29.10.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 318/105

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) ger kommissionen sitt stöd och erkännande och ställer sig positiv till innehållet i meddelandet som är en del av den digitala agendan för Europa. Moderniseringen av de instrument som reglerar de ekonomiska förbindelserna och den tekniska innovationen utgör en synnerligen viktig besparing och bidrar dessutom till innovationsspridning och till att målen för Europa 2020-strategin uppnås.

1.2

Genomförandet av den digitala agendan kommer att vara en avgörande drivkraft för nysatsningen på inre marknaden och är en faktor för en hållbar social och ekonomisk utveckling.

1.3

EESK understryker behovet av att noggrant överväga vilka fördelar en omfattande användning av e-fakturering kan medföra. Dessa fördelar bör fördelas rättvist bland alla typer av företag, i synnerhet små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet bör ägnas deras särskilda behov av datakunskaper, av att begränsa kostnaderna för tillgång till digitala plattformar samt systemprogramvaran.

1.4

EESK uppmanar kommissionen att arbeta för att så mycket som möjligt påskynda den nya lagstiftningen om elektroniska signaturer och undrar om det inte vore på sin plats att anta en förordning i stället för ett direktiv för att undvika ett ojämnt och problematiskt införlivande som innebär att de juridiska skillnaderna på området kvarstår.

I reformen av det indirekta beskattningssystemet, momsen, har man redan tagit hänsyn till att pappers- och e-fakturor ska behandlas på samma sätt i samband med bevarande av räkenskapshandlingar och fakturor. Medlemsstaternas skatteförvaltningar bör snarast möjligt harmonisera sin lagstiftning med denna bestämmelse.

1.5

När det gäller små och medelstora företag rekommenderar EESK att dessa företags intressen tillgodoses i samband med inbetalning av moms som bör inkrävas tillsammans med betalningen av e-fakturan och inte på ett datum som fastställs utifrån utställandet av fakturan. Det nya systemet bör ta vederbörlig hänsyn till de likviditetsstyrningsproblem som detta kan orsaka för de små och medelstora företagen.

1.6

Kommittén ställer sig positiv till ett utbrett och snabbt införande av e-fakturering, som dock även i fortsättningen bör vara ett frivilligt system, eftersom det trots lovvärda målsättningar enligt EESK:s uppfattning inte finns några förutsättningar för ett obligatoriskt införande av ett sådant system.

1.7

EESK uppmanar kommissionen att med försiktighet och uppmärksamhet vidta de åtgärder som krävs för att uppnå det uppställda målet för att inte skapa onödiga och betungande problem för företag och konsumenter.

1.8

Samexistensen mellan två system med samma rättsliga värde, dvs. e-fakturering respektive pappersfakturering, bör göra det möjligt att välja den modell som är bäst anpassad till de specifika behoven.

1.9

EESK uppmanar kommissionen att anta globala standarder för e-fakturering. Standardisering av och interoperabilitet mellan systemen är viktiga faktorer för e-faktureringens utbredning och framgång, och dessa faktorer gör det möjligt att utveckla inre marknaden och utöka antalet aktörer på marknaden.

I nuläget är däremot marknaden fragmenterad och saknar intern kommunikation, vilket i praktiken hindrar att detta värdefulla instrument utvecklas över nationsgränserna.

1.10

Pilotprojektet, Peppol, bör bli heltäckande, eftersom det på så sätt skapas en permanent förbindelse mellan de områden där e-fakturering redan nu är en realitet. Större uppmärksamhet bör ägnas de små och medelstora företagens behov.

1.11

När det gäller mottagarna av e-fakturor tar meddelandet inte upp konsumenternas behov och intressen. Endast personer med erfarenhet av IT-användning kommer att kunna utnyttja fördelarna med att få en e-faktura.

1.12

Utsikten att införa detta instrument borde kunna göra det möjligt att skapa en positiv cirkel: genombläddring av e-katalogen, val av produkt och köporder, utskick av varor, utställande av faktura, betalning och samtidig inbetalning till skattemyndigheterna av den fastställda mervärdesskatten som är automatiskt uträknad utifrån den gällande momssatsen beroende på typ av varor och operatör.

