Choose the experimental features you want to try

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32005R2169

Rådets förordning (EG) nr 2169/2005 av den 21 december 2005 om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron

EUT L 346, 29.12.2005, p. 1–5 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (BG, RO, HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2005/2169/oj

29.12.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 346/1


RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2169/2005

av den 21 december 2005

om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 123.4 tredje meningen,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 974/98 av den 3 maj 1998 om införande av euron (3) föreskrivs att euron skall ersätta valutorna för de medlemsstater som uppfyller de nödvändiga villkoren för att införa den gemensamma valutan, i samband med att gemenskapen går in i den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen. I samma förordning finns också regler för hur dessa medlemsstaters nationella valutaenheter skall hanteras under den övergångsperiod som upphör den 31 december 2001, samt regler om sedlar och mynt.

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 2596/2000 ändrades rådets förordning (EG) nr 974/98 så att den nationella valutan kan ersättas av euron även i Grekland.

(3)

I förordning (EG) nr 974/98 anges en tidsplan för övergången till euro i de medlemsstater som för närvarande deltar. För att ge klarhet och säkerhet beträffande de regler som styr införandet av euron i andra medlemsstater, behövs det allmänna bestämmelser som definierar hur de olika stegen i övergången till euron skall fastställas i framtiden.

(4)

Det är lämpligt att tillhandahålla en förteckning över deltagande medlemsstater, vilken kan utvidgas när ytterligare medlemsstater antar euron som gemensam valuta.

(5)

För att förbereda en smidig övergång till euron föreskrivs i förordning (EG) nr 974/98 en övergångsperiod mellan det att euron ersätter de deltagande medlemsstaternas valutor och införandet av sedlar och mynt i euro. Övergångsperioden bör vara högst tre år, men bör vara så kort som möjligt.

(6)

Övergångsperioden kan minskas till noll, och i detta fall är dagen för införandet av euron och dagen för övergången till eurokontanter samma dag, om en medlemsstat inte anser sig behöva en längre övergångsperiod. I detta fall kommer sedlar och mynt i euro att bli lagligt betalningsmedel i den medlemsstaten samma dag som euron införs. Det bör dock vara möjligt för den medlemsstaten att tillämpa en utfasningsperiod på ett år, under vilken det skall vara tillåtet att fortsätta att hänvisa till den nationella valutaenheten i nya rättsliga instrument. Därmed får de ekonomiska aktörerna i den medlemsstaten mer tid på sig att anpassa sig till införandet av euron, vilket underlättar övergången.

(7)

Under den period då både euro och nationella valutor är i omlopp samtidigt bör allmänheten kunna avgiftsfritt växla sedlar och mynt i nationell valuta mot sedlar och mynt i euro, inom vissa gränser.

(8)

Förordning (EG) nr 974/98 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EG) nr 974/98 skall ändras på följande sätt:

1.

Artikel 1 skall ersättas med följande:

”Artikel 1

I denna förordning används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a)   deltagande medlemsstater: de medlemsstater som anges i förteckningen i bilagans tabell.

b)   rättsliga instrument: bestämmelser i lag och andra föreskrifter, administrativa beslut, rättsliga avgöranden, avtal, ensidiga rättsakter, andra betalningsinstrument än sedlar och mynt samt andra instrument med rättslig verkan.

c)   omräkningskurser: den omräkningskurs som rådet, i enlighet med artikel 123.4 första meningen i fördraget eller i enlighet med punkt 5 i samma artikel, oåterkalleligen fastställt för varje deltagande medlemsstats valuta.

d)   dagen för införandet av euron: antingen den dag då respektive medlemsstat går in i den tredje etappen enligt artikel 121.3 i fördraget eller den dag då upphävandet av respektive medlemsstats undantag enligt artikel 122.2 i fördraget träder i kraft.

e)   dagen för övergången till eurokontanter: den dag då sedlar och mynt i euro blir lagligt betalningsmedel i en viss deltagande medlemsstat.

f)   enheten euro: den valutaenhet som det hänvisas till i artikel 2 andra meningen.

g)   nationella valutaenheter: valutaenheten för en deltagande medlemsstat enligt vad som fastställs dagen före införandet av euron i den medlemsstaten.

h)   övergångsperiod: en period på högst tre år som börjar klockan 00.00 dagen för införandet av euron och slutar klockan 00.00 dagen för övergången till eurokontanter.

i)   utfasningsperiod: en period på högst ett år som börjar dagen för införandet av euron, och som endast kan tillämpas på medlemsstater där dagen för införandet av euron och dagen för övergången till eurokontanter är samma dag.

j)   att ändra valutaenhet: att ändra den enhet som den utestående skulden uttrycks i från en nationell valutaenhet till enheten euro, utan att detta leder till att något annat villkor för skulden ändras, eftersom detta omfattas av relevant nationell lagstiftning.

k)   kreditinstitut: kreditinstitut enligt artikel 1.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG av den 20 mars 2000 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (4). I denna förordning skall de institutioner som uppräknas i artikel 2.3 i det direktivet, med undantag av postgiroinstitut, inte betraktas som kreditinstitut.

2.

Följande artikel skall föras in:

”Artikel 1a

Dagen för införandet av euron, dagen för övergången till eurokontanter och i förekommande fall utfasningsperioden för varje deltagande medlemsstat skall vara enligt vad som anges i bilagan.”

3.

Artikel 2 skall ersättas med följande:

”Artikel 2

Från och med respektive dagar för införandet av euron skall de deltagande medlemsstaternas valuta vara euron. Valutaenheten skall vara en euro. En euro skall delas upp i etthundra cent.”

