(1)

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen. Fördragen kommer att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då ett avtal om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket enhälligt beslutar att förlänga denna tidsfrist.

(2)

Utträdesavtalet såsom det överenskommits mellan förhandlarna innehåller arrangemang som gör det möjligt att tillämpa bestämmelser i unionsrätten på och i Förenade kungariket efter den dag då fördragen upphör att gälla för och i Förenade kungariket. Om det avtalet träder i kraft kommer förordning (EU) 2015/2365, inbegripet undantagen i dess artikel 2.2 a, att vara tillämplig på och i Förenade kungariket under en övergångsperiod i enlighet med det avtalet och den kommer att upphöra att gälla vid slutet av den perioden.

(3)

Förenade kungarikets utträde ur unionen skulle i avsaknad av särskilda bestämmelser få följden att undantagen för medlemmarna av Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner samt andra offentliga organ inom unionen som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden enligt artikel 2.2 a i förordning (EU) 2015/2365 inte längre är tillämpliga på Förenade kungarikets centralbank och andra organ som utför liknande uppgifter samt andra offentliga organ som förvaltar eller deltar i förvaltningen av statsskulden i Förenade kungariket.

(4)

Kommissionen har genomfört en bedömning av den internationella behandlingen av centralbanker och de offentliga organ som förvaltar eller deltar i förvaltningen av statsskulden enligt de lagar som ska tillämpas i Förenade kungariket vad avser transaktioner för värdepappersfinansiering efter landets utträde ur unionen och presenterat sina slutsatser för Europaparlamentet och rådet.

(5)

I kommissionens bedömning drogs slutsatsen att Förenade kungarikets centralbank och offentliga organ som förvaltar eller deltar i förvaltningen av statsskulden bör undantas från rapporteringskravet enligt artikel 4 och kravet på transparens vid återanvändning enligt artikel 15 i förordning (EU) 2015/2365.

(6)

Myndigheterna i Förenade kungariket har lämnat försäkringar om status, rättigheter och skyldigheter för ECBS-medlemmar, inbegripet sin avsikt att bevilja ECBS-medlemmar och andra organ i medlemsstaterna som fyller likartade funktioner samt andra offentliga organ inom unionen som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden, ett undantag som är jämförbart med det som föreskrivs i artikel 2.2 i förordning (EU) 2015/2365.

(7)

Följaktligen bör Förenade kungarikets centralbank och andra organ som utför liknande uppgifter samt andra offentliga organ som har i uppdrag att förvalta eller deltar i förvaltningen av statsskulden i Förenade kungariket ingå i den förteckning över undantagna enheter som återfinns i förordning (EU) 2015/2365.

(8)

Förordning (EU) 2015/2365 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)

Kommissionen fortsätter att fortlöpande övervaka behandlingen av de centralbanker och offentliga organ som undantas från rapporteringskravet och kravet på transparens vid återanvändning enligt förteckningen i artikel 2.2 i förordning (EU) 2015/2365. Denna förteckning kan komma att uppdateras mot bakgrund av hur regelverken utvecklas i de aktuella tredjeländerna och med beaktande av nya relevanta informationskällor. En sådan ny bedömning kan leda till att vissa tredjeländer tas bort från förteckningen över undantagna enheter.

(10)

Denna förordning bör tillämpas snarast och bör börja tillämpas dagen efter den dag då förordning (EU) 2015/2365 upphör att vara tillämplig på och i Förenade kungariket.