EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32013R0056

Kommissionens förordning (EU) nr 56/2013 av den 16 januari 2013 om ändring av bilagorna I och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati Text av betydelse för EES

EUT L 21, 24.1.2013, p. 3–16 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/56/oj

24.1.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 21/3


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 56/2013

av den 16 januari 2013

om ändring av bilagorna I och IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1), särskilt artikel 23 första stycket, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 999/2001 fastställs bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) hos djur. Förordningen är tillämplig på framställning och avyttring, samt i vissa särskilda fall export, av levande djur och animaliska produkter.

(2)

I artikel 7.1 i förordning (EG) nr 999/2001 fastställs att det är förbjudet att utfodra idisslare med protein som härrör från djur. I artikel 7.2 i den förordningen utökas förbudet till andra djur än idisslare och när det gäller utfodringen av dessa djur med produkter av animaliskt ursprung begränsas förbudet i enlighet med bilaga IV till den förordningen.

(3)

I bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 utvidgas förbudet i artikel 7.1 till att omfatta utfodring av icke-idisslande produktionsdjur, med undantag för utfodring av köttätande pälsproducerande djur, med bland annat bearbetat animaliskt protein. Genom undantag och på särskilda villkor är det enligt bilaga IV tillåtet att utfordra icke-idisslande produktionsdjur med vissa typer av bearbetat animaliskt protein.

(4)

I artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (2) förbjuds utfodring av djur av någon viss landlevande djurart, med undantag av pälsdjur, med bearbetat animaliskt protein från djurkroppar eller delar av djurkroppar från samma djurart. Vidare förbjuds i samma artikel utfodringen av odlad fisk med bearbetat animaliskt protein från djurkroppar eller delar av djurkroppar av odlad fisk av samma art.

(5)

Kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet TSE-färdplan 2 Ett strategidokument om transmissibel spongiform encefalopati 2010–2015  (3) antogs den 16 juli 2010. Det beskriver de delar av unionslagstiftningen om TSE som eventuellt skulle kunna ändras. I meddelandet betonas också att en eventuell översyn av TSE-reglerna främst bör bygga på vetenskapliga belägg och tekniska frågor i samband med kontroll och tillämpning av de nya åtgärderna.

(6)

I meddelandet behandlas bland annat översynen av gällande bestämmelser om foderförbudet i unionslagstiftningen. På grundval av innehållet i två vetenskapliga yttranden från vetenskapliga panelen för biologiska faror (Biohaz) vid Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) av den 24 januari 2007 (4) respektive den 17 november 2007 (5), klargörs det i meddelandet att inga TSE har identifierats i icke-idisslande produktionsdjur under naturliga förhållanden och att risken för överföring av BSE mellan andra djur än idisslare är försumbar så länge som återanvändning inom arten undviks. Följaktligen är slutsatsen i meddelandet att ett upphävande av förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare i foder för andra djur än idisslare skulle kunna övervägas, dock utan att det gällande förbudet mot återanvändning inom arten upphävs och endast om det finns validerade analysmetoder för bestämning av den art som det bearbetade animaliskt proteinet kommer från och säkerställandet av att bearbetat protein från olika arter hanteras separat.

(7)

Den 29 november 2010 antog rådet sina slutsatser om meddelandet (6). I slutsatserna erkänns den grundläggande betydelsen av förbudet mot användning av bearbetat animaliskt protein i foder för produktionsdjur för att förebygga spridningen av BSE via foderkedjan och därmed dess viktiga roll för minskningen av förekomsten av sjukdomen hos nötkreaturspopulationen. Enligt samma slutsatser bör ett eventuellt återinförande av bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare i foder för andra djur än idisslare dessutom endast ske på grundval av att effektiva och validerade tester har gjorts för att kunna särskilja mellan bearbetat animaliskt protein från olika djurarter och att riskerna med de eventuellt mindre stränga bestämmelserna noggrant har granskats med avseende på djur- och folkhälsan.

(8)

Den 9 december 2010 antog den vetenskapliga panelen för biologiska faror ett vetenskapligt yttrande om översynen av den kvantitativa riskbedömningen av den BSE-risk som uppkommer genom användningen av bearbetat animaliskt protein (7). I yttrandet konstaterades att man – på grundval av uppgifterna från 2009 års BSE-övervakning i EU, under antagande om en kontaminering med bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare på 0,1 % (detektionsgräns för bearbetat animaliskt protein i foder) och enligt Efsas modell för kvantitativ riskbedömning för bearbetat animaliskt protein – kunde uppskatta den samlade medel-BSE-infektiviteten i foder för nötkreatur i unionen per år till motsvarande 0,2 Co ID50 (cattle oral infectious dose 50 %). Detta skulle enligt yttrandet innebära att mindre än ett ytterligare BSE-smittat djur kan förväntas i unionens nötkreaturspopulation om året med en övre konfidensgräns på 95 %.

