28.1.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 24/119

1.1

EESK uppskattar kommissionens omfattande översikt av befintlig livsmedelslagstiftning och erkänner att det är svårt att klargöra skillnaden mellan livsmedel avsedda för allmänheten och livsmedel avsedda för särskilda grupper. Denna otydlighet gör det svårt att tolka, tillämpa och verkställa nuvarande lagstiftning, i synnerhet för medlemsstaterna och det civila samhället.

1.2

Kommissionen har utfört en djupgående konsekvensanalys med sammanhängande rådfrågningar i syfte att nå sitt mål, nämligen enhetlighet, förenkling och harmonisering på den inre marknaden. Konsekvensanalysen omfattar frågor som administrativa bördor, sammansättning och märkning, innovation, konkurrenskraft, priser, konsumentskydd och information, potentiell sysselsättningseffekt och återverkningar på mindre företag samt social välfärd.

1.3

Det är viktigt att behålla den nuvarande definitionen av ”livsmedel för speciella medicinska ändamål” så att man kan skilja dem från vanliga livsmedel och se till att de innehåller viktiga ingredienser som aminosyror och oligopeptider.

1.4

EESK förespråkar även att man i kategorin näringsmässigt kompletta livsmedel med standardiserad näringssammansättning inkluderar modersmjölksersättning till för tidigt födda barn, en grupp som är extremt känslig och som ofta har dålig hälsa.

1.5

Även kommissionen tillstår att den nuvarande tillämpningen av ramlagstiftningen leder till en snedvridning av handeln på den inre marknaden till följd av olika tolkningar och skillnader i genomförandet i olika medlemsstater. Tanken är att den nya förordning som föreslås ska rätta till denna snedvridning utan ogynnsamma effekter på sysselsättningen eller på de små och medelstora företagen i sektorn, och att den ska möjliggöra fortsatt innovation.

1.6

Alla produkter avsedda som människoföda är för närvarande reglerade i EU:s lagstiftning om livsmedelssäkerhet, märkning och påståenden, med stöd av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Avsikten med det nya förslaget är att stödja en harmonisering av EU:s bestämmelser på områdena livsmedelssäkerhet och konsumentskydd och att undanröja alla överlappningar och tvetydigheter. Subsidiaritetsprincipen kommer att efterlevas genom att medlemsstaterna ska kunna tillämpa nationella regler då detta är motiverat av folkhälsoskäl.

1.7

EESK uppmanar kommissionen att låta utföra en noggrann vetenskaplig utredning av tillväxtfrämjande preparat för spädbarn på mellan 12 och 36 månader. De nuvarande vetenskapliga slutsatserna strider mot varandra, och allmänheten behöver tydliga riktlinjer och information.

1.8

EESK förespråkar att man i den nya lagstiftningen behåller de nuvarande bestämmelserna (artikel 8.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG av den 6 maj 2009 om livsmedel för särskilda näringsändamål) som möjliggör information till hälso- och sjukvårdspersonal om livsmedel för särskilda ändamål och hur dessa ska användas, så att de kan ge konsumenter och patienter den information och de rekommendationer som behövs.

1.9

EESK uppmanar kommissionen att se till att inga snedvridningar sker på området livsmedel för idrottare, som på den europeiska detaljhandelsmarknaden bedöms uppgå till 2 357 miljoner euro med en årlig tillväxt på 7 %. I ett större sammanhang av livsmedelssäkerhet och märkning uppmanar EESK även kommissionen att i framtida lagstiftning överväga att införa varningstexter på livsmedelsprodukter vars näringsinnehåll kan ge negativa effekter om de konsumeras under lång tid eller i överdrivna mängder. Detta gäller i synnerhet produkter som används i samband med idrott, viktminskning och dieter.

