1.3.2007   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 62/23

(1)

Enligt artikel 30 i direktiv 2004/17/EG skall kontrakt som syftar till att medge utförandet av en verksamhet som direktivet är tillämpligt på inte omfattas av direktivet, om den aktuella verksamheten i den medlemsstat där den utövas är direkt konkurrensutsatt på marknader med fritt tillträde. Bedömningen av om en verksamhet är direkt konkurrensutsatt grundar sig på objektiva kriterier med beaktande av de speciella omständigheterna i sektorn. Tillträdet till marknaden betraktas som fritt om medlemsstaten har genomfört och tillämpar de relevanta bestämmelser i gemenskapsrätten genom vilka en viss sektor eller en del av en sådan konkurrensutsätts.

(2)

De relevanta bestämmelserna förtecknas i bilaga XI till direktiv 2004/17/EG, där det för elsektorns del hänvisas till Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december 1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (2). Direktiv 96/92/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (3), i vilket det krävs en ännu högre grad av konkurrens. När det gäller gassektorn hänvisar bilaga XI till Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG av den 22 juni 1998 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (4). Direktiv 98/30/EG har ersatts av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG (5), i vilket det också krävs en ännu högre grad av konkurrens.

(3)

Enligt artikel 62.2 i direktiv 2004/17/EG skall avdelning III i direktivet om regler för projekttävlingar på tjänsteområdet inte tillämpas på projekttävlingar som anordnas för att i den berörda medlemsstaten bedriva en verksamhet på vilken artikel 30.1 är tillämplig enligt ett av kommissionen fastställt beslut, eller eftersom det får anses följa av artikel 30.4 andra eller tredje stycket eller artikel 30.5 fjärde stycket.

(4)

Förenade kungarikets begäran avser leverans, på både grossist- och detaljistnivå, av el och gas i England, Skottland och Wales. Även om det kan finnas vissa likheter mellan marknaden för gas och marknaden för el gör respektive marknads särdrag, i synnerhet den mycket begränsade graden av utbytbarhet, det inte desto mindre lämpligt att anse att det finns två olika produktmarknader, en för gas och en för el, snarare än en produktmarknad för ”energi”.

(5)

Med tanke på den sammanhängande karaktären hos marknaderna för el i de tre geografiska områden som avses i den aktuella begäran och den begränsade kapaciteten (6) hos förbindelserna mellan näten i Förenade kungariket och näten i andra delar av gemenskapen, bör England, Skottland och Wales betraktas som den relevanta marknaden för el när man bedömer om villkoren i artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG är uppfyllda. När det gäller gas bör slutsatsen också vara att Storbritannien utgör den relevanta geografiska marknaden, eftersom enligt British Office of Fair Trade”detta utgör gränsen för systemet för handel med gas: även om det förekommer handel med gas med den europeiska kontinenten via sammanlänkningen mellan Bacton och Zeebrugge, är handelsvolymen relativt liten”. Detsamma gäller handelsvolymerna mellan Storbritannien och Nordirland (omfattas inte av detta beslut) och Irland. Dessa slutsatser stämmer överens med ett av konstaterandena i kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet – Rapport om framsteg i arbetet med att upprätta den inre el- och gasmarknaden (7) (nedan kallad ”rapporten från 2005”) nämligen att ”el- och gasmarknaderna i EU … fortfarande ekonomiskt sett är begränsade till det nationella området”.

(6)

Denna bedömning, liksom varje annan bedömning i detta beslut, görs uteslutande i förhållande till direktiv 2004/17/EG och påverkar inte tillämpningen av konkurrensbestämmelserna.

(7)

När det gäller el har Förenade kungariket genomfört och tillämpat inte bara direktiv 96/92/EG utan också direktiv 2003/54/EG. När det gäller gas har Förenade kungariket också genomfört inte bara direktiv 98/30/EG utan också direktiv 2003/55/EG. Därför, och i enlighet med artikel 30.3 första stycket, bör tillträdet till marknaden anses vara fritt, i fråga om både el och gas.

