28.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/154

1.1

EESK fördömer kraftfullt alla former av sexuella övergrepp mot barn och välkomnar kommissionens engagemang för att stärka EU:s insatser för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn genom att lägga fram ett nytt direktiv om bekämpning av sexuella övergrepp mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi.

1.2

EESK har i ett tidigare yttrande (1) lagt fram rekommendationer om det föreslagna direktivet. Även om förebyggande åtgärder är ett av direktivets mål tas denna fråga inte upp i tillräcklig utsträckning. Förebyggande arbete på flera nivåer är avgörande för att barn ska kunna skyddas. Sexuella övergrepp mot barn innebär inte bara en oacceptabel kränkning av offrens rätt till fysisk integritet utan medför även livslånga fruktansvärda sociala, känslomässiga och psykologiska konsekvenser. Detta tilläggsyttrande syftar till att lägga fram rekommendationer för det förebyggande arbetet.

1.3

EESK uppmanar återigen samtliga medlemsstater och Europeiska unionen (i enlighet med Lissabonfördraget) att omedelbart underteckna och ratificera Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp  (2) samtFN:s fakultativa protokoll till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi  (3), för att öka EU:s möjligheter att förebygga sexuella övergrepp mot barn.

1.4

EU måste ta fram en konsekvent och enhetlig strategi för att förebygga sexuella övergrepp mot barn i medlemsstaterna. EESK uppmanar Europeiska kommissionen att vidta åtgärder för att genomföra en EU-strategi för förebyggande av sexuella övergrepp mot barn, i syfte att skapa en tydlig modell för hur medlemsstaterna kan arbeta för att skydda barn och göra dem starkare. Målen för strategin bör delas in i följande fyra områden:

1.5

De åtgärder som tas upp i detta yttrande är inte uttömmande (4). EESK ser mycket positivt på det arbete som många aktörer inom det civila samhället utför, i synnerhet icke-statliga organisationer, när det gäller att utforma förebyggande åtgärder. Exemplen på god praxis är för många för att kunna tas upp här, men de är ovärderliga för andra att lära av. EESK har därför skapat en databas med denna information (5).

2.1

Det viktigaste målet för de förebyggande åtgärderna måste vara att helt få slut på sexuella övergrepp mot barn. Alla strategier måste baseras på principerna i FN:s barnkonvention. Enligt konventionen definieras ett barn som en person som inte fyllt 18 år.

2.2

Sexuella övergrepp mot barn kan förekomma i många former: incest och sexuella övergrepp, pornografi, prostitution, människohandel, korruption och sexuella övergrepp inom barnets egen åldersgrupp (6). Övergrepp måste bekämpas på flera nivåer: lokalt, nationellt, inom EU och globalt. Förebyggande åtgärder bör emellertid samordnas och vara samstämmiga mellan alla nivåer. De förebyggande åtgärderna måste kontinuerligt övervakas för att se till att de ligger i linje med utvecklingen och bästa praxis och att de är utformade med tanke på de nya möjligheter att utnyttja barn som uppstår (t.ex. genom ny teknik).

2.3

Barn är särskilt utsatta för alla former av övergrepp och det är troligare att de oftare än vuxna faller offer för allmän brottslighet, bland annat övergrepp och våldtäkter. Även om det saknas statistik tyder de uppgifter som finns på att 1 av 5 barn i Europa utsätts för sexuella övergrepp minst en gång under sin uppväxt (7). Man bedömer att offret i 70–85 % av fallen känner förövaren, vilket är en aspekt som måste tas i särskilt beaktande när de förebyggande åtgärderna utformas. Både pojkar och flickor drabbas, och övergrepp sker inom alla etniska grupper och samhällsgrupper. Viss forskning pekar på att sexuella övergrepp ofta börjar i 12–13-årsåldern, men trots detta riktar sig många förebyggande strategier främst till mindre barn. ”Sårbara” barn löper vanligen störst risk att utsättas för övergrepp. Detta gäller exempelvis barn med funktionshinder, omhändertagna barn, barn som skilts från sin familj eller utsatts för människohandel, barn med alkohol- och drogrelaterade problem, socialt missgynnade barn och barn som redan utsatts för övergrepp.