1.13

Påskyndandet av dessa förfaranden kommer att medföra betydande tidsvinster, punktligare betalning och en begränsning av problemet med falska fakturor.

1.14

EU-finansierade projekt inom e-handel bör omfatta obligatoriska krav om att en viss procentandel av alla pilotprojekt ska involvera små och medelstora företag. Detta skulle kunna fästa uppmärksamheten på de små och medelstora företagens behov redan under dessa initiativs första faser och det skulle i synnerhet kunna påverka utvecklingen av innovativ teknik för små och medelstora företag (t.ex. för Peppol-projektet).

1.15

Kommissionen bör lägga större vikt vid behovet av att de nationella regeringarna antar principen om likabehandling mellan pappersfakturor och e-fakturor och avlägsnar de barriärer som hindrar den gränsöverskridande handeln. Detta bör i synnerhet ske genom att man tar bort kravet på att använda särskilda tekniska lösningar (bland annat elektroniska signaturer) som inte är nödvändiga i samband med pappersfakturor och att man undanröjer den regel som fortfarande finns i vissa medlemsstater och som föreskriver att e-fakturor ska skrivas ut för skattekontroller om alla gällande krav ska uppfyllas.

1.16

Incitament för små och medelstora företag kan utvecklas i samarbete med lokala offentliga myndigheter genom särskilda program. Man bör överväga om Generaldirektoratet för regionalpolitik kan medverka.

1.17

Kommittén ställer sig bakom inrättandet av det europeiska e-faktureringsforumet och förklarar sig villig att delta i dess aktiviteter.

2.1

En faktura är ett grundläggande dokument som utväxlas mellan företag och mellan företag och konsumenter. Förutom sin primära funktion som säljarens uppmaning till köparen att betala för en levererad vara eller tjänst, är fakturan en viktig räkenskapshandling och kan få rättsliga följder för båda handelspartner. Den är också ett kontrakt mellan företag och konsumenter. I vissa länder är fakturan ett centralt dokument i samband med skattedeklarationer, återbetalningar och ifyllande av import- och exportdeklarationer.

2.2

De berörda parterna är köparen och säljaren. I vissa sammanhang kan leverantör och mottagare vara en tredje part, såsom fallet är med en transportör eller en logistikoperatör.

2.3

E-fakturering är en automatiserad process för utställande, utskick, mottagande och behandling av uppgifterna på fakturor i elektronisk form. E-fakturering är en del av ett tätt förgrenat nät av affärsprocesser och förfaranden som från leverantörens synpunkt i allmänhet är kända som förloppet från beställning till betalningsmottagande och från köparens synpunkt som förloppet från köp till betalning.

2.4

En digital agenda för Europa är ett av de sju flaggskeppsinitiativ som EU har lanserat för att förverkliga Europa 2020-stategin. Detta initiativ syftar till att genom regelanpassning stödja utvecklingen av informationsteknologi som bland annat har som mål att förenkla och minska bördorna i samband med genomförandet av inre marknaden. Över 100 initiativ och mer än 30 lagar kommer att antas under de kommande tio åren för att nå de tretton viktigaste prestationsmålen.

2.5

Kommissionens meddelande, som lades fram efter fem års förberedelser och ingående samråd, behandlar en mycket viktig punkt på dagordningen, elektronisk fakturering, och ställer upp målet att e-fakturering senast 2020 ska bli den förhärskande formen för fakturering. Man räknar med att för närvarande endast 5 % av all fakturering i företagen sker i form av e-fakturering.

2.6

Kommissionen beräknar att de potentiella besparingar som skulle kunna göras uppgår till 240 miljarder euro under en sexårsperiod (1). Föreningen för europeiska finanschefer har kommit fram till liknande resultat och beräknar att företagen skulle kunna spara upp till 80 % av de löpande utgifterna genom automatisk databehandling av fakturan. På så sätt elimineras användningen av papper och arbetsbördan minskas. Utvecklingen av det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) kan göra det möjligt att kombinera fakturering och betalning och på så sätt bana väg för en integration av systemen och möjligheten att införa ”interoperabla europeiska e-faktureringssystem”.