(9)

I Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2011 om proteinbristen i EU: Vilka lösningar finns det på detta långvariga problem? (8) uppmanas kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag till Europaparlamentet och rådet om att tillåta bearbetat animaliskt protein från slaktavfall som föda åt enkelmagade djur (svin och fjäderfä), förutsatt att det kommer från kött som har godkänts som livsmedel, och att förbudet mot återanvändning inom arten och påtvingad kannibalism kan tillämpas och kontrolleras fullt ut.

(10)

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2011 om EU:s lagstiftning om transmissibel spongiform encefalopati (TSE) och om därmed sammanhängande foder- och livsmedelskontroller – genomförande och utsikter (9) stödjer – särskilt mot bakgrund av den rådande proteinbristen i EU – kommissionens förslag om att upphäva förbudet i unionslagstiftningen mot utfodring av andra djur än idisslare med bearbetat animaliskt protein, förutsatt att detta enbart gäller icke växtätande djur och vissa villkor uppfylls.

(11)

Resolutionen kräver att de framställnings- och steriliseringsmetoder som används för bearbetat animaliskt protein uppfyller högsta tänkbara säkerhetsnormer och reglerna i förordning (EG) nr 1069/2009 samt att nyaste och säkrast tänkbara tillgängliga teknik utnyttjas. De befintliga förbuden mot återanvändning inom arten måste fortsätta att gälla, framställningskanalerna för bearbetat animaliskt protein som härrör från olika arter måste hållas fullständigt åtskilda, och åtskiljandet av dessa framställningskanaler måste kontrolleras av behöriga myndigheter i medlemsstaterna och granskas av kommissionen. Dessutom krävs det att det innan utfodringsförbudet verkligen upphävs finns en tillförlitlig artspecifik metod för att fastställa den art som proteinerna i foder som innehåller bearbetat animaliskt protein kommer från, så att återvinning inom arten och förekomsten av bearbetat animaliskt protein kan uteslutas, och att framställning av bearbetat animaliskt protein från kategori 1- eller kategori 2-material förbjuds och att endast kategori 3-material som är tjänligt som livsmedel används för framställning av bearbetat animaliskt protein. Resolutionen förkastar användningen av bearbetat animaliskt protein i foder för idisslare om det härrör från andra djur än idisslare eller idisslare.

(12)

Den 9 mars 2012 validerade Europeiska unionens referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder (EURL-AP) en ny diagnostisk, DNA-baserad metod som kan påvisa mycket låg nivå av material från svin och fjäderfä från idisslare som kan förekomma i foder (10). Denna metod kan användas för att utföra rutinkontroller av bearbetat animaliskt protein och foderblandningar som innehåller bearbetat animaliskt protein för att kontrollera att dessa inte innehåller protein från idisslare.

(13)

Det finns för närvarande ingen validerad diagnostisk metod som kan påvisa förekomst av material från svin och fjäderfä i foder. Det skulle därför inte vara möjligt att kontrollera efterlevnaden av förbudet mot återanvändning inom arten om man på nytt skulle tillåta användning av bearbetat animaliskt protein från svin i foder för fjäderfä och från fjäderfä i foder för grisar.

(14)

Vattenbruksproduktionen medför inte några problem när det gäller efterlevnaden av förbudet mot återanvändning inom arten, eftersom de gällande hanteringskraven för användning av fiskmjöl i foder för vattenbruksdjur redan har visat sig vara effektiva.

(15)

Med undantag av fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl, som redan är tillåtna som foder för andra djur än idisslare, bör bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare och foder som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein därför tillåtas på nytt som foder för vattenbruksdjur. Stränga krav bör gälla vid insamling, transport och bearbetning av dessa produkter för att undvika eventuella risker för korskontaminering med protein från idisslare. Dessutom bör regelbunden provtagning och analys av bearbetat animaliskt protein och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein ske för att kontrollera att det inte förekommer någon korskontaminering med protein från idisslare.

(16)

Förbudet mot att utfodra vattenbruksdjur med protein från andra djur än idisslare enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför utgå. För att unionslagstiftningen ska bli tydlig är det lämpligt att ersätta hela bilaga IV med den bilaga IV som fastställs i bilagan till den här förordningen.

(17)

I punkt 1 i bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 hänvisas det till definitioner av foder och animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel i unionsrättsakter som sedan dess har upphävts. För att unionslagstiftningen ska bli tydlig bör dessa hänvisningar ersättas med hänvisningar till respektive definitioner i gällande rättsakter. Bilaga I till förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

(18)

Eftersom medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna inom fodersektorn behöver tillräckligt med tid för att anpassa sina kontrollförfaranden till de nya krav som införs i denna förordning bör denna förordning inte tillämpas omedelbart efter det att den har trätt i kraft.

(19)

Förordning (EG) nr 999/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I och IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juni 2013.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 16 januari 2013.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2)  EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(3)  KOM(2010) 384.