1.10

EESK är medveten om att den rådande ekonomiska, sociala och kulturella mångfalden i Europa kan innebära att inte alla befolkningsgrupper har tillgång till alla de näringsämnen som krävs för ett hälsosamt liv. Detta har lett till utvecklingen av näringstillskott samtidigt som kommissionen har tagit fram bestämmelser för reklam och märkning. I detta avseende stöder EESK kraftigt EU:s nuvarande åtgärder avseende lagstiftning och genomförande, som kommer att se till att alla frivilliga påståenden på livsmedelsprodukter är tydliga, tillförlitliga och bestyrkta. Påståendena får inte vara vilseledande utan måste ge slutkonsumenten möjlighet att göra underbyggda val och – när det gäller livsmedel för speciella medicinska ändamål – ge kvalificerad personal inom medicin, näringslära och farmaci tillräcklig information om livsmedlens näringsinnehåll och korrekta användning.

1.11

Slutligen stöder EESK det fortsatta kravet i motiveringen till kommissionens förslag avseende systemet för tidig varning för livsmedel och foder (RASFF) som ska tillämpas vid livsmedelskriser som kan drabba konsumenter var som helst i Europa.

2.1

Den fria rörligheten för säkra och hälsosamma livsmedel är ett väsentligt inslag i den inre marknaden och bidrar i hög grad till medborgarnas hälsa och välbefinnande. I detta sammanhang har EU:s livsmedelslagstiftning utformats så att den ser till att ”livsmedel inte skall släppas ut på marknaden om de är farliga”. Detta krav gäller såväl produktinnehållet som märkningen.

2.2

Ramdirektivet för dietlivsmedel (direktiv 2009/39/EG) antogs 1977 i syfte att ”undanröja skillnader mellan de nationella lagarna om livsmedel för särskilda näringsändamål för att möjliggöra fri rörlighet för dessa livsmedel och skapa rättvisa konkurrensvillkor.” De termer som använts i definitionen av ”livsmedel för speciella medicinska ändamål” har behållits i förslaget, vilket gör det möjligt att skilja dessa från normala livsmedel och att se till att ingredienser som är av grundläggande betydelse för sammansättningen inbegrips. Under de allmänna bestämmelserna och gemensamma märkningsreglerna fastställs att den gemensamma definitionen av dietlivsmedel innehåller tre huvuddrag:

2.3

Exempel på dietlivsmedel i enlighet med definitionen i ramdirektivet är livsmedel för spädbarn och småbarn, för glutenallergiker och för personer med särskilda medicinska behov. På förpackningen ska det då finnas uppgifter om produktens särskilda näringsmässiga egenskaper. För många av dessa livsmedel (modersmjölksersättning, spannmålsbaserade livsmedel och barnmat, livsmedel avsedda att användas i energibegränsade dieter, livsmedel för speciella medicinska ändamål och livsmedel lämpliga för personer med glutenintolerans) finns det redan särskild lagstiftning om sammansättning och märkning. När det gäller livsmedel för idrottare och livsmedel för personer med diabetes eller laktosintolerans finns det dock inga särskilda bestämmelser.

2.4

År 2007 inledde kommissionen ett samråd med medlemsstaterna om ramdirektivet för dietlivsmedel. Sedan dess har ytterligare samråd anordnats med medlemsstaterna, styrgrupper internt inom kommissionen (generaldirektoraten för hälso- och konsumentskydd, jordbruk och landsbygdsutveckling, näringsliv, forskning, handel samt generalsekretariatet) samt industri- och konsumentgrupper, och en extern samrådsrapport har utarbetats.

2.5

Efter dessa samråd har kommissionen lagt fram det aktuella förslaget till förordning om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn och om livsmedel för speciella medicinska ändamål. Den föreslagna förordningen avses ersätta följande direktiv:

2.6

Genom det förslag som kommissionen nu lägger fram förenklas och tydliggörs de rättsliga krav som gäller för vissa livsmedelskategorier samtidigt som man fastställer en enda förteckning över ämnen som får tillsättas livsmedel (”unionsförteckning”) som omfattas av förslaget. Förslaget innebär särskilt

2.7

Skyndsamma förfaranden enligt förteckningen i artikel 6 i kommissionens förslag fastställs för situationer då livsmedel som omfattas av detta förslag utgör en allvarlig risk för människors hälsa.