20.8.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 239/69

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av slutsatserna från rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 8 mars 2010 om våld,

—

med beaktande av kommissionens strategi för jämställdhet 2010–2015 som lades fram den 21 september 2010 (KOM(2010)0491),

—

med beaktande av handlingsplanen för att genomföra Stockholmsprogrammet inom området frihet, säkerhet och rättvisa 2010–2014, som lades fram den 20 april 2010 (KOM(2010)0171),

—

med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om prioriteringar och utkast till en ny ram för EU-politiken för att bekämpa våld mot kvinnor (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 779/2007/EG av den 20 juni 2007 om inrättande för perioden 2007–2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III-programmet) som en del av det allmänna programmet om grundläggande rättigheter och rättvisa (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 803/2004/EG av den 21 april 2004 om antagande av ett gemenskapens handlingsprogram (2004-2008) för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari 2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (Daphne-programmet) (2000–2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor (4),

—

med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 11 maj 2011 om den preliminära utvärderingen av Daphne III-programmet 2007–2013 (COM(2011)0254),

—

med beaktande av kommissionens förslag om antagandet av årliga arbetsprogram för Daphne III-programmet,

—

med beaktande av kommissionens meddelande om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020 (COM(2011)0758),

—

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0006/2012), och av följande skäl:

A.

Daphne-programmet har sedan lanseringen 1997 varit en verklig framgång, såväl i fråga om popularitet bland berörda aktörer (mottagare, myndigheter, universitet och icke-statliga organisationer) som i fråga om hur effektiva de projekt varit som finansierats av programmet.

B.

Daphne-programmet är det enda programmet i sitt slag på EU-nivå som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor, barn och ungdomar. En fortsatt finansiering av Daphne-programmet är därför av avgörande betydelse för att upprätthålla gällande åtgärder och för att införa nya åtgärder som är effektiva för bekämpning av alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor.

C.

Förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor, barn och ungdomar är lika aktuellt i dag som 1997, det år då Daphneinitiativet antogs. Programmet har sedan det inrättades kastat ljus över nya former av våld, bl.a. våld i förskolor, misshandel av äldre och våld i nära relationer mellan ungdomar.

D.

Europaparlamentet har i ett flertal resolutioner påtalat att finansieringen av Daphne-programmet hittills har varit otillräcklig, och har gett uttryck för sin avsikt att garantera programmet en tillräcklig finansiering för att det ska kunna hantera de verkliga behov som hänger samman med bekämpning av allt slags våld mot kvinnor, barn och ungdomar.

E.

Daphne-programmet är ett ytterst viktigt instrument för att göra frågan om våld mot kvinnor mer synlig och ge kvinnoorganisationer och andra engagerade aktörer möjlighet att utveckla sitt arbete och konkreta åtgärder på detta område.

F.

Nya former av våld har framträtt på senare tid med den ökade användningen av sociala nätverk på internet.

G.

I den nuvarande situationen med ekonomisk kris och budgetåtstramningar har kvinnor färre resurser för att skydda sig och sina barn mot våld. Det är ännu viktigare att också undvika de direkta finansiella följderna som våld mot kvinnor och barn har för rättsväsendet och för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Finansieringen av nationella program och icke-statliga organisationer som tar hand om våldsutsattas behov riskerar dessutom att skäras ned.

H.

Kommissionen understryker i sin strategi för jämställdhet (2010–2015) att könsbaserat våld är ett av de centrala problemen som man måste komma till rätta med för att verklig jämställdhet ska uppnås.

I.

För att nivån för kvinnors rättigheter i kandidatländerna ska komma närmare EU:s standarder är det viktigt att inkludera länderna i Daphne III-programmets tillämpningsområde.

J.

Våld mot kvinnor utövas i kölvattnet av den ihållande ojämlikheten mellan män och kvinnor, och är ett strukturellt problem som hänger samman med den ojämna fördelningen av makt mellan kvinnor och män i vårt samhälle, men det är möjligt att begränsa denna företeelse kraftigt genom riktade insatser mot könsstereotyper inom områdena utbildning, jämställdhet och medier, samt att kämpa mot detta våld genom att medvetandegöra hälso- och sjukvård, polis och rättsväsende.

K.