(4)  ”Opinion of the Scientific Panel on Biological Hazards on a request from the European Parliament on the assessment of the health risks of feeding of ruminants with fishmeal in relation to the risk of TSE”, The EFSA Journal, nr 443, s. 1–26, 2007.

(5)  ”Opinion of the Scientific Panel on Biological Hazards on a request from the European Parliament on Certain Aspects related to the Feeding of Animal Proteins to Farm Animals”, The EFSA Journal, nr 576, s. 1–41, 2007.

(6)  http://register.consilium.europa.eu/pdf/sv/10/st13/st13889-ad01re01.sv10.pdf

(7)  ”Opinion of the Scientific Panel on Biological Hazards on a revision of the quantitative risk assessment (QRA) of the BSE risk posed by processed animal protein (PAPs)”, The EFSA Journal, vol. 9(2011):1, artikel nr 1947.

(8)  Antagna texter, P7_TA(2011)0084.

(9)  Antagna texter, P7_TA(2011)0328.

(10)  http://eurl.craw.eu/index.php?page=24&id=10


BILAGA

Bilagorna I och IV till förordning (EG) nr 999/2001 ska ändras på följande sätt:

1.

Punkt 1 i bilaga I ska ersättas med följande:

”1.

I denna förordning ska följande definitioner i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (1), kommissionens förordning (EU) nr 142/2011 (2), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 (3), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009 (4) samt rådets direktiv 2006/88/EG (5) gälla:

a)

Definitionen av produktionsdjur i artikel 3.6 i förordning (EG) nr 1069/2009.

b)

Följande definitioner i bilaga I till förordning (EU) nr 142/2011:

i)

Pälsdjur i punkt 1.

ii)

Blodprodukter i punkt 4.

iii)

Bearbetat animaliskt protein i punkt 5.

iv)

Fiskmjöl i punkt 7.

v)

Kollagen i punkt 11.

vi)

Gelatin i punkt 12.

vii)

Hydrolyserat protein i punkt 14.

viii)

Helkonserverat sällskapsdjursfoder i punkt 16.

ix)

Sällskapsdjursfoder i punkt 19.

x)

Bearbetat sällskapsdjursfoder i punkt 20.

c)

Definitionen av foder i artikel 3.4 i förordning (EG) nr 178/2002.

d)

Förordning (EG) nr 767/2009:

i)

Foderråvaror i artikel 3.2 g.

ii)

Foderblandning i artikel 3.2 h.

iii)

Helfoder i artikel 3.2 i.

e)

Direktiv 2006/88/EG:

i)

Vattenbruksdjur i artikel 3.1 b.

ii)

Vattenlevande djur i artikel 3.1 e.

2.

Bilaga IV ska ersättas med följande:

”BILAGA IV

FODER

KAPITEL I

Utvidgning av förbudet i artikel 7.1

I enlighet med artikel 7.2 ska förbudet i artikel 7.1 utvidgas till att omfatta utfodring

a)

av idisslare med dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och foderblandningar som innehåller dessa produkter,

b)

av andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur med

i)

bearbetat animaliskt protein,

ii)

kollagen och gelatin som härrör från idisslare,

iii)

blodprodukter,

iv)

hydrolyserat protein av animaliskt ursprung,

v)

dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung,

vi)

foder som innehåller produkterna i leden i–v.

KAPITEL II

Undantag från förbuden i artikel 7.1 och i kapitel I

I enlighet med det första stycket i artikel 7.3 är förbuden i artikel 7.1 och i kapitel I inte tillämpliga på följande:

a)

Utfodring av idisslare med

i)

mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter,

ii)

ägg och äggprodukter,

iii)

kollagen och gelatin som härrör från andra djur än idisslare,

iv)

hydrolyserat protein som härrör från

delar av andra djur än idisslare, eller

hudar och skinn från idisslare,

v)

foderblandningar som innehåller de produkter som anges i leden i–iv ovan.

b)

Utfodring av icke-idisslande produktionsdjur med följande foderråvaror och foderblandningar:

i)

Hydrolyserat protein som framställts av delar av andra djur än idisslare eller av hudar och skinn från idisslare.

ii)

Fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna villkoren i kapitel III och de särskilda villkoren i kapitel IV avsnitt A.

iii)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och foderblandningar som innehåller sådana fosfater och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna villkoren i kapitel III och de särskilda villkoren i kapitel IV avsnitt B.

iv)

Blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådana blodprodukter och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna villkoren i kapitel III och de särskilda villkoren i kapitel IV avsnitt C.

c)

Utfodring av vattenbruksdjur med annat bearbetat animaliskt protein än fiskmjöl som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein och som framställs, avyttras och används i enlighet med de allmänna kraven i kapitel III och de särskilda kraven i kapitel IV avsnitt D.

d)

Utfodring av icke avvanda idisslare med mjölkersättning som innehåller fiskmjöl och som framställs, avyttras och används i enlighet med särskilda villkor som fastställs i kapitel IV avsnitt E.

e)

Utfodring av produktionsdjur med foderråvaror av vegetabiliskt ursprung och foderblandningar som innehåller dessa foderråvaror och är kontaminerade med obetydliga mängder av mikroskopiska benbalkar (spiculae) som härrör från otillåtna djurarter. Medlemsstaterna får endast tillämpa detta undantag om de på förhand har genomfört en riskbedömning som har bekräftat att risken för djurhälsan är försumbar. Riskbedömningen ska ta hänsyn till åtminstone följande:

i)

Kontaminationsnivån.

ii)

Arten av och källan till kontamineringen.

iii)

Det kontaminerade fodrets avsedda användning.