2.4

EU erkänner barnens rättigheter i artikel 3 (EU-fördraget) i Lissabonfördraget och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 24, som fastställer en positiv skyldighet att garantera skydd för barn utifrån barnets bästa. Detta har omsatts i riktade politiska åtgärder för att främja, skydda och tillgodose barns rättigheter (8).

2.5

EESK välkomnar det meddelande som Europeiska kommissionen nyligen offentliggjorde om en EU-agenda för barns rättigheter. Med utgångspunkt i principerna i stadgan om de grundläggande rättigheterna sätter agendan barns rättigheter i centrum för politiken inom en rad viktiga områden, bland annat vad gäller internetsäkerhet och skydd mot människohandel.

2.6

Ett viktigt syfte med detta yttrande är att framhäva att ”förebyggande” åtgärder är möjliga och att många aktörer redan gör ett mycket bra arbete inom detta område. EESK ser positivt på det arbete som många aktörer inom det civila samhället utför, i synnerhet icke-statliga organisationer, när det gäller att utforma förebyggande åtgärder. Exemplen på god praxis är för många för att kunna tas upp i detta yttrande, men de är ovärderliga för andra att lära sig av, för att bygga vidare på den sakkunskap som finns och främja insatser från det civila samhället. EESK har därför skapat en databas med denna information (9).

3.1

De förebyggande åtgärderna ska ha ett helhetsperspektiv, vara inriktade på barnen och vidtas så tidigt och med så lite inblandning som möjligt. Det finns många utmärkta initiativ som bör stödjas. EESK uppmanar Europeiska kommissionen att anta och genomföra en EU-strategi för förebyggande av sexuella övergrepp mot barn som bygger på en samordnad vision mellan medlemsstaterna och utgår från målen inom de fyra områdena nedan.

3.2

Kommittén är medveten om att det är mycket svårt att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Dessa typer av övergrepp är ofta osynliga eftersom de vanligen sker i det fördolda och eftersom få offer anmäler brotten på grund av komplexa känslor av skam och rädsla eller på grund av att de saknar kunskap om sina rättigheter. Internet och annan teknik skapar nya möjligheter för förövare och för produktion och spridning av barnpornografi. Friheten att röra sig fritt ger förövare möjlighet att rikta in sig på de mest sårbara barnen. Förövarna blir allt mer sofistikerade och organiserade, och yngre barn löper allt större risk att drabbas. Omkring 10 % av fallen kommer till barnavårdsmyndigheternas kännedom (10). De som utnyttjar barn sexuellt kommer från alla samhällsgrupper, och flertalet av dem har aldrig dömts för sexuella övergrepp (11).

3.3

Primärt förebyggande åtgärder, som ska sättas in innan övergreppen äger rum, bör inriktas på de mest sårbara barnen som riskerar långvariga och framtida övergrepp. Direkta åtgärder som utbildning av allmänheten och tidiga ingripanden utgör endast ett första steg. Det krävs även åtgärder som syftar till att förhindra sekundär viktimisering för att bryta cykeln av övergrepp, i de fall då detta förekommer. Det är även viktigt att fokusera på behandling av förövare och potentiella förövare.

3.4

Även om de flesta övergreppen sker inom familjen eller bekantskapskretsen (12) kan de också utgöra en del av en mycket välorganiserad brottslighet med många förövare inblandade. Detta är en mycket lukrativ verksamhet: människohandel är den tredje största formen av internationell brottslighet i världen (13). Det finns omkring 2,5 miljoner offer för människohandel runt om i världen (14). Man bedömer att 43 % av dessa utnyttjas sexuellt och att nästan hälften är barn (15). Sexuella övergrepp mot barn är ofta ett gränsöverskridande brott som måste bekämpas över nationsgränserna.

3.5

Det är mycket viktigt att barn och ungdomar involveras så att man kan ta hänsyn till deras synpunkter och integrera dessa i de förebyggande strategierna. Många sådana modeller tillämpas redan (16). Genom att använda barnens eget språk kan man uppmuntra dem att tala mer öppet om problemet och bidra till att bryta detta tabu.

4.1

EESK rekommenderar att alla barn i medlemsstaterna får ta del av utbildningsprogram som ökar medvetenheten om sexuella övergrepp mot barn. Det är avgörande att barnen informeras på ett sätt som är avpassat till deras ålder och att de får möjlighet att tala om sexuella övergrepp.