(8)

Den direkta konkurrensutsattheten bör bedömas på grundval av olika indikatorer varav ingen i sig bör vara utslagsgivande. I rapporten från 2005 konstaterar kommissionen att ”på många nationella marknader kännetecknas … branschen av hög koncentration, vilket hindrar utvecklingen av en väl fungerande konkurrens” (8). Kommissionen anser vidare att en ”indikator på konkurrensgraden på de nationella marknaderna är den totala marknadsandelen för de tre största producenterna (el) och leverantörerna i grossistledet (gas)” (9). Enligt de senaste tillgängliga uppgifterna har de tre största elproducenterna en sammanlagd marknadsandel på 39 % (10) av den totala produktionen, medan den sammanlagda marknadsandelen för de tre största gasleverantörerna är 36 % av grossistmarknaden (11). Båda dessa nivåer måste anses vara tillräckligt låga och bör ses som indikationer på direkt konkurrensutsatthet.

(9)

Graden av likviditet är också en god indikator på konkurrensutsatthet, i det att konkurrensvillkoren när det gäller el- och gasleveranser i hög grad påverkas av likviditeten på grossistmarknaderna. Förenade kungarikets elgrossistmarknad kännetecknas av bilateral handel, med mäklare som ingår kontrakt. Det finns också mer än en energibörs, även om UKPX har störst volym. Några av de viktigaste aktörerna på grossistmarknaden äger produktionskapacitet och ägandet av produktionskapaciteten är tämligen spritt med åtta företag som har omkring 70 % av kapaciteten. I Förenade kungariket är den omsatta handelsvolymen (liquidity multiple term trading) cirka tre gånger så stor som den förbrukade mängden (12). Denna likviditetsgrad bör anses vara tillfredsställande, dvs. den utgör en indikator på en välfungerande och konkurrensutsatt grossistmarknad. I fråga om gassektorn bör också den omsatta handelsvolymen anses vara tillfredsställande, eftersom den är 2–3 gånger så stor som den totala förbrukningen (13). På detaljistnivån finns det också ett tillräckligt antal aktörer, i det att det finns sex större leverantörer på hushållsmarknaden samt ytterligare företag som säljer till större användare (14). Gasmarknaderna kännetecknas också av ett tillräckligt antal aktörer och kan sammanfattas enligt följande: ”Konkurrensen på gasmarknaden [i Förenade kungariket] är hög, med omkring tio företag som är aktiva på grossistmarknaden. Som när det gäller el svarar sex företag för den större delen av de inhemska leveranserna … [varav] … fem är nya aktörer på gasleveransmarknaden. Större användare, inbegripet många större oljebolag, köper direkt på grossistmarknaden” (15). Dessa faktorer bör därför ses som en indikation på direkt konkurrensutsatthet.

(10)

Balansmarknadernas funktionssätt bör också betraktas som indikatorer inte bara när det gäller produktionen, utan även för grossist- och detaljmarknaden. Varje marknadsaktör som har svårt att anpassa sin produktionssammansättning till sina kunders särdrag löper en risk som är knuten till skillnaden mellan det pris till vilket den systemansvarige för överföringssystemet säljer balanskraft och det pris till vilket denne återköper överskottsproduktion. Dessa priser kan antingen direkt föreskrivas den systemansvarige av tillsynsmyndigheten, eller används en marknadsbaserad mekanism där priset bestäms av erbjudanden från andra producenter om att öka eller begränsa sin produktion. Det blir särskilt besvärligt för små marknadsaktörer om det finns risk för stora skillnader mellan inköpspriset från den systemansvarige och försäljningspriset. Detta förekommer i ett antal medlemsstater och är troligen skadligt för konkurrensutvecklingen. En stor prisspridning kan tyda på otillräcklig konkurrens på balansmarknaden, som kanske domineras av endast en eller två större producenter. Sådana svårigheter förvärras om nätanvändarna inte förmår ändra sina positioner nära leveranstidpunkten (16). Efter införandet av British Electricity Trading and Transmission Arrangements (BETTA) har man haft en gemensam balansmarknad för England, Skottland och Wales. Dessutom är denna marknads mest framträdande egenskaper, nämligen marknadsbaserad prissättning, tidsgränser för anbudsgivning (gate closure) varje halvtimme och relativt liten prisspridning, av sådan karaktär att de bör ses som indikationer på att marknaden är direkt konkurrensutsatt. Också när det gäller gas härleds balanspriserna utifrån en marknadsmekanism som sköts av den systemansvarige. Obalanser jämnas ut dagligen och vanligtvis finns det ingen större skillnad mellan inköps- och försäljningspriset. Denna mekanism är inte diskriminerande och utgör inget hinder för leverantörer.