KAPITEL III

Allmänna villkor för tillämpningen av vissa undantag i kapitel II

AVSNITT A

Transport av foderråvaror och foderblandningar avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur

1.

Följande produkter som är avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur ska transporteras i fordon och behållare som inte används för transport av foder avsett för idisslare:

a)

Bearbetat animaliskt protein i bulk, inklusive fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung i bulk.

c)

Blodprodukter i bulk som härrör från andra djur än idisslare.

d)

Foderblandningar i bulk som innehåller de foderråvaror som anges i leden a, b och c.

Uppgifter om vilken typ av produkter som transporterats ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst två år.

2.

Genom undantag från punkt 1 får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av de produkter som avses i den punkten därefter användas för transport av foder avsett för idisslare, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras, och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

3.

Bearbetat animaliskt protein i bulk som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar i bulk som innehåller bearbetat animaliskt protein från sådana djur ska transporteras i fordon och behållare som inte används för transport av foder avsett för andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur.

4.

Genom undantag från punkt 3 får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av de produkter som avses i den punkten därefter användas för transport av foder avsett för andra icke-idisslande produktionsdjur än vattenbruksdjur, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras, och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

AVSNITT B

Framställning av foderblandningar avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur

1.

Foderblandningar som är avsedda att användas som foder för icke-idisslande produktionsdjur och som innehåller följande foderråvaror ska framställas i anläggningar som inte framställer foderblandningar för idisslare och som har godkänts av den behöriga myndigheten:

a)

Fiskmjöl.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)

Blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.

2.

Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats tillåta framställning av foderblandningar för idisslare i anläggningar som även framställer foderblandningar för icke-idisslande produktionsdjur, innehållande de produkter som förtecknas i punkt 1 under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

Foderblandningar avsedda för idisslare ska tillverkas och under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där foderblandningar för andra djur än idisslare tillverkas och förvaras.

b)

Uppgifter om inköp och användning av de produkter som anges i punkt 1 och försäljning av foderblandningar som innehåller dessa produkter måste hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

c)

Regelbunden provtagning och analys av foderblandningar avsedda för idisslare ska ske för att kontrollera att inga otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung förekommer; provtagningen och analysen ska ske med hjälp av de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till kommissionens förordning (EG) nr 152/2009 (6). Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten av provtagningen och analyserna ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

3.

Genom undantag från punkt 1 ska inget särskilt tillstånd krävas för hemmablandares framställning av helfoder av foderblandningar som innehåller de produkter som förtecknas i punkt 1, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

De ska vara registrerade hos den behöriga myndigheten.

b)

De får endast hålla andra djur än idisslare.

c)

De får endast framställa helfoder för den egna anläggningens bruk.

d)

Foderblandningar som innehåller fiskmjöl som används i framställningen av helfoder får innehålla högst 50 % råprotein.

e)

Foderblandningar som innehåller dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung som används vid framställningen av helfoder får innehålla högst 10 % fosfor totalt.

f)

Foderblandningar som innehåller blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare och som används vid framställningen av helfoder får innehålla högst 50 % protein totalt.

AVSNITT C

Import av foderråvaror och foderblandningar avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur

Innan sändningar av följande foderråvaror och foderblandningar som är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur i enlighet med kapitel II i denna bilaga övergår till fri omsättning i unionen ska importörerna se till att varje sändning analyseras i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 för att kontrollera att dessa inte innehåller otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung:

a)

Bearbetat animaliskt protein, inklusive fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare.

b)

Blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.

c)

Foderblandningar som innehåller de foderråvaror som anges i leden a och b.

AVSNITT D

Användning och lagring på jordbruksföretag av foder som är avsett för icke-idisslande produktionsdjur

1.

Användning och lagring av följande foder ska förbjudas på jordbruksföretag som håller produktionsdjurarter för vilka sådant foder inte är avsett:

a)

Bearbetat animaliskt protein, inklusive fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)

Blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare.

d)

Foderblandningar som innehåller de foderråvaror som anges i leden a–c.

2.

Genom undantag från punkt 1 får den behöriga myndigheten tillåta användning och lagring av de foderblandningar som avses i punkt 1 d i jordbruksföretag som håller produktionsdjurarter för vilka foderblandningen inte är avsedd, förutsatt att det på jordbruksföretaget vidtas åtgärder för att förhindra att sådana foderblandningar ges till en djurart för vilken de inte är avsedda.