2.7

Följande prioriteringar har fastställts:

3.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) är en varm anhängare av flaggskeppsinitiativet ”En digital agenda för Europa” och välkomnar kommissionens initiativ. I flera tidigare yttranden (2) har EESK stött antagandet av program och lagstiftningsinitiativ som syftar till att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT).

3.2

Det samlade antalet fakturor och räkningar i Europa uppgår till över 30 miljarder. År 2011 kommer 3 miljarder räkningar och fakturor att sändas per e-post, men endast en bråkdel av dessa utgörs av e-fakturor. Över 4,5 miljoner företag och mer än 75 miljoner konsumenter utnyttjar redan detta system. För närvarande fördubblar branschens största leverantörer av elektroniska faktureringstjänster sin omsättning på några få månader.

3.3

De undersökningar som kommissionen har låtit en grupp experter utföra visar att besparingen för varje faktura kan uppgå till åtskilliga euro för den som utställer räkenskapshandlingen. Elektroniska och automatiska försändelser kan ge besparingar på upp till 60–80 % jämfört med traditionella försändelser i pappersformat. Generellt sett betyder det att det är möjligt att minska de administrativa kostnaderna med 1 % till 2 %. Enligt bedömningar från de ledande experterna på området blir den ekonomiska avkastningen av en investering i ett e-faktureringsprojekt positiv efter bara sex månader (3).

3.4

I sitt meddelande har kommissionen uttryckt önskemål om att e-fakturering ska bli den förhärskande metoden, men man säger inte varför det ska ta så lång tid att nå dit. EESK anser att man i stället bör göra allt för att uppnå detta mål så snabbt som möjligt.

3.5

EESK framhåller och värdesätter det viktiga bidrag som utvecklingen av e-fakturering kan ge för att minska koldioxidutsläppen tack vare minskad energiförbrukning för transporter och minskad pappersanvändning.

3.6

Kommittén ställer sig positiv till och lägger stor vikt den prioritering som ges till de små och medelstora företagen och de rekommendationer som dessa gjort i den undersökning som genomförts av kommissionens expertgrupp.

3.7

EESK föreslår att alla tänkbara åtgärder vidtas för att underlätta uppkomsten av ett flertal specialiserade operatörer så att man undviker att det bildas små de facto-monopol som oundvikligen skulle dra fördel av sin dominerande ställning.

3.8

EESK uppmanar kommissionen att vidta alla mått och steg för att genomföra och anta den standardmodell som utarbetats av UN/CEFACT (4), ett mellanstatligt organ, som är underordnat FN/ECE-kommittén för handel. Därigenom skulle det vara möjligt att utarbeta ett världsomspännande arbetsprogram och skapa samordning och samarbete när det gäller elektroniska standarder och underlättande av utbyten mellan företag.

3.9

Rådet bör stödja den utbredda användningen av bästa praxis i vissa medlemsstater som kräver att e-fakturor används vid offentliga upphandlingar eftersom detta är ett lämpligt sätt att främja denna praxis. Peppol-projektet (Pan-European Public Procurement Online), som är ett storskaligt pilotprojekt inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som stöds av kommissionen, bör införas generellt genom antagande av och stöd till de utvecklade standarderna samt genom sammanlänkning av de områden i EU där e-upphandling redan är en realitet.

3.10

EESK välkomnar detta initiativ, men rekommenderar att även andra operatörer ska få bedriva verksamhet på e-faktureringsområdet, vilket skulle öppna marknaden för andra aktörer. Det finns för närvarande cirka 400 operatörer som erbjuder elektronisk fakturering. Dessa är verksamma framför allt på lokal nivå och har ett brett utbud av produkter. Tyvärr ligger vi långt ifrån interoperabilitet mellan systemen. De gemensamma globala normer som EESK rekommenderar för antagande är av grundläggande betydelse för att påskynda genomförandet av EU:s inre marknad och sprida dess fördelar till ett stort antal aktörer, särskilt små och medelstora företag, vilket skulle öka deras konkurrenskraft.