(11)

Till följd av de berörda produkternas (el och gas) särdrag och det faktum att det är ont om lämpliga ersättningsprodukter och ersättningstjänster, om sådana överhuvudtaget finns, får priskonkurrens och prisbildning större betydelse vid en bedömning av konkurrenssituationen på el- och gasmarknaderna. Antalet kunder som byter leverantör är en indikator på genuin priskonkurrens och är på så sätt indirekt ”en naturlig indikator på hur väl konkurrensen fungerar. Om få kunder byter leverantör fungerar marknaden förmodligen inte optimalt, även om man inte bör bortse från fördelarna med möjligheten att omförhandla med den tidigare leverantören” (17). Dessutom har det faktum att man har reglerade slutanvändarpriser helt klart en stor betydelse för kundbeteendet. Även om det kan vara berättigat att behålla regleringen under en övergångsperiod kommer denna reglering i allt högre grad att orsaka snedvridningar när behovet av investeringar rycker närmare (18).

(12)

I Förenade kungariket är andelen kunder som byter leverantör inom de tre elanvändarkategorierna, dvs. stora och mycket stora industrikunder, små och medelstora industrikunder och företag samt mycket små företag och hushåll, mer än 70 % för de två förstnämnda grupperna och nära 50 % för den sistnämnda (19), och regleringen av slutanvändarpriset på el avskaffades 2002 (20). I fråga om gas är andelen kunder som byter leverantör inom de tre användarkategorierna, dvs. stora och mycket stora industrikunder inklusive kraftverk, små och medelstora industrikunder och företag samt mycket små företag och hushåll, mer än 70 % för de två förstnämnda grupperna och nära 50 % för den sistnämnda (21). Prisregleringar för samtliga slutanvändare avskaffades 2002. Situationen i Förenade kungariket är därför tillfredsställande när det gäller byte av leverantör och reglering av slutanvändarpriset och bör ses som en indikator på direkt konkurrensutsatthet.

(13)

Mot bakgrund av dessa indikatorer och med hänsyn till helhetssituationen för denna sektor i England, Skottland och Wales, sådan den gestaltar sig i ljuset av de uppgifter som lämnats av Förenade kungariket och av rapporten från 2005 med den tekniska bilagan samt den preliminära rapporten, särskilt i fråga om den omfattning i vilken näten har avskilts från produktion och leverans och den effektiva regleringen av tillgången till nätet, bör villkoret om direkt konkurrensutsatthet i artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG anses vara uppfyllt när det gäller el- och gasleveranser i England, Skottland och Wales. Såsom det konstateras ovan i skäl 7 måste det ytterligare villkoret om fritt tillträde till verksamheten anses vara uppfyllt. Därför bör direktiv 2004/17/EG inte tillämpas när upphandlande enheter tilldelar kontrakt för el- och gasleveranser i dessa geografiska områden eller när de anordnar projekttävlingar avseende sådan verksamhet i dessa områden. Det erinras om att kontrakt som tilldelas för andra verksamheter, t.ex. el- och gasdistribution, även i fortsättningen omfattas av direktiv 2004/17/EG.

(14)

Detta beslut grundar sig på den rättsliga och faktiska situationen i november 2006 sådan den ter sig i ljuset av de uppgifter som lämnats av Förenade kungariket och av rapporten från 2005 med den tekniska bilagan. Beslutet kan komma att ändras om betydande förändringar i de rättsliga och faktiska förhållandena skulle medföra att villkoren för tillämpning av artikel 30.1 i direktiv 2004/17/EG inte längre är uppfyllda.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från rådgivande kommittén för offentlig upphandling.