KAPITEL IV

Särskilda villkor för tillämpningen av undantagen i kapitel II

AVSNITT A

Särskilda villkor för framställning och användning av fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur

Följande särskilda villkor är tillämpliga på framställning och användning av fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur:

a)

Fiskmjölet ska framställas i bearbetningsanläggningar som endast framställer produkter som härrör från andra vattenlevande djur än havslevande däggdjur.

b)

Det handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är lämpligt, som åtföljer sändningar av fiskmjöl eller foderblandningar som innehåller fiskmjöl, och eventuella förpackningar innehållande sådana produkter ska vara tydligt märkta med texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare”.

AVSNITT B

Särskilda villkor för användning av dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung och foderblandningar som innehåller sådana fosfater och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur

Det handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är lämpligt, som åtföljer sändningar av dikalciumfosfat eller trikalciumfosfat av animaliskt ursprung eller foderblandningar som innehåller sådana fosfater, och eventuella förpackningar innehållande sådana produkter ska vara tydligt märkta med texten ”Innehåller dikalciumfosfat/trikalciumfosfat av animaliskt ursprung – får inte användas som foder för idisslare”.

AVSNITT C

Särskilda villkor för framställning och användning av blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådana produkter och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur

Följande särskilda villkor är tillämpliga på framställning och användning av blodprodukter som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådana produkter och är avsedda att användas som foder för andra icke-idisslande produktionsdjur än pälsdjur:

a)

Blod avsett att användas för framställning av blodprodukter ska härröra från slakterier som inte slaktar idisslare och som registrerats av den behöriga myndigheten som slakterier som inte slaktar idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får den behöriga myndigheten tillåta slakt av idisslare i ett slakteri som framställer blod från andra djur än idisslare avsett för framställning av blodprodukter för användning i foder för icke-idisslande produktionsdjur.

Ett sådant tillstånd får endast ges efter det att den behöriga myndigheten genom inspektion har konstaterat att de åtgärder som syftar till att förhindra korskontaminering mellan blod från idisslare och blod från andra djur än idisslare är effektiva.

Dessa åtgärder ska omfatta följande minimikrav:

i)

Slakt av andra djur än idisslare ska utföras i linjer som är fysiskt åtskilda från linjer som används för slakt av idisslare.

ii)

Lokaler för insamling, lagring, transport och förpackning av blod från andra djur än idisslare ska vara åtskilda från lokaler som används i motsvarande syfte för blod från idisslare.

iii)

Regelbunden provtagning och analys av blod från andra djur än idisslare ska ske i syfte att påvisa förekomst av protein från idisslare. Den använda analysmetoden ska vara vetenskapligt validerad för detta ändamål. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna.

b)

Blod avsett att användas för framställning av blodprodukter för andra djur än idisslare ska transporteras till en bearbetningsanläggning i fordon och behållare avsedda uteslutande för transport av blod från andra djur än idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av blod som härrör från idisslare användas för transport av blod från andra djur än idisslare, under förutsättning att de först rengörs grundligt för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten. Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

c)

Blodprodukterna ska framställas i bearbetningsanläggningar som enbart bearbetar blod från andra djur än idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får den behöriga myndigheten tillåta framställning av blodprodukter för användning i foder för icke-idisslande produktionsdjur i bearbetningsanläggningar som bearbetar blod från idisslare.

Ett sådant tillstånd får endast ges efter det att den behöriga myndigheten genom inspektion har konstaterat att de åtgärder som syftar till att förhindra korskontaminering är effektiva.

Dessa åtgärder ska omfatta följande minimikrav:

i)

Framställning av blodprodukter från andra djur än idisslare ska ske i ett slutet system som är fysiskt åtskilt från system som används för framställning av blodprodukter från idisslare.

ii)

Lokaler för insamling, lagring, transport och förpackning av råvaror i bulk och färdiga produkter i bulk som härrör från andra djur än idisslare ska vara åtskilda från lokaler där råvaror i bulk och färdiga produkter i bulk som härrör från idisslare förvaras.

iii)

En löpande redovisningskedja ska tillämpas mellan inkommande blod från idisslare respektive från andra djur än idisslare och motsvarande blodprodukter.

iv)

Regelbunden provtagning och analys av blodprodukter från andra djur än idisslare ska ske för att kontrollera frånvaron av korskontaminering med blodprodukter från idisslare, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten av provtagningen och analyserna ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

d)

De handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är lämpligt, som åtföljer sändningar av blodprodukter, foderblandningar som innehåller blodprodukter, och eventuella förpackningar innehållande sådana produkter ska vara tydligt märkta med texten ”Innehåller blodprodukter – får inte användas som foder för idisslare”.