4.2

Utbildningsprogram har visat sig vara en framgångsrik strategi för primärt förebyggande arbete inom andra områden. De utgör en utmärkt möjlighet att förebygga övergrepp och är ett mycket bra sätt att öka antalet anmälningar. Utbildningsprogram för ökat medvetande kan, när så är möjligt, integreras i befintliga program som ”Stay Safe” (17) och ”SPHE” (18).

Programmen bör

4.3

EESK uppmanar medlemsstaterna att göra utbildning i hur sexuella övergrepp mot barn kan förebyggas obligatorisk för alla som arbetar med barn, både yrkesmässigt och på frivillig basis, särskilt inom brottsbekämpning, hälsovård och (formell och icke-formell) utbildning. Branschorganisationer, fackförbund och arbetsmarknadens parter har alla en roll att spela, liksom religiösa samfund och idrotts- och fritidsföreningar. Det bör finnas lämpliga stödmekanismer för personal som arbetar med barn som utsatts för övergrepp, bland annat en regelbunden uppföljning och psykologstöd.

4.4

EESK rekommenderar att utbildningsprogram tas fram för media. Man bör även fastställa etiska riktlinjer för rapportering.

4.5

Utbildning i positivt föräldraskap bör erbjudas föräldrar och familjer som stöd för att undvika att sexuella övergrepp mot barn sker. Föräldrar bör inom ramen för barn- och mödravården ges information om förebyggande åtgärder.

4.6

EESK stöder initiativ som Europeiska kommissionens handlingsplan för ett säkrare internet (20) och Insafe- (21) och Inhope-nätverken (22), som främjar en säkrare internetanvändning bland såväl barn som vuxna (23).

5.1

EESK rekommenderar att medlemsstaterna tillämpar en konsekvent strategi vad gäller brottsbekämpning, informationsutbyte och samarbete mellan polisen och registrerade internationella organisationer. Strategin bör omfatta bilaterala samarbetsavtal, effektivare IT-verktyg för spårning och bättre kontrollmekanismer. Förseningar i domstolarna kan göra att offren drar sig för att anmäla övergrepp. För att undvika långa väntetider bör fall som rör sexuella övergrepp mot barn ges företräde. Man bör allvarligt överväga att hålla rättegångarna utan att offren behöver närvara. Det finns ett akut behov av lämplig utbildning för personer som arbetar med brottsbekämpning på området sexuella övergrepp mot barn. Genom att upprätta intervjuprotokoll kan man minska risken för sekundär viktimisering. Samordnade europeiska standarder kan bidra till att förhindra att förövarna flyttar runt bland medlemsstaterna. På global nivå visar Operation Rescue, som nyligen genomförts av Europol och andra och där över 200 barn fått hjälp (24), hur EU kan gå i täten på detta område.

5.2

Det är helt avgörande att det finns en konsekvent strategi för kontroll av dem som arbetar med barn för att täppa till kryphål mellan medlemsstaterna. Obligatoriska kontroller av att enskilda individer inte begått brott mot barn bör genomföras, bland annat en kontroll av obestyrkt information (information om personer som har identifierats som en risk för barn, men som inte har blivit dömda för övergrepp mot barn). Liksom i sitt tidigare yttrande (25) hänvisar kommittén till modellen för samarbete mellan flera offentliga organ i syfte att skydda allmänheten (26).

5.3

Ett europeiskt telefonnummer för rapportering av saknade barn har fastställts, men det används endast i 16 medlemsländer. De återstående 11 länderna måste vidta omedelbara åtgärder för att se till att det finns en jourtelefontjänst av hög kvalitet (27). Denna tjänst måste ha tillräckliga resurser och vara kopplad till nödvändiga stödtjänster. Man bör även överväga tanken att utvidga denna tjänst utanför EU.

5.4

Även om det i enskilda medlemsstater finns effektiva fungerande modeller (28) rekommenderar EESK att ett samordnat europeiskt larmsystem för försvunna barn upprättas, i likhet med systemet ”Amber Alert” i USA (29).

5.5

EESK efterlyser på nytt ett internationellt brottsbekämpningsorgan med uppgift att utreda sexuella övergrepp mot barn världen över, för att identifiera offer och ställa förövare inför rätta (30).