Våld mot kvinnor, barn och ungdomar omfattar alla former av brott mot mänskliga rättigheter, såsom sexuella övergrepp, våldtäkt, våld i hemmet, sexuella aggressioner och trakasserier, prostitution, människohandel, kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter, våld mot kvinnor och ungdomar på arbetsplatsen, våld mot kvinnor, barn och ungdomar i konfliktsituationer, våld mot kvinnor, barn och ungdomar i fängelse och på vårdinstitutioner, samt ett flertal skadliga traditionella sedvänjor, såsom könsstympning. Vilket som helst av dessa övergrepp kan åstadkomma djupa psykiska sår, skada kvinnors, barns och ungdomars fysiska och psykiska integritet, och i vissa fall till och med leda till döden.

L.

Bekämpning av våld mot kvinnor nämns inte bland målen i kommissionens förslag till program ”Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020”, där Daphne III-programmet och avsnitten om jämställdhet och icke-diskriminering i Progressprogrammet samt programmet ”Grundläggande rättigheter och medborgarskap” slås samman. Detta kan hota Daphne-programmets synlighet och enhetlighet och äventyra dess framgång. Den budget som föreslås för det nya programmet är mindre än budgeten för de nuvarande programmen. I förslaget ges ingen garanti för förutsägbar finansiering av målen.

M.

Inom Europeiska unionen sker ingen regelbunden insamling av jämförbara uppgifter om olika former av våld mot kvinnor, och det blir därför svårt att bedöma hur omfattande detta problem verkligen är och finna lämpliga lösningar på det. Insamling av uppgifter är mycket svårt eftersom kvinnor och män på grund av rädsla eller skam tvekar att rapportera vad de varit med om.

N.

De samhälleliga kostnaderna för våld i nära relationer är extremt höga. De uppskattas i ett Daphneprogram uppgå till 16 miljarder euro per år i EU, inklusive de direkta vårdkostnaderna (akutvård, sjukhusvistelser, öppenvård, läkemedel), rättsväsendets och polisens kostnader, sociala kostnader (logi och olika former av hjälp) och ekonomiska kostnader (produktionsförluster) (5).

O.

I olika studier om könsbaserat våld uppskattas det att mellan en femtedel och en fjärdedel av alla kvinnor i Europa har varit utsatta för fysiska våldshandlingar åtminstone en gång i vuxen ålder, och mer än en tiondel har drabbats av sexuellt våld med inslag av tvång. Forskningen visar också att 26 procent av barn och unga rapporterar fysiskt våld under sin uppväxt.

P.

Romska kvinnor och barn är till följd av socialt utanförskap och marginalisering ytterst sårbara för våld. Under tidigare år har Daphne-programmet framgångsrikt stött många initiativ som syftat till att sprida ljus över förbindelsen mellan socialt utanförskap, fattigdom och våld.

Q.

Könsbaserat våld är ett strukturellt och utbrett problem överallt i Europa och i hela världen. Det omfattar offer och förövare i alla åldrar oavsett utbildning, inkomster eller samhällsställning, och hänger samman med den ojämlika maktfördelningen mellan kvinnor och män i vårt samhälle.

R.

Kvinnor åtnjuter inte samma skydd mot manligt våld inom hela EU på grund av skillnader i medlemsstaternas politik och lagstiftning.

S.

Den rättsliga grunden för Daphne-programmet är artikel 168 om folkhälsa i EUF-fördraget, men EU har i och med Lissabonfördraget fått ökad befogenhet.

1.

Europaparlamentet har med stort intresse tagit del av programmets positiva resultat och dess popularitet och de få därmed förbundna problemen såsom de framgår av den preliminära utvärderingen av Daphne III-programmet 2007–2013 och de undersökningar som har legat till grund för rapporten (6) samt rapporterna från mottagarna av bidrag från Daphne-programmet.

2.

Europaparlamentet konstaterar att Daphne-programmet från och med 2014 kommer att vara en del av programmet Rättigheter och medborgarskap. Det är mycket viktigt att programmets mål om i synnerhet bekämpning av våld mot kvinnor behålls under perioden 2014–2020 bland målen i det nya programmet Rättigheter och medborgarskap och att finansieringen upprätthålls på samma nivå som i tidigare program samt att Daphne förblir framträdande bland den nya generationens program med tanke på dess positiva resultat, effektivitet och popularitet.

3.

Europaparlamentet beklagar att bekämpningen av våld mot barn, ungdomar och kvinnor inte uttryckligen står med i artikel 4 ”Särskilda mål” i kommissionens meddelande (COM(2011)0758) om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Rättigheter och medborgarskap för perioden 2014–2020.

4.