AVSNITT D

Särskilda villkor för framställning och användning av bearbetat animaliskt protein, annat än fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein och som är avsedda som foder för vattenbruksdjur

Följande särskilda villkor är tillämpliga på framställning och användning av bearbetat animaliskt protein, annat än fiskmjöl, som härrör från andra djur än idisslare och foderblandningar som innehåller sådant protein och som är avsedda som foder åt vattenbruksdjur:

a)

Animaliska biprodukter som är avsedda att användas för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska härröra antingen från slakterier som inte slaktar idisslare och som registrerats av den behöriga myndigheten som slakterier som inte slaktar idisslare eller från styckningsanläggningar som inte benar ur och styckar kött från idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får den behöriga myndigheten tillåta slakt av idisslare i ett slakteri som framställer animaliska biprodukter från andra djur än idisslare avsedda för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt.

Ett sådant tillstånd får endast ges efter det att den behöriga myndigheten genom en inspektion konstaterat att de åtgärder som syftar till att förhindra korskontaminering mellan biprodukter från idisslare respektive andra djur än idisslare är effektiva.

Dessa åtgärder ska omfatta följande minimikrav:

i)

Slakt av andra djur än idisslare ska utföras i linjer som är fysiskt åtskilda från linjer som används för slakt av idisslare.

ii)

Lokaler för insamling, lagring, transport och förpackning av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare ska vara åtskilda från lokaler som används för animaliska biprodukter från idisslare.

iii)

Regelbunden provtagning och analys av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare ska ske i syfte att påvisa förekomst av protein från idisslare. Den använda analysmetoden ska vara vetenskapligt validerad för detta ändamål. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna.

b)

De animaliska biprodukterna från andra djur än idisslare avsedda att användas för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska transporteras till en bearbetningsanläggning i fordon och behållare som inte används för transport av animaliska biprodukter från idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av animaliska biprodukter från idisslare användas för transport av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare, under förutsättning att de först rengörs för att undvika korskontaminering i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

c)

Det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska framställas i bearbetningsanläggningar som är avsedda enbart för bearbetning av animaliska biprodukter från andra djur än idisslare som härrör från de slakterier och styckningsanläggningar som avses i led a.

Genom undantag från detta särskilda villkor får den behöriga myndigheten tillåta framställning av det bearbetade animaliskt protein som avses i detta avsnitt i bearbetningsanläggningar där animaliska biprodukter från idisslare bearbetas.

Ett sådant tillstånd får endast ges efter det att den behöriga myndigheten genom en inspektion har konstaterat att de åtgärder som syftar till att förhindra korskontaminering mellan bearbetat animaliskt protein från idisslare och bearbetat animaliskt protein från andra djur än idisslare är effektiva.

Dessa åtgärder ska omfatta följande minimikrav:

i)

Framställning av bearbetat animaliskt protein från idisslare ska ske i ett slutet system som hålls fysiskt åtskilt från system som används för framställning av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt.

ii)

Animaliska biprodukter från idisslare ska under lagring och transport förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där animaliska biprodukter från andra djur än idisslare förvaras.

iii)

Bearbetat animaliskt protein från idisslare ska under lagring och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där färdiga produkter som härrör från andra djur än idisslare förvaras.

iv)

Regelbunden provtagning och analys av det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt ska ske för att kontrollera frånvaron av korskontaminering med bearbetat animaliskt protein från idisslare, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten av provtagningen och analyserna ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

d)

Foderblandningar som innehåller sådant bearbetat animaliskt protein som avses i detta avsnitt ska framställas i anläggningar som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten och som är avsedda enbart för framställning av foder för vattenbruksdjur.

Oavsett vad som sagts i det särskilda villkoret gäller följande:

i)

Framställningen av foderblandningar för vattenbruksdjur i anläggningar som även framställer foderblandningar för andra produktionsdjur, utom pälsdjur, får tillåtas av den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

Foderblandningar avsedda för idisslare ska tillverkas och under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där foderblandningar för andra djur än idisslare tillverkas och förvaras.

Foderblandningar för vattenbruksdjur ska tillverkas och under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där foderblandningar för andra icke-idisslande djur tillverkas och förvaras.

Uppgifter om inköp och användning av det bearbetade animaliska protein som anges i detta avsnitt och försäljning av foderblandningar som innehåller sådant protein måste hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

Regelbunden provtagning och analys av foderblandningar avsedda för produktionsdjur andra än idisslare ska ske för att kontrollera att inga otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung förekommer, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

ii)

För hemmablandare som uppfyller följande villkor krävs det inget särskilt tillstånd för framställning av helfoder av foderblandningar som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt:

De ska vara registrerade av den behöriga myndigheten.

De får endast hålla vattenbruksdjur.

De får endast framställa helfoder för vattenbruksdjur för den egna anläggningens bruk.

Foderblandningar som innehåller det bearbetade animaliska protein som avses i detta avsnitt och som används i framställningen av dessa får innehålla högst 50 % protein totalt.

e)

Det handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är tillämpligt, som åtföljer sändningar av det bearbetade animaliska protein som anges i detta avsnitt och eventuella förpackningar ska vara tydligt märkta med texten: ”Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare – får inte användas för framställning av foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.