4.

Artikel 9 skall ersättas med följande:

”Artikel 9

Sedlar och mynt som anges i en nationell valutaenhet skall behålla sin ställning som lagligt betalningsmedel inom sina territoriella gränser enligt vad som gäller dagen före dagen för införandet av euron i den berörda deltagande medlemsstaten.”

5.

Följande artikel skall föras in:

”Artikel 9a

Följande skall gälla i en medlemsstat med en utfasningsperiod. I rättsliga instrument som utarbetats under utfasningsperioden och som skall genomföras i den medlemsstaten får hänvisning även fortsättningsvis göras till den nationella valutaenheten. Dessa referenser skall betraktas som hänvisningar till enheten euro enligt respektive omräkningskurs. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 skall de handlingar som utförs enligt dessa rättsliga instrument endast utföras i enheten euro. De avrundningsregler som fastställs i förordning (EG) nr 1103/97 skall gälla.

Den berörda medlemsstaten skall begränsa tillämpningsområdet för första stycket till vissa typer av rättsliga instrument, eller till rättsliga instrument som antas på vissa områden.

Den berörda medlemsstaten får tillämpa en kortare period.”

6.

Artiklarna 10 och 11 skall ersättas med följande:

”Artikel 10

Från och med respektive dag för övergången till eurokontanter skall ECB och centralbankerna i de deltagande medlemsstaterna sätta eurosedlar i omlopp i de deltagande medlemsstaterna.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 skall dessa eurosedlar vara de enda sedlar som är lagligt betalningsmedel i de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 11

De deltagande medlemsstaterna skall från och med respektive dag för övergången till eurokontanter ge ut mynt i euro eller i cent och dessa skall överensstämma med de föreskrifter om valörer och tekniska specifikationer som rådet fastställer enligt artikel 106.2 andra meningen i fördraget. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15 och bestämmelserna i eventuella avtal enligt artikel 111.3 i fördraget angående monetära frågor, skall dessa mynt vara de enda mynt som är lagliga betalningsmedel i deltagande medlemsstater. Förutom den utgivande myndigheten och de personer som är särskilt utsedda genom den nationella lagstiftningen i den utgivande medlemsstaten, skall ingen part vara skyldig att ta emot fler än 50 mynt vid någon enskild betalning.”

7.

Artiklarna 13 och 14 skall ersättas med följande:

”Artikel 13

Artiklarna 10, 11, 14, 15 och 16 skall tillämpas från och med respektive dag för övergången till eurokontanter i varje deltagande medlemsstat.

Artikel 14

När i rättsliga instrument som existerar före dagen för övergången till eurokontanter hänvisning sker till de nationella valutaenheterna skall dessa hänvisningar betraktas som hänvisningar till enheten euro enligt respektive omräkningskurs. De avrundningsregler som fastställs i förordning (EG) nr 1103/97 skall gälla.”

8.

Artikel 15 skall ändras på följande sätt:

a)

I artikel 15.1 och 15.2 skall orden ”efter övergångsperiodens utgång” ersättas med orden ”från och med respektive dag för övergången till eurokontanter”.

b)

Följande punkt skall läggas till:

”3.   Under den period som anges i punkt 1 skall kreditinstitut i de deltagande medlemsstater som inför euron efter den 1 januari 2002 avgiftsfritt växla sina kunders sedlar och mynt i den medlemsstatens nationella valutaenhet till sedlar och mynt i euro, upp till ett högsta belopp som får fastställas genom nationell lag. Kreditinstituten får begära att en förhandsanmälan görs om det belopp som skall växlas överstiger det tak som fastställs genom nationell lag eller, om sådana bestämmelser saknas, av dem själva, och som skall motsvara ett brukligt hushållsbelopp.

De kreditinstitut som avses i första stycket skall avgiftsfritt växla sedlar och mynt i den medlemsstatens nationella valutaenhet för personer som inte är kunder, upp till ett högsta belopp som fastställs genom nationell lag eller, om sådana bestämmelser saknas, av dem själva.

Genom nationell lag får skyldigheten enligt de två tidigare styckena begränsas till särskilda typer av kreditinstitut. Genom nationell lag får denna skyldighet även utsträckas till att omfatta andra personer.”

9.

Texten i bilagan till denna förordning skall tillfogas som bilaga.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om inte annat följer av protokollen 25 och 26 till, samt artikel 122.1 i, fördraget.

Utfärdad i Bryssel den 21 december 2005.

På rådets vägnar

B. BRADSHAW

Ordförande


(1)  Yttrandet avgivet den 1 december 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 316, 13.12.2005, s. 25.

(3)  EGT L 139, 11.5.1998, s. 1. Förordningen ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2596/2000 (EGT L 300, 29.11.2000, s. 2).

(4)  EGT L 126, 26.5.2000, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).”


BILAGA

”BILAGA

Medlemsstat

Datum för införande av euron

Datum för övergången till sedlar och mynt i euro

Medlemsstater med utfasningsperiod

Belgien

1 januari 1999

1 januari 2002

Tyskland

1 januari 1999

1 januari 2002

Grekland

1 januari 2001

1 januari 2002

Spanien

1 januari 1999

1 januari 2002

Frankrike

1 januari 1999

1 januari 2002

Irland

1 januari 1999

1 januari 2002

Italien

1 januari 1999

1 januari 2002

Luxemburg

1 januari 1999

1 januari 2002

Nederländerna

1 januari 1999

1 januari 2002

Österrike

1 januari 1999

1 januari 2002

Portugal

1 januari 1999

1 januari 2002

Finland

1 januari 1999

1 januari 2002

–”


Top