3.11

Fördelarna med ett enhetligt system för elektronisk fakturering är uppenbara. För närvarande är marknaden fragmenterad och saknar kommunikation. EESK stöder de initiativ som syftar till alltmer integrerade nivåer av interoperabilitet, och gläder sig åt att modellen UN/CEFACT CII v.2 (Cross-Industry Invoice), har antagits som grundval för utvecklingen av ISO-standarden 20022 om finansiella meddelanden.

3.12

Globala standarder bör alltid innehålla bestämmelser om upphandlingsförfaranden för att undvika att företagen måste automatisera en separat faktureringsprocess, skild från förfarandena för t.ex. leveranser eller beställningar. Detta skulle leda till ineffektivitet. Utvecklingen av CEN/BII-profiler för hela försörjningskedjan borde främjas och följas upp noga med tanke på att de utgör grundvalen för de elektroniska Peppol-dokumenten. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt det successiva antagandet av UBL-standarden i olika medlemsstater, framför allt i den offentliga sektorn. Man bör uppmuntra antagandet av sådana globala standarder.

3.13

I framtiden, när ett elektroniskt faktureringssystem är allmänt spritt, kommer skattemyndigheterna att kunna dra tydliga fördelar av elektronisk fakturering med inbetalning av mervärdesskatt samtidigt som fakturan betalas. Integrationen med det gemensamma eurobetalningsområdet kan främja ökad effektivitet i fråga om uppbörd av mervärdesskatt.

I syfte att undvika negativa konsekvenser för de små och medelstora företagen, framför allt när det gäller likviditetsstyrning, rekommenderar EESK att kommissionen beaktar denna problematik.

3.14

Besparingar kommer framför allt att kunna göras i hanteringen av skattedeklarationer och när det gäller kostnaderna för automatiska inbetalningar. Rent allmänt utgör en minskning av skattemyndigheternas kostnader för insamling, kontroll och förvaltning ett moderniserings- och förbättringsmål i det ekonomiska systemet. Den minskade skatteflykt som en automatisering av faktureringsprocessen skulle kunna åstadkomma kan så småningom hjälpa systemet att finna resurser som kan återinvesteras för att stödja den ekonomiska och produktiva verksamheten.

3.15

Kommittén anser att det behövs en översyn snarast möjligt av direktiv 1999/93/EG om elektroniska signaturer i syfte att införa ett rättsligt system för erkännande och interoperabilitet på europeisk nivå i fråga om säkra och garanterade elektroniska signaturer. EESK uppmanar kommissionen att betona detta behov för rådet och parlamentet så att de snabbt antar relevanta bestämmelser. Skillnaderna i införlivandet av direktivet och det faktum att det är obligatoriskt att använda systemet i vissa medlemsstater har medfört allvarliga problem, framför allt för de små och medelstora företagen, som anser att elektroniska signaturer är ett av de största och mest onödiga hindren för användningen av elektronisk fakturering. När det gäller lagstiftningsinstrumentet undrar kommittén om det inte nu är dags att använda en förordning för att slutligen kunna fastställa enhetliga standarder som uppfyller de förväntningar som inremarknadsakten skapade.

3.16

EU-medborgarna ser inte de möjligheter som inre marknaden ger eftersom det fortfarande finns hinder, byråkratiska problem och administrativa krav. Konsumenterna har ännu inte sett de fördelar som kungjordes med stort eftertryck, till exempel i finans- eller energisektorn, där endast EU-lagstiftningen har medfört normer som har gynnat konsumenterna (tredje energipaketet, Sepa, Mifid osv.).

3.17

EESK anser att förslaget i kommissionens meddelande går i rätt riktning, och hoppas att takten i hela beslutsprocessen påskyndas, liksom genomförandet av projektet, så att arbetstagare, medborgare och företag kan erbjudas en harmoniserad (eller ännu bättre: enhetlig) lagstiftningsram.