6.1

Alla i samhället har ett ansvar för att förebygga sexuella övergrepp mot barn. EESK rekommenderar att offentliga myndigheter och aktörer inom det civila samhället fortsätter att samarbeta för att genomföra åtgärder som förebygger övergrepp mot barn. EESK stöder initiativ som Europarådets ”1 av 5-kampanj” (31) och ”underklädesregeln” (32). Bland de icke-statliga organisationerna är ”Stop It Now!” (33) och specifika kampanjer som ”Cut Them Free”, som drivs av brittiska organisationen Barnardo's (34), liksom ECPAT Internationals och The Body Shops kampanj ”Stop Sex Trafficking of Children and Young People” (35) viktiga exempel på insatser från det civila samhället.

6.2

Arbetsgivare, fackföreningar och andra organisationer inom det civila samhället har en viktig skyldighet att fastställa tydliga normer för arbetsplatser för att se till att sexuella övergrepp mot barn inte accepteras (36). Att ta itu med detta brott är en fråga för arbetsgivarna inom ramen för företagens sociala ansvar. Enskilda branscher, t.ex. turism- och hotellindustrin, har också en viktig roll att spela (37). EESK föreslår att organisationer skriver under den värdegrund som kommittén tidigare presenterat (38) och som ingår i den databas över god praxis i medlemsstaterna som upprättats av EESK. Kommittén upprepar (39) att ytterligare resurser krävs för att utvidga och utveckla program som ska genomföras av aktörer inom det civila samhället.

6.3

En global upplysningskampanj om anmälningar av sexuella övergrepp mot barn bör genomföras och kompletteras med en kostnadsfri internationell jourtelefon med en onlinemekanism för rapportering (40). Denna skulle kunna fungera på liknande sätt som det nätverk som Child Helpline International tillhandahåller. En sådan jourtelefon bör vara kopplad till nödvändiga stödtjänster.

6.4

Det civila samhället och regeringarna kan öka medvetenheten om sexuella övergrepp mot barn och bidra till att skapa en förebyggande kultur genom att aktivt delta i Världsdagen för skydd mot övergrepp mot barn, som äger rum varje år den 19 november (41)

7.1

EESK efterlyser mer forskning för att komma till rätta med bristen på uppgifter om sexuella övergrepp mot barn, få en tydligare bild av offrens och förövarnas profiler och sprida bästa praxis. I dagsläget tillhandahåller brottsbekämpande organ en stor del av uppgifterna. Ett europeiskt kontrollcentrum bör upprättas för att bidra till forskning, strategier och praxis vad gäller förebyggande av övergrepp mot barn, i likhet med National Child Protection Clearinghouse i Australien (42) och Child Welfare Information Gateway i USA (43). Detta skulle bygga vidare på det arbete som utförts inom ramen för enskilda projekt, t.ex. det europeiska projektet för att motverka gromning online, eller arbete inom enskilda länder, t.ex. Child Focus i Belgien (44). Genom gemensamma europeiska definitioner kan man främja utbytet av statistiska uppgifter och göra dem mer jämförbara.

7.2

Forskningen om sexuella övergrepp mot barn bör ta hänsyn till barns synpunkter och åsikter (45).

7.3

EESK efterlyser tydligt definierade europeiska standarder för internetsäkerhet. När det gäller att ”ge stöd och stimulans till leverantörer av internettjänster att på frivillig basis utarbeta uppförandekoder och riktlinjer för att spärra tillträdet till sådana internetsidor”  (46) vill EESK betona att den främsta prioriteten måste vara att ta bort innehållet vid källan, och endast när detta inte är möjligt (utanför EU) spärra tillträdet till dessa internetsidor. Inom EU bör detta utgöra ett rättsligt krav, om branschen, internetleverantörer och ekonomiska och finansiella aktörer, t.ex. kreditkortsföretag, menar allvar med sitt åtagande att bekämpa dessa övergrepp. EESK uppmanar webbplatser för sociala nätverk att underteckna principerna för säkrare sociala nätverk i EU (2009) (47).

7.4

EESK uppmanar Europeiska kommissionen att samordna insatserna för att skapa en konsekvent strategi i hela EU.