motparter som är auktoriserade i Colombia, kompletterade med bindande verksamhetsregler, vilka tillsammans genomför PFMI-principerna, begränsar på ett tillfredsställande sätt den lägre risknivå som clearingmedlemmar och handelsplatser som är etablerade i unionen kan utsättas för och kan därför anses uppnå ett riskreduceringsresultat som är likvärdigt med det som eftersträvas genom förordning (EU) nr 648/2012.

(11)

Kommissionen konstaterar att Colombias rättsliga och tillsynsmässiga ram säkerställer att centrala motparter som är auktoriserade i det landet uppfyller rättsligt bindande krav som är likvärdiga med kraven i avdelning IV i förordning (EU) nr 648/2012.

(12)

Enligt artikel 25.6 b i förordning (EU) nr 648/2012 måste den rättsliga och tillsynsmässiga ramen för centrala motparter som är auktoriserade i ett tredjeland även föreskriva att de fortlöpande är föremål för effektiv tillsyn och verkställighet i detta tredjeland.

(13)

Enligt artikel 6 i lag nr 964 från 2005 har SFC befogenhet att utöva tillsyn över centrala motparters verksamhet i Colombia och att övervaka dessa centrala motparter för att säkerställa fortlöpande efterlevnad av primärreglerna och de centrala motparternas interna regler och förfaranden. SFC har omfattande befogenhet att kontrollera och utdöma påföljder till en auktoriserad central motpart, bland annat befogenhet att kräva in information och data, genomföra inspektioner på plats och skrivbordskontroller och kräva att en auktoriserad central motpart vidtar korrigerande åtgärder, samt utfärda beslut och anvisningar. I enlighet med artikel 53 i lag nr 964 från 2005 får SFC utfärda varningar, böter, avbruten verksamhet eller diskvalificering av personer i ledningen för en auktoriserad central motpart. Om ett tvingande rättsligt krav har överträtts får SFC också besluta att en central motparts verksamhet ska avbrytas, eller återkalla en central motparts auktorisation. Dessutom måste centrala motparter göra en självbedömning av sin efterlevnad av PFMI-principerna minst vart tredje år och sammanställa en rapport som offentliggörs och ses över regelbundet av SFC i enlighet med dess tillsynsplan.

(14)

Kommissionen drar slutsatsen att den rättsliga och tillsynsmässiga ramen för centrala motparter som är auktoriserade i Colombia säkerställer en fortlöpande effektiv tillsyn och verkställighet.

(15)

I enlighet med artikel 25.6 c i förordning (EU) nr 648/2012 måste tredjelandets rättsliga ram omfatta ett effektivt likvärdigt system för godkännande av centrala motparter som är auktoriserade enligt tredjeländers rättsordningar (centrala motparter från tredjeland).

(16)

I Colombia är i enlighet med den externa cirkulärskrivelsen nr 019 från 2022 en ”likvärdig central motpart från tredjeland” en central motpart verksam i en jurisdiktion där SFC observerar dess efterlevnad av PFMI-principerna, som står under effektiv tillsyn för vilken det finns ett samarbetsavtal mellan tredjelandets tillsynsmyndighet och SFC. Centrala motparter från tredjeland som godkänts som likvärdiga av SFC förtecknas i ett offentligt register där en bedömning görs för att kontrollera efterlevnaden av PFMI-principerna. Enligt den externa cirkulärskrivelsen nr 019 från 2022 omfattas colombianska bankers exponeringar mot likvärdiga centrala motparter från tredjeland av en förmånlig kapitalbehandling, medan exponeringar mot centrala motparter från tredjeland som inte anses vara likvärdiga påförs en högre riskvikt. En sådan hög riskvikt för icke-likvärdiga centrala motparter från tredjeland utgör i praktiken ett hinder och mycket få, om ens några, colombianska banker förväntas cleara hos icke-likvärdiga centrala motparter från tredjeland. Om colombianska banker skulle cleara hos en icke-likvärdig central motpart från tredjeland skulle den höga riskvikten dessutom minska de eventuella riskerna med dess exponeringar. Mot bakgrund av den kapitalbehandling som gäller för exponeringar mot icke-likvärdiga centrala motparter enligt den externa cirkulärskrivelsen nr 019 från 2022 kan den colombianska ordningen anses vara ett effektivt likvärdigt system för godkännande av centrala motparter från tredjeland.

(17)

Kommissionens slutsats är att Colombias rättsliga ram utgör ett effektivt likvärdigt system för godkännande av centrala motparter från tredjeland.

(18)

Kommissionen anser därför att Colombias rättsliga och tillsynsmässiga ram för centrala motparter uppfyller villkoren i artikel 25.6 i förordning (EU) nr 648/2012. Denna rättsliga och tillsynsmässiga ram bör anses vara likvärdig med kraven i den förordningen.

(19)

Detta beslut baseras på de rättsligt bindande krav för centrala motparter som tillämpas i Colombia vid tidpunkten för antagandet av detta beslut. Kommissionen kommer, bland annat på grundval av information från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i enlighet med artikel 25.6b i förordning (EU) nr 648/2012, att fortsätta att regelbundet övervaka utvecklingen av den rättsliga och tillsynsmässiga ramen för centrala motparter i Colombia och uppfyllandet av de villkor som ligger till grund för antagandet av detta beslut.

(20)

På grundval av resultaten av en regelbunden eller särskild granskning får kommissionen när som helst besluta att ändra eller upphäva detta beslut, i synnerhet om utvecklingen påverkar de villkor som ligger till grund för antagandet av detta beslut.

(21)

För att säkerställa att Esma kan inleda godkännandeförfarandet för centrala motparter i Colombia utan dröjsmål bör detta beslut träda i kraft så snart som möjligt.

(22)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Europeiska värdepapperskommittén.