Det handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är tillämpligt, som åtföljer sändningar av foderblandningar för vattenbruksdjur som innehåller det bearbetade animaliska protein som anges i detta avsnitt och eventuella förpackningar ska vara tydligt märkta med texten: ”Innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare – får inte användas som foder för produktionsdjur utom vattenbruksdjur och pälsdjur”.

AVSNITT E

Särskilda villkor för framställning, avyttring och användning av mjölkersättning som innehåller fiskmjöl som foder för icke avvanda idisslare

Följande särskilda villkor är tillämpliga för framställning, avyttring och användning av mjölkersättning som innehåller fiskmjöl som foder för icke avvanda idisslande produktionsdjur:

a)

Fiskmjöl som används i mjölkersättning ska framställas i bearbetningsanläggningar som endast framställer produkter som härrör från vattenlevande djur, utom havslevande däggdjur, och ska följa de allmänna villkoren i kapitel III.

b)

Användning av fiskmjöl för icke avvanda idisslande produktionsdjur får endast tillåtas för framställning av mjölkersättning i torr form som ges utspädd i en given mängd vätska till icke avvanda idisslande djur som tillägg till eller ersättning för råmjölk innan avvänjningen har avslutats.

c)

Mjölkersättning som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur ska framställas i anläggningar som inte framställer andra foderblandningar för idisslare och som har godkänts för detta ändamål av den behöriga myndigheten.

Genom undantag från det särskilda villkoret får den behöriga myndigheten efter en inspektion på plats tillåta framställning av andra foderblandningar för idisslare i anläggningar som även framställer mjölkersättning som innehåller fiskmjöl avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur, under förutsättning att följande villkor uppfylls:

i)

Andra foderblandningar avsedda för idisslare ska under lagring, transport och förpackning förvaras i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används för fiskmjöl och mjölkersättning i bulkform.

ii)

Andra foderblandningar avsedda för idisslare ska tillverkas i lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler där mjölkersättning som innehåller fiskmjöl tillverkas.

iii)

Uppgifter om inköp och användning av fiskmjöl och om försäljning av mjölkersättning som innehåller fiskmjöl måste hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

iv)

Regelbunden provtagning och analys av övriga foderblandningar avsedda för idisslare ska ske för att kontrollera att inga otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung förekommer, i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för offentlig kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009. Provtagnings- och analysfrekvensen ska fastställas på grundval av en riskbedömning som genomförs av operatören som en del av de rutiner som grundas på HACCP-principerna. Resultaten ska hållas tillgängliga för den behöriga myndigheten i minst fem år.

d)

Innan sändningar av importerad mjölkersättning som innehåller fiskmjöl övergår till fri omsättning i unionen ska importörerna se till att varje sändning analyseras i enlighet med analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 för att kontrollera att dessa inte innehåller otillåtna beståndsdelar av animaliskt ursprung.

e)

Det handelsdokument eller hälsointyg, beroende på vad som är tillämpligt, som åtföljer sändningar av mjölkersättning som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur och eventuella förpackningar innehållande sådan mjölkersättning ska vara tydligt märkta med texten ”Innehåller fiskmjöl – får inte användas som foder för idisslare, utom icke avvanda idisslare”.

f)

Mjölkersättning i bulkform som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur ska transporteras med fordon och behållare som inte används för transport av annat foder för idisslare.

Genom undantag från detta särskilda villkor får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av mjölkersättning i bulkform som innehåller fiskmjöl och är avsedd för icke avvanda idisslande produktionsdjur därefter användas för transport av annat foder i bulkform avsett för idisslare, under förutsättning att dessa fordon och behållare först rengörs grundligt för att undvika korskontaminering, i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten. Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

g)

På jordbruksföretag där idisslare hålls ska åtgärder vidtas på stället för att förhindra att mjölkersättning som innehåller fiskmjöl ges som foder till andra idisslare än icke avvanda idisslare. Den behöriga myndigheten ska upprätta en förteckning över jordbruksföretag där mjölkersättning som innehåller fiskmjöl används genom ett system för förhandsanmälan från jordbruksföretaget eller ett liknande system som säkerställer att företeckningen överensstämmer med detta särskilda villkor.

KAPITEL V

Allmänna krav

AVSNITT A

Förteckningar

Medlemsstaterna ska uppdatera och offentliggöra förteckningar över följande:

a)

De slakterier från vilka blod som har framställts i enlighet med kapitel IV avsnitt C a får komma.

b)

Godkända bearbetningsanläggningar som framställer blodprodukter i enlighet med kapitel IV avsnitt C c.

c)

De slakterier och styckningsanläggningar från vilka animaliska biprodukter som är avsedda att användas för framställning av bearbetat animaliskt protein i enlighet med kapitel IV avsnitt D a får komma.

d)

Godkända bearbetningsanläggningar som framställer bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och som drivs i enlighet med kapitel IV avsnitt D c.

e)

De godkända anläggningar som avses i kapitel III avsnitt B, kapitel IV avsnitt D d och kapitel IV avsnitt E c.

f)

De hemmablandare som har registrerats och verkar i enlighet med villkoren i kapitel III avsnitt B och kapitel IV avsnitt D d.

