21.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 215/1

(1)

Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt, Europa 2020-strategin. Denna strategi bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stimulera EU:s potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft.

(2)

Den 13 juli 2010 antog rådet en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (2), vilka tillsammans utgör de integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3)

Den 7 december 2010 antog rådet genomförandebeslut 2011/77/EU (3) om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland för en period av tre år, i enlighet med fördraget och förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 om inrättandet av en europeisk finansiell stabiliseringsmekanism (4). I det åtföljande samförståndsavtal som undertecknades den 16 december 2010 och dess första uppdatering fastställs de villkor för den ekonomiska politiken som ligger till grund för det ekonomiska biståndet. Genomförandebeslut 2011/77/EU ändrades genom genomförandebeslut 2011/326/EU (5). Den första uppdateringen av samförståndsavtalet undertecknades den 18 maj 2011.

(4)

Den 12 januari 2011 antog kommissionen den första årliga tillväxtöversikten, varigenom en ny era av ekonomisk styrning i EU och den första europeiska planeringsterminen för förhandsintegrerad politisk samordning inleddes, med förankring i Europa 2020-strategin.

(5)

Den 25 mars 2011 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för konsolidering av de offentliga finanserna och strukturreformer (i linje med rådets slutsatser av den 15 februari och den 7 mars 2011 och med hänvisning till kommissionens årliga tillväxtöversikt). Europeiska rådet underströk behovet av att ge prioritet åt att sanera budgetarna och återställa hållbara offentliga finanser, minska arbetslösheten genom arbetsmarknadsreformer och göra nya insatser för att öka tillväxten. Medlemsstaterna uppmanades att omsätta dessa prioriteringar i konkreta åtgärder som ska ingå i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(6)

Den 25 mars 2011 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att i tid lägga fram sina åtaganden så att de kan tas med i deras stabilitets- eller konvergensprogram och nationella reformprogram.

(7)

Den 29 april 2011 lade Irland fram 2011 års uppdatering av stabilitetsprogrammet, omfattande perioden 2011–2015, och sitt nationella reformprogram för 2011. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de bedömts samtidigt.

(8)

Krisen medförde en betydande korrigering av de stora obalanser som byggdes upp under de föregående högkonjunkturåren. Mellan 2007 och 2010 sjönk reala BNP med 12 % och sysselsättningen med nära 13 %, och arbetslösheten steg från 4,6 % 2007 till 13,6 % 2010. Krisen ledde också till en dramatisk försämring av de offentliga finanserna, och underskottet i den offentliga sektorns finanser nådde tvåsiffriga nivåer 2008 och 2009. För 2010 motsvarade underskottet 32,4 % av BNP, vilket inbegriper åtgärder för stöd till finanssektorn motsvarande 20,5 % av BNP. Skuldkvoten ökade från 25 % 2007 till 96 % 2010.

(9)

Genomförandet av EU:s och IMF:s program för ekonomiskt bistånd har utvecklats enligt plan. De överenskomna finanspolitiska åtgärderna har genomförts, det finanspolitiska målet för 2010 har uppnåtts och utfallet för de offentliga finanserna under första kvartalet 2011 ligger också i linje med målen för programmen för ekonomiskt bistånd. Underskottet i de offentliga finanserna för 2011 kommer enligt prognosen att underskrida maximinivån för programmet för ekonomiskt bistånd, trots att nominella BNP enligt prognosen kommer att utvecklas sämre än väntat under 2011. Stora framgångar har gjorts med att reformera banksystemet och åtgärder har vidtagits för att uppnå de strukturella reformmålen.

(10)

Baserat på en bedömning av det uppdaterade stabilitetsprogrammet enligt förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenario som ligger till grund för stabilitetsprogrammets beräkningar av de offentliga finanserna är rimligt. Stabilitetsprogrammets strategi på medellång sikt för de offentliga finanserna är att det nominella underskottet i den offentliga sektorns finanser ska underskrida tröskelvärdet 3 % av BNP vid den tidsfrist som anges i rådets rekommendation av den 3 december 2010. Stabilitetsprogrammets målsättning är att underskottet ska vara 10 % av BNP 2011, 8,6 % 2012, 7,2 % 2013, 4,7 % 2014 och 2,8 % vid stabilitetsprogramperiodens utgång 2015. Denna utveckling ska stödjas med konsolideringsåtgärder motsvarande 3,8 % av BNP i budgeten för 2011 och bredare konsolideringsåtgärder motsvarande 5,9 % av BNP under perioden 2012–2014 samt ytterligare ospecificerade konsolideringsinsatser motsvarande mer än 1 % av BNP under 2015. I stabilitetsprogrammet fastställs återigen målet på medellång sikt för de offentliga finanserna på – 0,5 % av BNP, vilket inte kommer att uppnås under stabilitetsprogramperioden. Enligt kommissionens senaste bedömning framstår riskerna avseende de offentliga finansernas långfristiga hållbarhet som höga. För att förbättra denna hållbarhet krävs att landet uppnår tillräckligt höga primära överskott på medellång sikt och ytterligare reformerar sitt socialförsäkringssystem.

(11)

Irland har gjort ett antal åtaganden inom ramen för europluspakten, som lades fram den 3 maj 2011. Bland dessa ingår konkreta åtgärder för att stimulera konkurrenskraften, däribland reformera lönesättningsmekanismerna, öppna upp vissa yrkesmässiga tjänster för konkurrens, stärka forskning och innovation, förstärka den finansiella stabiliteten, i synnerhet krislösningsmekanismer, och de offentliga finansernas hållbarhet genom ett medelfristigt ramverk för de offentliga finanserna, reformera pensionssystemet och höja pensionsåldern.

(12)

Kommissionen har granskat stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet, inklusive åtagandena inom ramen för europluspakten. Den har beaktat inte bara programmens och åtagandenas relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Irland utan även i vilken utsträckning de överensstämmer med EU:s regler och riktlinjer, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. I detta sammanhang betonar kommissionen att det finns ett trängande behov av att genomföra de planerade åtgärderna för att efterleva genomförandebeslut 2011/77/EU.

(13)

Mot bakgrund av denna bedömning, och med beaktande av rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, har rådet granskat 2011 års uppdatering av Irlands stabilitetsprogram och dess ståndpunkt (6). Med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25 mars 2011 har rådet granskat Irlands nationella reformprogram