Parlamentet gläder sig åt att de sammanlagda anslagen till hela programmet Rättigheter och medborgarskap i stort sett behålls och menar att en årlig välavvägd fördelning skulle möjliggöra en kontinuitet i målen och åtgärderna.

5.

Europaparlamentet uppmanar också medlemsstaterna och berörda parter att tillsammans med kommissionen sprida information om EU:s program och de finansieringsmöjligheter de erbjuder, särskilt bland icke-statliga organisationer, på lokal nivå och i de medlemsstater där deltagandet i programmet är lågt.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komma med lösningar på de få problem som tas upp i den preliminära rapporten, särskilt i fråga om

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt kvinnor, barn och ungdomar som på grund av socialt utanförskap och marginalisering löper särskilt stor risk att utsättas för våld, för att programmet ska få större inverkan.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera kandidatländerna i tillämpningsområdet för Daphne III-programmet för att de ska kunna få finansiering.

9.

Europaparlamentet uppmanar också medlemsstaterna och berörda parter att bidra till målet om en jämnare fördelning av programmen mellan medlemsstaterna.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning finansiera projekt som framför allt ska öka medvetenheten bland de yngre generationerna om de nya formerna av våld som hänger samman med den ökande användningen av sociala nätverk på internet (hot, psykisk press, mobbning, barnporr), vilka är försåtligare än andra former av våld men lika farliga för den fysiska och psykiska integriteten.

11.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet samla in uppgifter om våld mot kvinnor för att klarlägga problemets omfattning.

12.

Europaparlamentet framhäver Daphne-programmets mervärde för EU genom att olika organisationer i medlemsstaterna får möjlighet att samarbeta för att förebygga och minska våldet och dra nytta av utbytet av kunskaper och bästa praxis. Parlamentet framhäver likaså att de projekt som finansierats via Daphne III har skapat stabila partnerskap och strukturer som även i fortsättningen kommer att bistå målgrupperna i ett mer långsiktigt perspektiv, och har uppmuntrat till förändringar i politiken på nationell nivå och på EU-nivå.

13.

Europaparlamentet betonar att projekt som syftar till att undanröja hedersbrott och kvinnlig könsstympning måste ägnas särskild uppmärksamhet.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra finansiering av nationella projekt där mindre icke-vinstdrivande organisationer deltar och begär att ett stort antal små icke-statliga organisationer även i framtiden ska få möjlighet att fullt ut delta och få stöd i partnerskapssammanslutningar, eftersom de spelar en avgörande roll när det gäller att upptäcka problem som varit föga kända, som varit tabu eller är helt nya och att gripa sig an problemen på nya sätt, samt när det gäller att skydda och stödja brottsoffer.

15.

Europaparlamentet erkänner att Daphne III-programmets åtgärder för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor är viktiga, men upprepar dock att man måste anta lagstiftningsåtgärder på EU-nivå för att utrota det könsbaserade våldet.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen översätta webbplatsen Daphne Toolkit till alla EU-språk och att uppdatera den. Resultat och rekommendationer till följd av Daphne-programmets projekt bör lyftas fram så att webbplatsen kan användas som en databas av alla aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att på sin webbplats utveckla användarvänliga, särskilda sidor som uteslutande ska ägnas åt Daphneprogram och från och med 2014 åt projekt inom ramen för programmet Rättigheter och medborgarskap om bekämpning av våld mot kvinnor, barn och ungdomar.

17.

Europaparlamentet välkomnar det åtagande som kommissionen i sin handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet gjorde om att 2011–2012 lägga fram ett meddelande om en strategi för att bekämpa kvinnomisshandel, våld i hemmet och kvinnlig könsstympning, och att se till att meddelandet följs upp av en handlingsplan på EU-nivå (7).

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i marknadsföringen av programmet Rättigheter och medborgarskap göra så att det fortfarande är möjligt att identifiera projekt som hänför sig till Daphne-programmets mål, eftersom många känner igen Daphne-programmet och för att det fortsatt ska få en så framträdande plats som möjligt.

19.

Europaparlamentet föreslår att kommissionen utvidgar uppgifterna för Daphne-arbetsgruppen i GD Rättsliga frågor. Förutom att ägna sig åt administration och finansiell kontroll bör gruppen få en mer kommunikativ roll.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja resultaten från projekten för att påverka de europeiska och nationella strategierna för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, barn och ungdomar.

21.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma ansökningar för projekt som syftar till att främja jämställdheten redan i tidig ålder och att fokusera på förebyggande och utbildning för att ändra tänkesätt och bekämpa stereotyper.

22.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.