AVSNITT B

Transport av foderråvaror och foderblandningar som innehåller produkter som härrör från idisslare

1.

Foderråvaror i bulkform och foderblandningar i bulkform som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som anges i leden a, b och c ska transporteras i fordon och behållare som inte används för transport av foder avsett för andra produktionsdjur än pälsdjur:

a)

Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)

Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

2.

Genom undantag från punkt 1 får fordon och behållare som tidigare har använts för transport av de foderråvaror och foderblandningar i bulkform som anges i den punkten användas för transport av foder avsett för andra produktionsdjur än pälsdjur, under förutsättning att dessa fordon och behållare först har rengjorts för att undvika korskontaminering i enlighet med dokumenterade rutiner som på förhand godkänts av den behöriga myndigheten.

Närhelst sådana rutiner används ska detta dokumenteras och dokumentationen hållas tillgänglig för den behöriga myndigheten i minst två år.

AVSNITT C

Framställning av foderblandningar som innehåller produkter som härrör från idisslare

Foderblandningar som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som förtecknas i leden a, b och c får inte framställas i anläggningar som framställer foder för andra produktionsdjur än pälsdjur:

a)

Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)

Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

AVSNITT D

Användning och lagring på jordbruksföretag av foderråvaror och foderblandningar för produktionsdjur som innehåller produkter som härrör från idisslare

Användning och lagring av foderråvaror och foderblandningar för produktionsdjur som innehåller produkter som härrör från andra idisslare än de som anges i leden a, b och c ska förbjudas på jordbruksföretag där andra produktionsdjur än pälsdjur hålls:

a)

Mjölk, mjölkbaserade produkter, mjölkderivat, råmjölk och råmjölksprodukter.

b)

Dikalciumfosfat och trikalciumfosfat av animaliskt ursprung.

c)

Hydrolyserat protein från hudar och skinn från idisslare.

AVSNITT E

Export av bearbetat animaliskt protein och produkter som innehåller sådant protein

1.

Det ska vara förbjudet att exportera bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare och produkter som innehåller sådant protein.

Genom undantag ska förbudet inte gälla för bearbetat, inklusive helkonserverat, sällskapsdjursfoder som innehåller bearbetat animaliskt protein som härrör från idisslare och som har behandlats och märkts i enlighet med unionslagstiftningen.

2.

Bearbetat animaliskt protein som härrör från andra djur än idisslare och produkter som innehåller sådant protein får endast exporteras under förutsättning att följande villkor uppfylls:

a)

De är avsedda för användning som inte är förbjuden enligt artikel 7 och denna bilaga.

b)

Före export ingås ett skriftligt avtal mellan den behöriga myndigheten i den exporterande medlemsstaten, eller kommissionen, och den behöriga myndigheten i det importerande tredjelandet enligt vilket det krävs att det importerande tredjelandet respekterar den avsedda användningen och att landet inte återexporterar det bearbetade animaliska proteinet eller de produkter som innehåller sådant protein för användningsområden som enligt artikel 7 och denna bilaga är förbjudna.

3.

Skriftliga avtal som ingåtts i enlighet med punkt 2 b ska läggas fram i den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

4.

Punkterna 2 och 3 ska inte gälla för export av följande:

a)

Fiskmjöl och foderblandningar som innehåller fiskmjöl.

b)

Foderblandningar avsedda för vattenbruksdjur.

c)

Sällskapsdjursfoder.

AVSNITT F

Offentliga kontroller

1.

Offentliga kontroller som genomförs av den behöriga myndigheten för att kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i denna bilaga ska omfatta inspektioner och provtagning för analys av bearbetat animaliskt protein och foder i enlighet med de analysmetoder för bestämning av beståndsdelar av animaliskt ursprung för kontroll av foder som anges i bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009.

2.

Den behöriga myndigheten ska regelbundet kontrollera kompetensen hos de laboratorier som gör analyser för sådana offentliga kontroller, särskilt genom att utvärdera resultaten av kvalifikationsprövningar.

Om kompetensen inte anses tillfredsställande kräver detta som minimiåtgärd att laboratoriepersonalen får kompletterande fortbildning av laboratoriet innan ytterligare analyser kan genomföras.


(1)  EUT L 300, 14.11.2009, s. 1.

(2)  EUT L 54, 26.2.2011, s. 1.

(3)  EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

(4)  EUT L 229, 1.9.2009, s. 1.

(5)  EUT L 328, 24.11.2006, s. 14.”

(6)  EUT L 54, 26.2.2009, s. 1.”


Top