15.2.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 59/2

—

i första hand upphäva den dom som tribunalen (andra avdelningen) meddelade den 15 september 2015 i mål T-483/12 och ogilla överklagandet av det beslut som meddelades av fjärde överklagandenämnden den 3 september 2012 (ärende R 2103/2010-4),

—

i andra hand upphäva tribunalens dom och återförvisa målet till tribunalen, och

—

förplikta Nestlé Unternehmungen Deutschland GmbH att ersätta rättegångskostnaderna.

1.

Klaganden anser att tribunalen tillämpat felaktiga kriterier när den prövade i vilken utsträckning som artikel 15.1 a i förordning nr 207/2009 tillåter att det varumärke som åberopats som grund för invändningen, såsom det använts, skiljer sig från det varumärke som har registrerats. Klaganden anser att tribunalen gjort fel då den avgjorde de särskiljande delarna i det varumärke som åberopats som grund för invändningen med tillämpning av de kriterier som används för fastställande av om det finns risk för förväxling. Frågan huruvida vissa beståndsdelar är karaktäristiska eller dominerande inom varumärket, vilket är av avgörande betydelse vid prövningen av om risk för förväxling föreligger, får inte beaktas på samma sätt vid prövningen av i vilken utsträckning som varumärket får användas i en annan form. I detta avseende är det inte fråga om att konstatera risk för förväxling. Det som däremot är av vikt är att ta reda på om den form i vilken varumärket används skiljer sig från det registrerade märket endast i så försumbar utsträckning att de två kännetecknen vid en helhetsbedömning kan anses vara likvärdiga.

2.

Klaganden anser vidare att tribunalen underlät att beakta samtliga relevanta omständigheter vid bedömningen av de särskiljande beståndsdelarna i det varumärke som görs gällande till stöd för invändningen. Klaganden anser att tribunalen gjort en felaktig rättstillämpning då den återanvände de kriterier som tillämpats av överklagandenämnden, utan att själv pröva de många olika beståndsdelar av stor komplexitet som det varumärke som åberopats till stöd för invändningen består av.

3.

Klaganden anser att domskälen i tribunalens dom är motstridiga och innehåller felaktigheter i logiskt avseende när det gäller fastställandet av den form som varumärket används i. Tribunalen har visserligen angett att det använda kännetecknet får avvika från den form i vilket det är registrerat endast vad gäller ”försumbara beståndsdelar” och det använda kännetecknet och det registrerade varumärket ska anses vara ”på det stora hela likvärdiga” för att det ska vara fråga om ändamålsenligt bruk. Enligt klaganden har tribunalen emellertid gjort logiska fel och anfört motstridiga resonemang vid tillämpningen av dessa bedömningskriterier. Tribunalens bedömning är dessutom rigid om den form i vilken varumärket används innehåller tre beståndsdelar som den anser vara särskiljande. Enligt dessa kriterier anser tribunalen att varumärket varit föremål för ändamålsenligt bruk, varvid tribunalen inte beaktat att flera beståndsdelar lagts till i den form under vilken varumärket använts, vilket enligt klaganden innebär att det är förbjudet att anse det använda kännetecknet och det registrerade varumärket som ”på det stora hela likvärdiga”.